Sveriges blandekonomi?

I praktiken kan tyvärr detta ekonomisystem inte fungera som tidigare nämnt, men kanske kan alla medborgare gemensamt bygga av skattepengarna? På vikinga tiden byggde man båtar som alla kunde ta del av, på samma sätt kan man väl göra med denna ekonomi? Pengar behöver inte vara allt, utan det kan lösa sig med gemenskap. Tyvärr finns det ju, som du säger, alltid folk som vill vara över någon annan. Men detta går väl att lösa på något sätt, men problemet är att detta inte existerar i våran värld just nu. Vem vet, kanske lär detta ekonomisystem fungera i praktiken om några decennier?

Ber om ursäkt för bump, men jag snubblade in på denna tråden nyss. Jag är intresserad av just Schweiz och deras marknad, men jag vet inte så mycket om den, annat än att den figurer som föredöme när man talar om just liberala marknader. Skulle du kunna beskriva hur marknaden ser ut där, exempelvis med banksystem, skattetryck och dylikt? Eller om du skulle kunna länka till hemsida alternativt bok där man kan läsa om det?

Tack på förhand.

Idiot-uttrycket "blandekonomi" mötte jag i skolan redan på 1980-talet. Typiskt för sin tid var det där svenskarna indoktrinerades av sig själva att deras land var så väldigt speciellt och att det var det enda landet i världen som inte var i allians med något av de två blocken som fanns då, och följdaktligen tog det bästa från vardera håll. Märklig föreställning på flera sätt.

Men har uttrycket verkligen överlevt även in på våra dagar? Vad onödigt och dumt isåfall.

Vänta nu, fick du lära dig att Sverige var det enda landet i världen med blandekonomi, eller vad är det du försöker säga?

Här kommer exempel på svensk blandekonomi. Staten kontrollerar styrräntan och värdet av svenska kronan genom sedelpressen.

Trots det finns det privata butiker som bestämmer hur organisationen ska se ut även om man handlar med papperspengar. Däremot är man väldigt begränsad av statens lagar och regler. Moms är ett exempel där priset på saker och ting är mycket dyrare än vad företagen hade satt till att börja med. Staten äger inte privata butiker som säljer varor och tjänster däremot så påverkar man priset genom olika medel.

Om staten trycker pengar leder det till högre priser. Om staten skattar på varor och tjänster leder det också till högre priser. Därför säger många att pengatryckande är en form av beskattning.
Men man bestämmer inte priset på saker och ting i strikt mening på nationell nivå så som det var under kommunismens tid.

I en frimarknad skulle pengar uppstå genom utbud och efterfrågan där folk väljer det som ska vara pengar utifrån det som passar bäst i situationen. Då skulle politiker inte ha kontrollen över sedelpressen. När politiker bestämmer om vad som ska vara pengar (fiat) blir det papperspengar. Medan marknaden skulle välja ädelmetaller.

Rekommenderar den här videon kring hur pengar uppstår under en helt fri marknad http://www.youtube.com/watch?v=QFbHw7VsNlI

Petites, men tror knappast det skulle bli ädelmetaller idag.

Det stämmer att det nödvändigtvis inte behöver vara ädelmetaller idag. Men ur ett historiskt perspektiv har ädelmetaller valts som pengar då det uppfyller vissa kriterier då dessa är lätta att handla med till skillnad från andra handelsvaror som inte uppfyller dessa kriterier.

Det finns en historisk tendens kring varför ädelmetaller blir vald och dessa har att göra med knapphet, delbarhet, hållbarhet, lätt att förflytta, igenkännligt och att den bevarar sitt värde.

Stenar kan inte vara pengar då dessa inte är knappa. Bananer skulle inte kunna vara pengar då dessa är inte hållbara även om bananer är delbara. Cement är igenkännligt men svårt att förflytta. Papperspengar är lätta att förflytta men dessa har en tendens att inte bevara sitt värde.

Ädelmetaller hade exempelvis inte varit pengar om man inte kan särskilja det från andra metaller så som exempelvis koppar.

Anledningen till varför guldmyntfot kallas för guldmyntfot har inte att göra med statens makt att bestämma om vad som ska vara pengar utan snarare att marknaden hade en tendens till att välja ädelmetaller när fri marknads konkurrens bland pengar var tillåtet.

Mike Maloney tar exempelvis upp skillnaden mellan valuta och pengar vilket är intressant. Där valuta har samma egenskaper som pengar men förutom på en punkt vilket är just om att valuta aldrig behåller sitt värde. Guld och silver har exempelvis aldrig drabbats av hyperinflation men det har pappersvalutor gång på gång gjort.

En intressant dokumentär om när han besöker ett pengamuseum i Bundesbank där han klargör historien om vad som händer när pengar blir korrupt. http://www.youtube.com/watch?v=OQWMd_NPSBA (30m).

Här kommer en del av en artikel från Liberty Silver om blandekonomi:

"En blandekonomi har två element som existerar parallellt och i olika grader; frihet och tvång, eller marknadsmekanismer och statliga interventioner. En blandekonomi (vilket snart sagt alla länder i världen är) kan på ytan verka politiskt stabilt, men under ytan pågår inget mindre än ett kroniskt ekonomiskt inbördeskrig. Att ”lyckas” i en blandekonomi handlar lika mycket om att vinna konsumenternas förtroende på marknaden, som att tillskansa sig fördelar på bekostnad av sina konkurrenter med politiska medel och påtryckningar.

Som ovan nämnts utgör ”det allmänna intresset” rättfärdigandet av alla politiska beslut. Eftersom inga objektiva eller rationella definitioner kan finnas av vad som ligger i det ”allmänna intresset” för tillfället, utgör varje dag en kamp mellan ekonomins aktörer om vems intresse som utgör ”det allmänna”. Ensamma aktörer klarar sig sällan, och tvingas därför att gå samman med andra i rena gäng (så kallade ”intresseorganisationer”).

Ett system som består av en uppsättning intresseorganisationer och politiker som konstant bråkar om vilken subvention, skatt och tull som ska gälla för olika varor och sektorer, är givetvis inget stabilt system. Antalet grupper med olika intressen ökar ständigt, alla vill ha en del av kakan (som alltid ska bakas av ”allmänheten”, det vill säga skattebetalarna) och ingen är intresserad av att beskydda individuella rättigheter. Resultatet blir en strid ström av ny lagstiftning och lagändringar, utan klart syfte eller motivering. Eftersom att ekonomiska kontroller skapar problem som marknaden inte tillåts lösa, uppstår ”behovet” av ökade kontroller. Korta perioder av omregleringar (eller ”nyliberalism” som somliga benämner det) ger blott respiter från en oundviklig rörelse mot diktatur."

Resten av artikeln hittar ni här: https://www.libertysilver.se/kc/article?id=99

Sveriges blandekonomi funkar bra. Men man ska kunna sänka skatterna lite. man bör ge de som behöver hjälp mer hjälp och det är inte okej att utnyttja bidragen vilket vissa gör.

Jaså? Isåfall kan du väl utveckla på vilket sätt den här typen av ekonomi fungerar bra.

Och överhuvudtaget, varför används uttrycket fortfarande?