Stalin dödade aldrig 60 miljoner!

Stalin fick löpande rapporter från den inrikes underrättelsetjänsten och hade svart på vitt på de utbredda antisovjetiska stämningarna och de ohyggliga förhållandena under svälten. Kannibalismen var utbredd på både 1930- och 1940-talen. Chlevnjuk påminner oss om något som är föga känt utanför Sovjet: ”Nästan varje år under Stalins regim förekom det svält.”

Antingen i enskilda regioner eller också hela landet 1931–1933 – tvångsförstatligandet av jordbruket, som är känt som ”kollektiviseringen”, och i hela landet även 1946–47.

Med den mycket låga produktiviteten hos kolchozerna var marginalerna så små att det inte behövdes mycket till störningar för att svält skulle bli resultatet. Vad folk levde på var bröd och kål. Ett ägg kunde den genomsnittliga Sovjetmedborgaren konsumera var sjätte dag.

Om terrorn och de många människor som dödades med nackskott, som regel oskyldiga: ”Enligt officiella hemligstämplade sammanställningar sköts 800 000 personer under åren 1930–1952.”

Här följer ett viktigt tillägg. ”Emellertid var antalet i verkligheten dödade människor mycket större. (Många dog av tortyr, stora läger förvandlades till dödsläger, under samma period dömdes omkring 20 miljoner människor till läger, straffkolonier och fängelser. Under perioden 1930–1932 var det minst sex miljoner människor som deporterades: kulaker [”storbönder” och motståndare till kollektiviseringen] och andra förföljda folkgrupper.) Varje år under Stalin var det i genomsnitt en miljon människor som sköts eller dömdes till fångläger eller förvisning.” Det vill säga: 1924–1953.

Under terrorn fick NKVD-avdelningarna ute i landet order om hur många som skulle gripas och hur många av dem som skulle skjutas. För karriärens skull höjde många lokala chefer kvoterna. Sedan fick de själva välja ut offer så gott det gick. Terrorns inneboende syfte var att gjuta skräck i landets befolkning. Stalins paranoida läggning var inte orsaken men en sorts redskap i planeringen.

Förhållandena ”i frihet” var fruktansvärda, man påminns om en återkommande formulering kring de avslöjanden som gjordes under Gorbatjovs glasnost: ”Allt var mycket värre än vi trodde.”

Ja, mycket, mycket värre.