Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Stöd Flashback
Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
Om du inte vill så kan du inte. Men när du säger att du inte vill så menar du det antagligen inte. När du övervägt konsekvenserna av att inte gå till jobbet så inser du att du hellre vill gå till jobbet än att bli vräkt från lägenheten.
De viljor som din hjärna innehar är dina så länge som du tror/upplever att de är dina, de blir inte "dina" viljor längre när du inser att det mest rationella att identifiera sig med är det som är medvetet och inte inte datorn i sig(Tankarna är en del av den biologiska datorn, medvetandet förmodligen ett resultat av någon slags process av denna dator, identifiera dig med denna process och du separerar dig själv från tankarna vilket ger dig oerhörda fördelar).
Fri vilja existerar inte för denna medvetna "upplevelse"(du), hjärnan arbetar med att sammankoppla och förstå minnen och så länge människan känner att han medvetet skapar dessa tankar, ja då ter det sig logiskt att fri vilja existerar. Det man gör när man mediterar är att man koncentrerar sig på känslan av att vara närvarande. Man ser tankarna för vad det är, uppkommande fenomen ur en biologisk dator som försöker hjälpa den biologiska organismen till att överleva. Du är tittaren, tankarna är bioskärmen.
Kan du titta på dina tankar, då är du heller inte dina tankar. Med "titta" så menar jag "uppleva".
Sam Harris är en av många som mediterar som tränat upp hjärnan att identifiera sig med det som är medvetet och inte datorn i sig. Alla som mediterar och tar detta seriöst bör känna tankarnas underliga fenomen, de bara "ploppar" upp. För en människa som aldrig mediterat (eller bara misslyckats) och aldrig upplevt detta så låter detta absurt, vadå bara "ploppar upp?" "jag känner ju att jag skapar tankarna", ja det är just detta som är en illusion, du har aldrig någonsin skapat någonting, du bara är.
Egoismen är ett resultat av att folk tror att de på riktigt valt åsikterna och färdigheterna som man innehar. Detta är vad som ligger bakom mycket av det psykiskt lidande vi ser i världen. De flesta människor skapar utan att de fattar det sin egen olycka. Vi kan dock inte klandra dem, anledningen till att jag lyckas finna meditation och få uppleva saker som ger mig insikter är inte till min förtjänst egentligen, jag fick en viss information vid rätt tidpunkt då min hjärna var öppen nog att ta emot detta just då vid den sekunden som sedan fick mina tidigare åsikter och värderingar att bli utmanade.
Fri vilja existerar inte för denna medvetna "upplevelse"(du), hjärnan arbetar med att sammankoppla och förstå minnen och så länge människan känner att han medvetet skapar dessa tankar, ja då ter det sig logiskt att fri vilja existerar. Det man gör när man mediterar är att man koncentrerar sig på känslan av att vara närvarande. Man ser tankarna för vad det är, uppkommande fenomen ur en biologisk dator som försöker hjälpa den biologiska organismen till att överleva. Du är tittaren, tankarna är bioskärmen.
Kan du titta på dina tankar, då är du heller inte dina tankar. Med "titta" så menar jag "uppleva".
Sam Harris är en av många som mediterar som tränat upp hjärnan att identifiera sig med det som är medvetet och inte datorn i sig. Alla som mediterar och tar detta seriöst bör känna tankarnas underliga fenomen, de bara "ploppar" upp. För en människa som aldrig mediterat (eller bara misslyckats) och aldrig upplevt detta så låter detta absurt, vadå bara "ploppar upp?" "jag känner ju att jag skapar tankarna", ja det är just detta som är en illusion, du har aldrig någonsin skapat någonting, du bara är.
Egoismen är ett resultat av att folk tror att de på riktigt valt åsikterna och färdigheterna som man innehar. Detta är vad som ligger bakom mycket av det psykiskt lidande vi ser i världen. De flesta människor skapar utan att de fattar det sin egen olycka. Vi kan dock inte klandra dem, anledningen till att jag lyckas finna meditation och få uppleva saker som ger mig insikter är inte till min förtjänst egentligen, jag fick en viss information vid rätt tidpunkt då min hjärna var öppen nog att ta emot detta just då vid den sekunden som sedan fick mina tidigare åsikter och värderingar att bli utmanade.
__________________
Senast redigerad av Psykologen. 2017-01-25 kl. 17:36.
Senast redigerad av Psykologen. 2017-01-25 kl. 17:36.
Här är en del av Harris svar på kritiken från kompatibilisten Dennett som recenserade hans bok "Free Will". I slutet har jag länkat bådas inlägg, först Dennetts recension och kritik och sedan Harris fulla inlägg tillbaka.
Dennett: If there is no free will, why write books or try to convince anyone of anything? People will believe whatever they believe. They have no choice! Your position on free will is, therefore, self-refuting. The fact that you are trying to convince people of the truth of your argument proves that you think they have the very freedom that you deny them.
Harris:
Granted, some confusion between determinism and fatalism (which you and I have both warned against) is probably operating here, but comments of this kind also suggest that people think they have control over what they believe, as if the experience of being convinced by evidence and argument were voluntary. Perhaps such people also believe that they have decided to obey the law of gravity rather than fly around at their pleasure—but I doubt it. An illusion about mental freedom seems to be very widespread. My argument is that such freedom is incompatible with any form of causation (deterministic or otherwise)—which, as you know, is not a novel view. But I also argue that it is incompatible with the actual character of our subjective experience. That is why I say that the illusion of free will is itself an illusion—which is another way of saying that if one really pays attention (and this is difficult), the illusion of free will disappears.
The popular, folk psychological sense of free will is a moment-to-moment experience, not a theory about the mind. It is primarily a first-person fact, not a third-person account of how human beings function. This distinction between first-person and third-person views was what I was trying to get at in the passage that seems to have mystified you (“I have thought long and hard about this passage, and I am still not sure I understand it…”) Everyone has a third-person picture of the human mind—some of us speak of neural circuits, some speak of souls—but the philosophical problem of free will arises from the fact that most people feel that they author their own thoughts and actions. It is very difficult to say what this feeling consists of or to untangle it from working memory, volition, motor planning, and the rest of what our minds are up to—but there can be little doubt that most people feel that they are the conscious source of their own thoughts and actions. Of course, you may wish to deny this very assertion, or believe it more parsimonious to say that we just don’t know how most people feel—and that might be a point worth discussing. But rather than deny the claim, you simply lose sight of it—shifting from first-person experiences to third-person accounts of phenomena that lie outside consciousness.
It is true, of course, that most educated people believe the whole brain is involved in making them who they are (indeed, you and I both believe this). But they experience only some of what goes on inside their brains. Contrary to what you suggest, I was not advancing a Cartesian theory of consciousness (a third-person view), or any “daft doctrine of [my] own devising.” I was simply drawing a line between what people experience and what they don’t (first-person). The moment you show that a person’s thoughts and actions were determined by events that he did not and could not see, feel, or anticipate, his third-person account of himself may remain unchanged (“Of course, I know that much of what goes on in my brain is unconscious, determined by genes, and so forth. So what?”), but his first-person sense of autonomy comes under immediate pressure—provided he is paying attention. As a matter of experience (first-person), there is a difference between being conscious of something and not being conscious of it. And if what a person is unconscious of are the antecedent causes of everything he thinks and does, this fact makes a mockery of the subjective freedom he feels he has. It is not enough at that point for him to simply declare theoretically (third-person) that these antecedent causes are “also me.”
Average Joe feels that he has free will (first-person) and doesn’t like to be told that it is an illusion. I say it is: Consider all the roots of your behavior that you cannot see or feel (first-person), cannot control (first-person), and did not summon into existence (first-person). You say: Nonsense! Average Joe contains all these causes. He is his genes and neurons too (third-person). This is where you put the rabbit in the hat.
https://www.samharris.org/blog/item/...s-on-free-will
http://www.samharris.org/blog/item/t...onettes-lament
Dennett: If there is no free will, why write books or try to convince anyone of anything? People will believe whatever they believe. They have no choice! Your position on free will is, therefore, self-refuting. The fact that you are trying to convince people of the truth of your argument proves that you think they have the very freedom that you deny them.
Harris:
Granted, some confusion between determinism and fatalism (which you and I have both warned against) is probably operating here, but comments of this kind also suggest that people think they have control over what they believe, as if the experience of being convinced by evidence and argument were voluntary. Perhaps such people also believe that they have decided to obey the law of gravity rather than fly around at their pleasure—but I doubt it. An illusion about mental freedom seems to be very widespread. My argument is that such freedom is incompatible with any form of causation (deterministic or otherwise)—which, as you know, is not a novel view. But I also argue that it is incompatible with the actual character of our subjective experience. That is why I say that the illusion of free will is itself an illusion—which is another way of saying that if one really pays attention (and this is difficult), the illusion of free will disappears.
The popular, folk psychological sense of free will is a moment-to-moment experience, not a theory about the mind. It is primarily a first-person fact, not a third-person account of how human beings function. This distinction between first-person and third-person views was what I was trying to get at in the passage that seems to have mystified you (“I have thought long and hard about this passage, and I am still not sure I understand it…”) Everyone has a third-person picture of the human mind—some of us speak of neural circuits, some speak of souls—but the philosophical problem of free will arises from the fact that most people feel that they author their own thoughts and actions. It is very difficult to say what this feeling consists of or to untangle it from working memory, volition, motor planning, and the rest of what our minds are up to—but there can be little doubt that most people feel that they are the conscious source of their own thoughts and actions. Of course, you may wish to deny this very assertion, or believe it more parsimonious to say that we just don’t know how most people feel—and that might be a point worth discussing. But rather than deny the claim, you simply lose sight of it—shifting from first-person experiences to third-person accounts of phenomena that lie outside consciousness.
It is true, of course, that most educated people believe the whole brain is involved in making them who they are (indeed, you and I both believe this). But they experience only some of what goes on inside their brains. Contrary to what you suggest, I was not advancing a Cartesian theory of consciousness (a third-person view), or any “daft doctrine of [my] own devising.” I was simply drawing a line between what people experience and what they don’t (first-person). The moment you show that a person’s thoughts and actions were determined by events that he did not and could not see, feel, or anticipate, his third-person account of himself may remain unchanged (“Of course, I know that much of what goes on in my brain is unconscious, determined by genes, and so forth. So what?”), but his first-person sense of autonomy comes under immediate pressure—provided he is paying attention. As a matter of experience (first-person), there is a difference between being conscious of something and not being conscious of it. And if what a person is unconscious of are the antecedent causes of everything he thinks and does, this fact makes a mockery of the subjective freedom he feels he has. It is not enough at that point for him to simply declare theoretically (third-person) that these antecedent causes are “also me.”
Average Joe feels that he has free will (first-person) and doesn’t like to be told that it is an illusion. I say it is: Consider all the roots of your behavior that you cannot see or feel (first-person), cannot control (first-person), and did not summon into existence (first-person). You say: Nonsense! Average Joe contains all these causes. He is his genes and neurons too (third-person). This is where you put the rabbit in the hat.
https://www.samharris.org/blog/item/...s-on-free-will
http://www.samharris.org/blog/item/t...onettes-lament
Sam Harris har givetvis rätt, det finns ingen fri vilja.
Det finns många vägar till den insikten;
-Det går inte ens att definiera vad fri vilja är utan att blanda in metafysik, vilket indikerar att det inte existerar.
-Vår upplevelse av tankar och känslor är att de kommer spontant, om vi analyserar dom noga. Den vanliga fällan är dock tanken som säger "jag gjorde detta val", vilket i sig bara är en tanke som kommer spontant.
Vi kan ju lätt känna oönskade tankar, eller den där tanken som ploppar upp om att vi glömt spisen på. Ändå så vill vi tro att de andra tankarna styrs av "jag".
-Rent logisk/biologiskt/fysiskt så verkar precis allt i universum ske genom antingen slump eller orsak/verkan. Inget av detta är det vi kallar fri vilja.
-En del av oss minns våra drömmar väldigt tydligt, och kan minnas hur verkligheten/åsikter/känslor/tankar helt och hållet produceras utan något "jag" kan styra dom.
-Och ärligt talat, om man kunde styra sin val, skulle inte betydligt fler människor vara välutbildade, vältranade, osv osv. Vem skulle välja att vara pedofil?
Det finns många vägar till den insikten;
-Det går inte ens att definiera vad fri vilja är utan att blanda in metafysik, vilket indikerar att det inte existerar.
-Vår upplevelse av tankar och känslor är att de kommer spontant, om vi analyserar dom noga. Den vanliga fällan är dock tanken som säger "jag gjorde detta val", vilket i sig bara är en tanke som kommer spontant.
Vi kan ju lätt känna oönskade tankar, eller den där tanken som ploppar upp om att vi glömt spisen på. Ändå så vill vi tro att de andra tankarna styrs av "jag".
-Rent logisk/biologiskt/fysiskt så verkar precis allt i universum ske genom antingen slump eller orsak/verkan. Inget av detta är det vi kallar fri vilja.
-En del av oss minns våra drömmar väldigt tydligt, och kan minnas hur verkligheten/åsikter/känslor/tankar helt och hållet produceras utan något "jag" kan styra dom.
-Och ärligt talat, om man kunde styra sin val, skulle inte betydligt fler människor vara välutbildade, vältranade, osv osv. Vem skulle välja att vara pedofil?
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
