Friskvård vid timanställning, vad gäller?

77

Gjorde det? DEt omnämns icke någonstans i denna tråd.

Jo, det gör det.

Jaha, det var det du menade. Det var lite svårt att gissa eftersom du inte specificerat vad det var du hakat upp dig på. Eftersom du även på ett mycket kreativt sätt källhänvisat till ett bokförlag så är det också väldigt svårt att ha någon uppfattning om vad du nu läst.

Men jag ska titta i kristallkulan lite. Jag tror att du läst Antonssons "Förmåner" då den nog är den vanligaste, och i den finns även en skrivning avseende deltidsanställda och friskvård som brukar ge upphov till viss munterhet. Inledningsvis menar han då att det spelar ingen roll vilken sysselsättningsgrad man har för att lite senare, om man läser en bit till, besvara frågan om eventuella skattekonsekvenser för arbetsgivare som subventionerar motionen olika beroende på sysselsättningsgrad med "det torde vara så att att alla anställda ska ha lika subvention oavsett sysselsättningsgrad [fritt ur minnet, du kan få exakt citat om du vill]". En ganska stor vändning m a o. Det sistnämnda är också det korrekta svaret om det inte tillkommit praxis de senaste 2 ½ åren vilket jag inte tror. Sanningen är alltså att ingen vet exakt utan frågan, som vanligt i avsaknad av praxis, besvaras med torde, bör och brukar. Det öppnar för e contrario-lösningar vilket också används. Olika subventioner beroende på sysselsättningsgrad har också tillämpats av t ex ett flertal kommuner och landsting. Man har då lagt gränsen vid anställningar som haft mindre omfattning än 50 %.

Nu har ju det här självklart ingenting att göra med ts fråga men jag antar att det är av underordnad betydelse.

Känns ganska förmätet av dig att reducera dem till ett "bokförlag" de är trots allt ett av de större företagen på marknaden inom utbildning och rådgivning inom området affärsjuridik ifall vi bortser från revisionsbyråerna såklart.


Ja här håller jag med men det är ganska stor skillnad på det uttalandet och


Vem är det som gör en kovändning här.

Oavsett hur stora de är så är det inte en rättskälla.

Jag gör ingen som helst kovändning. Det finns inget förbud mot att tillämpa olika subventioner och det är i nuläget den klaraste linjen, helt fri från torde, bör och kanske. Där har du fördelen med e contrario-slut. När sen frågan har prövats kanske vi får en praxis som säger annat.
Överhuvudtaget så är det inte några definitiva regler, t ex så tillämpar Skatteverket en mer tillåtande princip än vad lagen gör vad avser kuponger och checkar som frångår det egentliga förbudet i lagen (Skatteverkets ställningstagande 2007‑05‑25, dnr 131 242815-07/111), det finns olika tolkningar av vad "hela personalen" innebär beroende på vilken aktivitet som avses (motion kontra personaldator) där datorköpet endast omfattar den fasta personalen och grundar sig på kommunalskattelagen. Och det finns betydligt fler exempel på tolkningsproblematik. Ska regelverket tillämpas praktiskt så går det alltså inte att fastna i torde-träsket utan man får välja den tydligaste linjen, antingen eller, plus eller minus.

Nej absolut inte men det är inte den anonyma fb användaren cochuainn heller.


Är ju per definition ett sätt att tolka lagarna e contrario-slut att använda sig av det och sen påstå att det inte finns utrymme för tolkningar ( "Det finns inga som helst tveksamheter") är lite löjligt.

Men Skatteverkets syn är ju att erbjudandet ska rikta sig till hela personalen är det då olika summor så är det min åsikt att det är olika erbjudanden.

och det går helt i linje med hur det bedöms i andra frågor hade det till exempel varit ok att de som jobbar 75 % inte fick ta del av företagsfrukosten eller kanske bara äta 75 % ?

Jag hoppas du förstår att en källhänvisning inte är "min litteratur från Tholin & Larsson" utan en hänvisning till bok, författare, sida etc, kanske med ett citat eller vad som nu kan vara lämpligt.

Får de som arbetar 75% äta företagsfrukost den dag de inte arbetar menar du? Nej, det får de inte.

Du får gärna ha vilken syn du vill på saken men du måste väl hålla med om att det är märkligt att ett flertal offentliga organ som kommun och landsting och en skrälldus privata företag inte delar den? Samt det faktum att Skatteverket inte invänt mot detta. Säger inte det dig någonting?

Du får självfallet också tillämpa vilken valfri tolkningsprincip du vill och se om resultatet blir mer tydligt och rättvisande. För du kan inte visa var jag skulle skrivit att det inte finns tolkningsutrymme. Du har ju omformulerat meningen till att passa dina syften, den ursprungliga lydelsen var "Det finns inga som helst tveksamheter om vad som gäller här. Alla skall beredas möjllighet till friskvårdsbidrag, det är helt riktigt, däremot finns det ingenting som säger att beloppet skall vara detsamma.". Eller menar du att det finns tveksamheter kring att erbjudandet skall rikta sig till alla eller att det kanske finns ett förbud mot olika subventioner i praxis?

Du famlar efter halmstrån nu, släpp det. I vart fall gör jag det, jag ser väldigt lite syfte med att fortsätta den här diskussionen som inte kommer att leda någon vart.

"Det karakteristiska för personalvårdsförmåner är att samtliga anställda på arbetsplatsen ska ha samma möjlighet att få dem. De ska dessutom i princip tillhandahållas på arbetsplatsen

Skattefria personalvårdsförmåner får vidare inte utgöra ersättning för utfört arbete. De ska instället ss mer som trivselskapande åtgärder som inte kan ersättas med pengar.

Följande är exempel på skattefria personalvårdsförmåner

- Förfriskningar
- Olika sedvaneförmåner
- Motion och Friskvård
- Bidrag till anställdas konstföreningar
- Körsång på arbetsplats
- Enklare former av rådgivning i krissituationer
"
S.166-167

"Erbjud samtliga anställda den aktuella förmånen

Förmån av fri motion och friskvård blir skattepliktig om någon anställd, till exempel en vikarie, utestängs från möjligheten att motionera under den perioden han är anställd. Enligt SKV måste alla som är i "aktiv tjänst" omfattas av erbjudandet." S.171

Skatteträff
2012/2013
ISBN: 978-91-86191-77-1

Som sagt ingen rättskälla så jag brydd mig inte om att skriva ut det innan tog mest upp det för att visa att din odiskutabla åsikt inte var helt så odiskutabel.


Det är minst lika vanligt att man jobbar 75% utslaget på 5 dagar.

Jo det säger mig att det är ett oklart läge och att det handlar om skitsummor så ingen orkar bry sig.


Hur du nu kan få det citerade stycket till att medge utrymme för tolkning förstår jag inte

Skatteverkets syn är att erbjudandet ska rikta sig till hela personalen http://www.skatteverket.se/infotext/...c80004376.html din länk sen innan. Det gör den inte ifall det är olika erbjudande till de olika medarbetarna.


Nej det gör jag inte mitt syfte var att vissa att läget inte är så glasklart som du ville få det till.

Tjena!
lånar tråden lite med en fråga:

Kan man få friskvårdsersättning från två olika arbetsgivare under samma år? Byter nämligen jobb snart och har redan utnyttjat ersättningen på mitt nuvarande arbete.

Tack på förhand,

Ja, det finns inget bekymmer i detta.