Att hälsa med hejdå

Som lystringsord är nog "Hej(y)" internationellt. Jag minns, när jag såg en fotbollsmatch. där den gamle ungerske stjärnspelaren Puskas deltog. Bollen hade hamnat på läktaren. Puskas skulle göra inkast. Det tog ett tag innan bollen kom in på planen igen Puskas blev otålig och ropade "Hej(Y)!".
Jag har nämnt detta tidigare i en annan tråd.

Med Vänlig Hälsning

Petter Eremiten

Aha, då är jag med. Läser slarvigt och hajar lite trögt, du vet.

Tja ba! Sitter här med mitt pulverkaffe och morgonens andra John Silver.
Tankarna vandra planlöst utan vare sig mål eller mening. Zappar förstrött
mellan vitt skilda forum, men, här tråden poppade det till lite.

Den "moderna" hälsningsfrasen "tja ba" som jag med viss framgång söker
impa på barnbarnen med, går den på något sätt att applicera på denna nu
relativt uttröskade tråd, eller är jag åter i off topics tassemarker?

Minns även uttrycket "Hej, hemskt mycket hej". Detta uttryck kom väl från någon
populärlåt på mitten av 80-talet (?)

Pulverkaffe?

Det blir nog offtopic, men det moderna är väl att säga bara tja? Vi växlade mellan tja och tjabba på 90-talet. Senast jag hörde tjabba var i låten Tjaba, tjena, hallå och där kan man misstänka att de valde just tjabba därför att det passade bättre med melodin.

http://www.youtube.com/watch?v=E3MNVACaS5Q

Kommer därifrån, tror jag.

Jag har aldrig hört hejdå för hej här nere i Skåne. Däremot hej för hejdå, men det är nog inget speciellt för oss. En redig skåning uttalar det förstås "haj".

Möjligt. Jag säger dock tja ba!, och när jag säger det menar jag:
Hej där! (Med aning betoning på "hej") Lägger man däremot betoningen på
"där" så blir betydelsen en annan, till exempel något som en konstapel kan
ropa för att uppmärksamma en fullgubbe.

Tja ba! kan även betyda "Hallå där!"

Hallå där! kan dock ha helt olika betydelse. Här styr tonfall och
ansiktsmimiken uttryckets betydelse och naturligtvis vilka ord
som därpå följer:

- Ett vänligt igenkännade – Hallå där, kul att ses!

- Alternativt ett upprört utrop: Hallå där, ge fan i mitt vin!

Forumets absolut största språkvetare har talat!

Nu känner jag farbror Hamilkars ögon i nacken och lovar därför att ej skriva
något mer i tråden.

I Uppsala anser vi att det är kännetecknande för gävlebor, men förmodligen bokför vi alla gästrikar som vi inte vet varifrån de kommer som gävlebor.

Att det skulle vara lokaliserat till enbart Gästrikland har jag svårt att tro då jag har nära släktingar som hälsade på detta sätt och var bosatta i Västra Götaland. Dock är samtliga födda på tidigt 1900-tal. Kan dock tänka mig att dom fått(ärvt) det från tidigare generationer som kan ha haft rötter från Gästrikland men det skulle betyda att det är gammalt talesätt.