Gustav Fridolin: "(...) de är som jag och jag är som dem"!?

Märkligt att Fridolin formulerar sig så obildat.

Han skriver: "De tillhör inte samhällets mest utsatta, de är som jag och jag är som dem [min fetstil].

Han skulle naturligtvis ha skrivit: 'de är som jag och jag är som de'.

Konstigt att han använder subjektsformen korrekt i "de är som jag" men sen snurrar till det i "och jag är som dem".

Eller det kanske inte är så konstigt. Är det ett vanligt bruk, tror ni, att folk växlar mellan subjekts- och objektsform i sådana satser, efter grammatisk person?

Spelar de/dem folk ett spratt p.g.a. att de är homofoner (i de flesta av svenskans dialekter), d.v.s. uttalas likadant?

Eller så vill han kanske att ni som stör er på saker ni egentligen förstår, retas lite så där fint.

Fast hade han velat vara riktigt folklig skulle han ju ha skrivit: 'De tillhör inte samhällets mest utsatta, de är som mig (alternativt 'mej') och jag är som dem (alternativt 'dom')'

Det är väl lite som att säga "Dumma dig!" när det egentligen borde vara "Dumma du!"? Jag själv säger exempelvis "han är som mig" och inte "han är som jag", men det kanske bara är min dialekt.

Det kommer nog från att många säger "Jag är bättre än dig" istället för "Jag är bättre än (vad) du (är)". Han applicerade säkerligen således samma sak på en mening där "än" är utbytt mot "som".

Fast han växlar ju bruk i satsen, där orden fyller samma syntaktiska funktion. Först subjektsform (jag) och sen objektsform (mig).

[quote=Danneuslingen]Han skulle naturligtvis ha skrivit: 'de är som jag och jag är som de'.


Precis. Det korrekta är som din mening ovan, alternativt - även om det är grammatiskt felaktigt - att hållas sig till objektsform i bägge fallen: "De är som mig och jag är som dem".

Trots att det inte är allergisäsong så kan de formuleringarna utlösa anglicism·allergi.

Allvarligt talat, trots att ordböckerna inte noterar svenska »som« som preposition så kan »som« ta samma roll som engelska prepositionen “like”.

En engelsk ordbok klassar ordet “like” som “adjective, preposition, adverb, conjunction, noun, verb, interjection”. Det är inte många ordklasser kvar där.

Den svenska frasen »sova som en stock« sägs ha ett objektliknande adverbial. Det objektliknande objektet »en stock« föregås av prepositionen »som«.

Vem säger det?

Det är ett sätt att tolka texten på. Ett annat är att han använder dem som subjektsform. Det fenomenet har vi ju en stor och lång och svårhittad tråd om på forumet.

?

Så här vagt borde jag ha skrivit:

Svenska fraser som »sova som en stock« tolkar jag som ett objektliknande adverbial.

Snarlika exempel från SAS:

ringa efter ambulansen, arbeta på sitt hus, arbeta med en ny pjäs

Jo, jag inser att i »sova likt en stock« = “sleeping like a log” kan analyseras med adverb. Om nu inte »likt« är ett -t-böjt adjektiv.

Så här säger NE Svensk ordbok om adjektivet (!) »lik«:

²lik ... i neutrumform äv. med anv. som prep. el. konj.: likt en älva svävade hon genom rummet;

Nu ser jag inte skillnaden i konstruktion mellan »likt en älva« (med preposition) och »som en stock« (med möjlig preposition eller troligt adverb). Det är väl långsökt att analysera »sova som en stock« som »sova som en stock sover« med konjunktion?