Det nyliberala problemet med att skapa ägande.

Tjena.

Jag har länge funderat på det lockeska sättet att skapa ägande över något. Vad jag har förstått så handlar det om att blanda naturresurser med sitt egna arbete. Vilket leder till att man förlänger rättigheterna till självbestämmande kring sin egen kropp till det döda tinget.

Samma ställning tar den nyliberala filosofen Robert Nozick (I Anarki, Stat och utopi. 1974) till att skapa ägande kring ett oägt ting. Men han kritiserar också Locke för att inte utveckla och förklara just vad han menar med att "blanda arbete" med naturresurser. Men samtidigt som han kritiserar Locke så ger han inget bra lösning på problemet han har pekat ut, ändå baserar han hela sin filosofi kring ägande på det.

Klassiskt exempel på problem som uppstår: Om jag äger en burk med koncentrerad tomat-soppa och sedan häller ut den i en sjö, skapar jag mig då ägande av sjön? Eftersom jag blandar mitt arbete (tomat-soppan) och sjön (oägt ting).

Det är här jag blir skeptisk, inte kan väl Nozick gjort en sådan stor blunder och kommit undan med?

Edit: Bok-källa

De flesta av oss har en ganska klar känsla för vad äganderätten innebär nämligen har du köpt eller fått någonting så är det ditt.

I ditt fall med tomatsoppan så har du varken fått eller köpt sjön alltså är den inte din. Däremot kan man diskutera ifall du ska bli skyldig ägaren av sjön skadestånd för förorening.

Enligt mig, och jag kan ha fel, är det nästan omöjligt att äga en hel sjö. Att äga en bit mark är lättare att föreställa sig: om jag bygger ett hus med trädgård och garage blandar jag mitt arbete med jorden och blir ägare av inte bara huset, men även marken. När jag hugger ner träd, plöjer marken och odlar potatis blir jag ägare av marken eftersom jag blandar mitt arbete med jorden.

Det är inte lika lätt med sjöar och hav. Jag kan bygga en brygga eller oljerigg, eller lägga ut ett fiskenät och på det sättet få äganderätt över en del av sjön. Jag kan också bygga ett reningsverk och få äganderätt över det renade vattnet.

Men jag blir så klart inte ägare av hela sjön bara för att jag kastar i en burk tomatsoppa (eller något annat för den delen) i sjön. Jag blir inte heller ägare av skogen eller Kungliga slottet om jag häller ut lite tomatsoppa där.

Edit:
Exempel I. Jag häller tomatsoppa på ett träd.
Exempel II. Jag hugger ner ett träd och använder veden för att värma min tomatsoppa.

I exempel I blandar jag bokstavligt talat mitt arbete med jorden, men det är inte detta vi pratar om. Anledningen till att jag inte äger trädet i exempel I är för att jag inte har, så att säga, förvandlat eller förädlat trädet. Trädet är fortfarande ett träd men med lite tomatsoppa på...
I exempel II blir jag däremot ägare av trädet eftersom anväder trädet och förädlar det det något användbart. Trädet blir till något mer än ett träd till följd av mina handlingar.

Det här känner jag är ett nästan naturrättsligt sätt att argumentera för äganderätt. En "känsla" av äganderätt är väldigt vagt enligt mig. Sen tror jag du har missförstått min frågeställning.

Vi tar månen som exempel istället. Hur ska någon genom ett Lockes perspektiv skapa sig ägande över en del mark på månen. Kan man plantera en åker (i teorien) över hela månen.. Då har man enligt min uppfattning av Lockerst skapat sig ägande över månen. Men samtidigt som man omöjliggör en eventuellt utvinnande av naturresursen helium åtta som är långt ner under min mark. Vilket många skulle anse vara en bättre användning av månen.


Okej det är ett dåligt exempel. Själv kärnan i min fråga handlar om hur man skapar ett ursprungligt ägande av oägda ting och de filosofiska regler (enligt klassiskt/ny-liberalism) som råder kring detta.


Edit: För att förenkla mina tankegångar kring månen. Jag undrar hur man skulle enligt Lock och Nozick skapa sig ett ägande av månen.

Logiken är, som jag har förstått den, att du kan hälla tomatsoppan i sjön och sedan äga sjön om ingen redan äger den eller hävdar sin äganderätt på den. I framtiden när allting ägs, så kommer inte detta vara möjligt längre.

Tja, om man äger åkern så äger man ju också marken.

Men din fråga är ungefär lika relevant som att säga att det inte vore speciellt bra "om någon skulle plantera en stor rabatt över hela jorden". Det vore inte bra. Men det kommer aldrig att ske. Det finns ingen som skulle vinna på det. Och kom ihåg, det räcker inte bara med att blanda sitt arbete med jorden; det vill säga odla en rabatt eller åker, och sedan luta sig tillbaks och hävda äganderätt över marken i all oändlighet. Jag äger marken så länge jag brukar den. Om jag slutar bruka den äger jag den inte längre.

Om jag vill utvinna "helium åtta", eller olja eller något annat, som finns långt ner under din mark under ditt hus, borde jag få göra det? Jag tycker det! För, bara för att jag har ett hus på en bit mark betyder det inte att jag äger all mark som finns under huset ner till jordens mittpunkt. Det betyder inte heller att jag äger all luft ovanför mitt hus i rymden.

Edit: Att säga att staten eller kollektivet äger X för att det "är bäst så" är samma sak som att säga att äganderätt inte existerar. Äganderätt är en förlängning av rätten av våra egna kroppar och existerar, enligt mig, oavsett värderingar och åsikter och har inget att göra med "samhällets bästa".

Precis, vi utgår nu ifrån naturtillståndet och inte den nuvarande ägandeformen.

Nej, frågan är mycket relevant i frågan om ursprungligt ägande som är grundläggande för allt ägande, då det är det enda rättvisa sättet att tillgodose sig ägande av något enligt Locke och Nozick. Allt annat är orättfärdigat ägande.

Det är nog mest ett klassiskt exempel på medveten feltolkning. Jag har läst ett flertal variationer på temat förut; bland annat att man skulle bli ägare av en hel skog genom att gå ut och pissa i den. Revirpinkande får plötsligt en ny innebörd...

Även om Locke inte förklarar vad han menar i detalj, bör vi kanske undvika att dra de mest absurda slutsatser vi kan komma på. "Arbete" innebär rimligtvis inte bara vilken handling som helst utan produktivt arbete. Att skapa en fiskodling eller anlägga en marina med hyrplatser vore lite rimligare exempel på hur man kan blanda sitt arbete med jorden (eller vattnet) för att hävda äganderätt.

Okej jag kan hålla med om att det är en snäv tolkning av definitionen. Men den finns där endast på grund av att Locke ovilja att vara mera specifik i sin förklaring. Han har helt klart lämnat utrymme för tolkning precis som Nozick kritiserar.

Men att säga ..vilken handling som helst utan produktivt arbete... känns också som man tar den fega vägen. När man inte förklarar mer genomgående hur det i praktiken skulle gå till när man blandar arbetet med naturresursen. Hur långt sträcker sig då ens äganderätt i resursen, kan man om man som fiskeodlare lägga beslag på alla sjöar och då omöjligöra konkurrens ifrån andra fiskeodlare.

Även om exemplet med tomatsoppan och sjön är bra så är väl ett bättre exempel om du fångar en fisk i en oägd sjö, är den din då? Eller om en by som regelbundet fiskar i och tar hand om sjön är ägare av sjön och dess resurser?

Lockeansk äganderätt är lite väl romantiserad och godtycklig för min smak. Den applicerar också mer på oägda saker, vilka det inte finns många om ens några av kvar i världen idag. (beror väl på hur man definerar "äga" men om man menar territoriell suveränitet vilket rimligen är en slags äganderätt så är ju i praktiken hela planeten ägd)

Det finns egentligen två val i frågan. Antingen går det att äga naturresurser eller så går det inte. Geoister menar att planeten och dess resurser tillhör alla och ingen enskild. Det är ett fint tankesätt, men det löser inte problemet. Vem ska då få bruka vilka naturresurser? Och har en person som inte plockat äpplen ur ett träd samma rätt till dom som den som gjort det? Det blir snabbt orimligt.

Samtidigt är äganderätt av naturresurser en form av slaveri eftersom när allt är ägt så kan de som inte äger något bli skyldiga att betala bara för att vistas någonstans överhuvudtaget. Man kan också tänka sig att ägarna också kan straffa dem för att de kränker deras äganderätt genom att vistas på ägda områden utan deras tillstånd. Det blir också orimligt.

I praktiken så verkar det inte finnas logiskt och moralisk perfekta lösningar på det här problemet. Jag har läst mycket om det och brottats med det hela men fick min aha-upplevelse när jag hörde att man kanske helt enkelt gör bäst i att skita i att utveckla övergripande system och teorier för äganderätt. Anarkister har ju stor tilltro till människors förmåga att organiskt och fredligt utveckla lösningar utan någon central inblandning. I ett fritt samhälle är det alltså bäst att släppa detta och låta folk hitta de system som passar bäst för deras omständigheter. På vissa ställen kanske det blir att äganderätten ser ut som nu, på andra att ingen äger något etc... Lösningar kommer att materialiseras, utsättas för konkurrens och utvecklas med tiden precis som med allt annat. Det är ju ett stort icke-svar egentligen, men kanske det bästa.

Om vi tar ett tankeexempel: Sverige går över en 10-årsperiod successivt över till att bli ett helt fritt samhälle. År 0 i det nya samhället äger officiellt ingen någonting. Nisse går in på sin grannes tomt och pallar äpplen. Ingen äger ju tomten och äpplena. Grannen ringer sin DRO och de kontaktar Nisses DRO. DROerna har i förväg uppgjort privat om en arbitrator. Arbitratorn kommer med mycket stor sannolikhet att lyssna på grannen när han säger att han alltid bott där och var den senaste ägaren innan samhället blev fritt, och döma i Nisses nackdel och därmed upprättat juridisk äganderätt för grannen (och implicit ha satt en praxis även för Nisse och hans egen tomt, och alla andra tomtägare)

Ett annat exempel: ett gruvföretag vill börja gräva en ny gruva ute i skog som inte tidigare hade någon annan ägare än staten. Några bybor i en by flera mil bort klagar och deras DRO och gruvbolagets DRO har i förväg uppgjort privat om en arbitrator. Arbitratorn dömer i gruvbolagets fördel att de var först, och inte rimligen kan påstås kränka bybornas eller någon annans äganderätt. Om gruvbolaget däremot smutsar ner vattendrag som leder ner mot byn kan byn återigen kontakta DRO i det ärendet etc etc etc.

Notera att detta kan leda till att olika regler gäller för olika platser, omständigheter etc, men det är ju så hela iden om DROer och arbitrators fungerar- varje entitet och individ har sina unika kontrakt med omgivningen som är "lag" för dem, men de gäller inte nödvändigtvis för andra entiteter, eller i andra omständigheter etc.