Citat:
Ursprungligen postat av halvdanglappkeft
Väldigt schysst av dig att du orkar med mig! Men ja förstår inte detta än. Om någon kunde visa mig hur jag kunde lösa 5.126 (
http://i45.tinypic.com/2mcsn6c.png) skulle jag kanske förstå.
För att kunna rita diagram behöver vi veta V och M i olika positioner längs balken. Låt oss därför lägga ett snitt sträckan x från väggen (0 < x < L).
Bild
Jag kommer använda beteckningen [P(x)] som antingen kan tolkas som en kommentar om att bara ta med termen om P(x) är sann eller som en faktor som är 1 om P(x) är sann, 0 annars.
Krafter
På vänstra halvan verkar följande krafter:
- Infästningskraften V_I uppåt
- Skjuvkraften V(x) nedåt
- Mittre belastningen P nedåt om x > L/2
Kraftbalans kräver V_I - V(x) - P [x > L/2] = 0.
På högra halvan verkar följande krafter:
- Skjuvkraften V(x) uppåt
- Ändbelastningen P nedåt
- Mittre belastningen P nedåt om x ≤ L/2
Kraftbalans kräver V(x) - P - P [x ≤ L/2] = 0.
Moment
På vänstra halvan verkar följande moment relativt infästningspunkten:
- Infästningsmomentet M_I moturs
- Momentet från skjuvkraften V(x) x medurs
- Momentet i balken M(x) medurs
- Momentet från mittre belastningen P L/2 medurs om x > L/2
Momentbalans kräver M_I - V(x) x - M(x) - P L/2 [x > L/2] = 0.
På högra halvan verkar följande moment relativt snittpunkten:
- Momentet i balken M(x) moturs
- Momentet från skjuvkraften V(x) 0 med-/moturs (det är ju noll)
- Momentet från ändbelastningen P (L-x) medurs
- Momentet från mittre belastningen P (L/2-x) medurs om x ≤ L/2
Momentbalans kräver M(x) ± V(x) 0 - P (L-x) - P (L/2-x) [x ≤ L/2] = 0
Ekvationslösning
Vi har således 4 ekvationer:
V_I - V(x) - P [x > L/2] = 0
V(x) - P - P [x ≤ L/2] = 0
M_I - V(x) x - M(x) - P L/2 [x > L/2] = 0
M(x) ± V(x) 0 - P (L-x) - P (L/2-x) [x ≤ L/2] = 0
Vi har i dessa ekvationer 4 obekanta: V_I, V(x), M_I, M(x).
Om vi summerar de 2 kraftekvationerna får vi
(V_I - V(x) - P [x > L/2]) + (V(x) - P - P [x ≤ L/2]) = 0.
Notera att [x > L/2] + [x ≤ L/2] = 1 så P [x > L/2] + P [x ≤ L/2] = P.
Ekvationen förenklas sålunda till V_I - 2 P = 0 med lösningen V_I = 2 P.
Detta kan förstås utläsas direkt ur konstruktionen.
Vi kan också få ut V(x) ur den andra ekvationen:
V(x) = P + P [x ≤ L/2]
För x ≤ L/2 gäller alltså V(x) = 2P, medan för x > L/2 gäller V(x) = P.
Om vi summerar de 2 momentekvationerna får vi
(M_I - V(x) x - M(x) - P L/2 [x > L/2]) + (M(x) ± V(x) 0 - P (L-x) - P (L/2-x) [x ≤ L/2]) = 0
som förenklas till
M_I - V(x) x - (3/2) P L + P x + P x [x ≤ L/2] = 0.
Insättning av V(x) = P + P [x ≤ L/2] ger
M_I - (P + P [x ≤ L/2]) x - (3/2) P L + P x + P x [x ≤ L/2] = 0
som förenklas till M_I - (3/2) P L = 0 med lösningen M_I = (3/2) P L
Även detta kan utläsas direkt ur konstruktionen: M_I = P L + P L/2 = (3/2) P L.
Ur fjärde ekvationen kan vi lösa ut M(x):
M(x) = P (L-x) + P (L/2-x) [x ≤ L/2]
För x ≤ L/2 gäller alltså M(x) = P (L-x) + P (L/2-x) = P (3L/2 - 2x), medan för x > L/2 gäller M(x) = P (L-x).