2012-12-30, 18:44
#1
Hej hej allesammans!
Jag har livnärt mig på spel (poker, trav, osv) helt- och hållet under cirka två år nu, men känner att det är dags för lite omväxling. Vill nämligen ge mig ut i arbetsdjungeln och börja bidra till samhället lite för en gångs skull, är den typ av person som hellre skulle välja arbete framför en krogkväll.
Visst, alternativet att gå på SOC-bidrag finns ju alltid där. Men skulle aldrig falla mig in på att gå den vägen, eftersom jag vill dra mitt strå i stacken och göra mitt.
Nu till det stora problemet, i min stad så verkar det råda stor brist på arbeten samt lägenheter otroligt nog. T.om några av mina vänner som har gått klart gymnasiet har svårt att hitta jobb, vilket gör mig skeptisk till om det finns några jobb där ute.
Är villig att arbeta inom i princip allt, förutom hantering av mat. Detta på grund av att jag i ett kök inte är den bästa kombinationen.
Är bosatt rätt högt upp i Norrbotten för övrigt, och det känns helt ärligt som att kontakter är nyckeln till att komma någonstans i arbetslivet.
Till- och från så hör man hur företag får in hundratals CV:n, telefonsamtal, och ansökningar i annan form. Men personerna som får jobben i slutändan lyckas få dem via kontakter.
Så nu till frågan, EXAKT hur får man ett jobb i Sverige 2012 om man saknar rätt kontakter? T.om städyrken kräver att man har viss utbildning, helt sjukt. Är det kört eller? Kan man bara överleva dagens samhälle igenom att starta någonting eget unikt? Survival of the fittest?
Ser ibland tjejer på min Facebook som har gått BF (Barn & fritid) som klagar på att dem måste gå till jobbet, blir så sur. Vad glada att ni har ett arbete att gå till! ALLT är ju upptaget nu för tiden, råder en stor inflation tycker jag.
Personalen på arbetsförnedringen gör ingenting annat än att sitta på sina slappa arslen, dricka kaffe, och sitta där med sitt fejkleende förklarandes att arbetssituationen i Sverige är svår & att konkurrensen är stenhård (som om man inte vet det?!).
Har B-körkort, men det ökar väl inte precis chansen att lyckas få ett jobb.
Har planer på att kanske bege mig till Norge och söka jobb där, men det känns som att man tränger sig på och "sumpar" möjligheterna för norska ungdomarna att lyckas hitta jobb. Men det är väl först till kvarn som gäller antar jag som med allt annat här i livet.
I värsta fall får man väl gå tillbaka till spelvärlden, även fast det börjar bli otroligt långtråkigt.
Jag har livnärt mig på spel (poker, trav, osv) helt- och hållet under cirka två år nu, men känner att det är dags för lite omväxling. Vill nämligen ge mig ut i arbetsdjungeln och börja bidra till samhället lite för en gångs skull, är den typ av person som hellre skulle välja arbete framför en krogkväll.
Visst, alternativet att gå på SOC-bidrag finns ju alltid där. Men skulle aldrig falla mig in på att gå den vägen, eftersom jag vill dra mitt strå i stacken och göra mitt.
Nu till det stora problemet, i min stad så verkar det råda stor brist på arbeten samt lägenheter otroligt nog. T.om några av mina vänner som har gått klart gymnasiet har svårt att hitta jobb, vilket gör mig skeptisk till om det finns några jobb där ute.
Är villig att arbeta inom i princip allt, förutom hantering av mat. Detta på grund av att jag i ett kök inte är den bästa kombinationen.
Är bosatt rätt högt upp i Norrbotten för övrigt, och det känns helt ärligt som att kontakter är nyckeln till att komma någonstans i arbetslivet.
Till- och från så hör man hur företag får in hundratals CV:n, telefonsamtal, och ansökningar i annan form. Men personerna som får jobben i slutändan lyckas få dem via kontakter.
Så nu till frågan, EXAKT hur får man ett jobb i Sverige 2012 om man saknar rätt kontakter? T.om städyrken kräver att man har viss utbildning, helt sjukt. Är det kört eller? Kan man bara överleva dagens samhälle igenom att starta någonting eget unikt? Survival of the fittest?
Ser ibland tjejer på min Facebook som har gått BF (Barn & fritid) som klagar på att dem måste gå till jobbet, blir så sur. Vad glada att ni har ett arbete att gå till! ALLT är ju upptaget nu för tiden, råder en stor inflation tycker jag.
Personalen på arbetsförnedringen gör ingenting annat än att sitta på sina slappa arslen, dricka kaffe, och sitta där med sitt fejkleende förklarandes att arbetssituationen i Sverige är svår & att konkurrensen är stenhård (som om man inte vet det?!).
Har B-körkort, men det ökar väl inte precis chansen att lyckas få ett jobb.
Har planer på att kanske bege mig till Norge och söka jobb där, men det känns som att man tränger sig på och "sumpar" möjligheterna för norska ungdomarna att lyckas hitta jobb. Men det är väl först till kvarn som gäller antar jag som med allt annat här i livet.
I värsta fall får man väl gå tillbaka till spelvärlden, även fast det börjar bli otroligt långtråkigt.
__________________
Senast redigerad av karlvonlinne 2012-12-30 kl. 18:56.
Senast redigerad av karlvonlinne 2012-12-30 kl. 18:56.
