Känner mig helt körd

Jag vet inte vart jag ska ta vägen.. Jag hittar inga utvägar alls. Så nu sitter jag här. Helt förstörd.

Det börjar med att jag flyttar till en stad för att börja studera för 4 år sedan. Jag har aldrig varit en kille som gillar att plugga men studentlivet lockade. Samt att min kompis släpade med mig. Det gick bra i början men sen tröttnade jag. På både studentlivet och att studera.

Så jag gjorde typ inget. Fick inga poäng. Men hade fortfarande CSN som räddade mig. Efter varje sommar var det ett helvete då jag var tvungen att kämpa för att få ihop poäng till CSN. Denna gång försökte jag inte ens då det är omöjligt (vad jag tror).

Jag har haft lite småjobb genom ett bemanningsföretag under 2012 så jag kunde leva och betala hyran. Men nu verkar det inte finnas något där längre eftersom jag aldrig blir uppringd av dem. Jag får inga jobb alls.

Efter sommaren har jag knappt jobbat något och levt på mina sommarjobbs pengar (sommarjobbade i min hemstad). Men nu är dem också slut.

Nu sitter jag här. Har knappt någon mat. Har inte betalat denna hyran än, då jag inte har råd. Nästa månad kommer vara ännu värre.

Jag har sökt jobb som fan men har inte fått något. Men att få ett jobb imorgon hjälper mig inte att betala denna hyra och den som kommer.. Jag kan inte flytta "hem" då jag inte har någonstans att bo där längre. Mina föräldrar har sämre ekonomi än en student så att fråga dem är uteslutet. Min bror ställde upp med lite matpengar förra månaden men han sitter också i skiten nu då det har hänt honom lite personliga saker.

Vad ska jag ta mig till?!
Svar som att jag får skylla mig själv att jag snyltade CSN pengar undanbes. Jag vet att jag får skylla mig själv på den biten. Men nu söker jag svar som kan hjälpa mig ur denna jävla sits.

Någon form av bidrag borde det ju finnas att söka?!

Jag är liksom fast i en lägenhet som jag inte kan betala för. Men kan inte heller flytta ifrån den. Då jag inte har ett annat "hem". Skulle jag haft det skulle jag flyttat för länge sedan. På något sätt visste jag att den här dagen skulle komma..

Har du inga vänner som kan hjälpa dig med det mest nödvändiga? (hyra, mat osv)

Kontakta soc?

Det är något jag har funderat på men jag avskyr tanken.. Det känns som om jag skulle få hjälp av dem så är hela mitt liv förstört. Det kommer ju vara med mig hela livet. Stå på papper och allt.

Dessutom så vet jag ju inte om jobben kommer genom bemanningsföretaget eller ett annat jobb och då vill jag ju inte sitta på soc.

Sen antar jag att det inte bara är att gå dit och få pengar. Ett jävla helvete man måste gå igenom.

Du måste fylla i en blankett. Du måste vara inskriven på Arbetsförmedligen. Du måste ha sökt minst 5 jobb den senaste månaden. Du måste ha varit utan inkomster "över norm" de tre senaste månaderna. Du har rätt till stöd t o m den månad du får ut din första lön, dvs du får soc-slanten fast du börjat jobba.

Din akt på socialförvaltningen är inget som vem som helst kan läsa så det är inget du behöver oroa dig över.

När det gäller söka jobb. Är det jobb som Arbetsförmedlingen har? Jag har sökt mer än 5 jobb den senaste månaden, dock inte genom arbetsförmedlingen.

Att inte vem som helst kan läsa det förstår jag, men det tär på mitt psyke att vara inskriven där. Sen blir det väl svårare att ta lån och sådana "vuxen" saker om man varit inskriven där?

Ja och nej. Hyran kostar 4000kr här och det är fan mycket pengar att fråga efter. Sen om jag skulle få det skulle jag känna mig så jävla dum. Att mina vänner ska behöva hjälpa mig. Kommer aldrig kunna lyxa till det någon gång då jag bara skulle tänka att jag står i skuld till dem.

Ta in en inneboende då som hjälper med hyran?
alternativt så får du fnaska eller hämta mat och pengar på en minilivs?

Inneboende i en etta? :/ Det är fan knappt att jag kan bo här själv.

Försörjningsstöd syns inte i något kreditvärdering. Helt onödig "fobi".
Jobben behöver inte vara sökta genom arbetsförmedlingen men du måste vara inskriven och följa din personliga handlingsplan för att vara berättigad till stöd.