Saker ni gjorde när ni var yngre som ni skäms för idag

Körde bil i Karachi som 19-åring. Det skulle jag inte våga idag...

klättra upp på ett tåg med livs farlig spänning :P fick ligga som resultat så ångrar de inte men hade tur som inte blev zappad :P

Hoppa fallskärm,
Sitta full på byggnadsställningar vid femte våningen och skjuta raketer mot balkonger och fönster på huset mittemot (där folk sköt tillbaka).
Stå på balkongräcket på tionde våningen (riktigt asfull) för att skrämma min dåvarande flickvän.
Stjäla en bil och krocka den mot en husvägg.
Köra bil hög, full och utan körkort.
Mucka med vem som helst (bl.a HA på Roskilde).
Lunta och inte kunna begränsa branden...
Och så några grejer till men detta var väl de värsta.

Liftade runt hela mellansverige till diverse spelningar under sent 90-tal. Sov över på golvet hos okända människor man träffade på nämnda spelningar, tjafsade med nazister som var dubbelt så stora som en själv. Rena turen att man inte blev rånad och/eller ihjälslagen. Fattar fortfarande inte att morsan släppte iväg sin fjuniga lilla tonåring på alla dessa äventyr.

Jävlas med polisen var också kul vill jag minnas. Vid nåt tillfälle skulle dom ta krafttag mot försäljningen av hembränt i vår lilla stad. Jag och mina jämnåriga punkjävelkamrater tyckte det var en bra idé att vandra omkring i centrum en fredagkväll med en stor plastdunk som vi turades om att dricka ur.

Polis: "Vad har ni i den där dunken?"

Peerg: "Saft, konstapeln!"

Polis: "Det ska vi se hur det är med den saken!"

Dunken beslagtogs och hälldes ut av barsk polisman som sent om sider upptäckte att den mycket riktigt innehöll apelsinsaft.


Edit: Efter sammanfogning av trådar - ingenting av ovanstående är något jag skäms för, men jag skulle inte våga göra det idag.

Ämnen sammanfogade/Mod

Tänkte väl jag å, du levde life ju.

Snodde en dvd-spelare på en hemelektronik-butik. Stoppade in dvdn innanför dunjackan och promenerade ut. Klarade mig, men en horunge från skolan såg pjäsen i mitt skåp och var tvungen att tjalla.

Råkade tända eld på en lada.

Snodde en crossmoppe av nyare modell. Tyvärr så var personen som blev av med den lite sinnesslö och anmälde den aldrig stulen. Från att han åkte runt på sin moppe varje dag så började han istället cykla runt på en gammal damcyklel med en deprimerad uppsyn. Det såg ut på hela honom som att livet var slut, han såg verkligen jättedepppig ut. Redan då fick jag en duktig ångest när jag såg honom trampa runt och jag blir än idag låg när jag tänker på det. Visste inte att det var hans.

Nallade från en anhörigs medicinskåp.

Skäms över ladan, moppen och medicinen idag. Skämdes över dvdspelaren när jag fick lämna tillbaka den till en chockad butikspersonal samt fick be butikschefen om ursäkt.

Se vem som tordes vänta längst med att springa över spåret när tåget kom. En grabb snubblade,måste ha klarat sig med bara ett par dm. Sen tordes vi inte göra det igen.

brukade använda "brevbärarkoden" för att komma in i trappuppgångar och dra av raketer
ta tomma glasflaskor och glas och droppa dom från st:eriksbron.

Gjorde en livsfarlig sak när man 14-15 år gamla. Man tjuvkopplade hissen genom att kortsluta en kontakt längst uppe i vänster på hissdörren, och sedan skicka upp hissen,så man kom in i hiss schaktet, sedan lämnade man dörren öppen.

Använder löskuken på m/45b och sköt rakatet när jag låg inne en nyårsafton. ( Slutstycket var inlåst )

Ingen aning om ålder 7-10 kanske. Så kastade jag småstenar på 1-3 bilar kanske från ett tak när dom åkte förbi. Har fortfarande ånger, inte okej och det var inte ens min ide men jag skulle inte gjort det och dessutom såg en vuxen vän till mig detta, fy fan vad jag skämdes.
Jag visste inte vad konsekvenserna kunde bli för den som kör bil utan mer att det var kul att kasta prick. Det var inga stora stenar utan mer en hög med småsten men nu som vuxen så vet man att det kunde hänt allvarliga grejor.

Jag hittade på mycket djävulskap i ungdomen, men följande var nog det som gav mig mest ångest:

I gymnasiet jobbade jag extra på en bilverkstad. En dag kommer en vrålsnygg kvinna in för att lämna bilen. Hon var i 45-årsåldern, men fantastiskt välbevarad; kurvig med stora bröst och ett ansikte att förälska sig i vid första anblick. Att mina tonårshormoner gick upp i högvarv är en underdrift — jag trodde att jag skulle dö av kåtslag.

Jag fick veta att hennes bil skulle stå inne i verkstaden över natten. Som den slav jag var, fick jag all skitgöra och skulle stänga verkstaden. När alla andra hade gått hem fick jag stanna kvar, städa och hänga tillbaka verktyg.
Det enda jag kunde tänka på var kvinnan som trätt in i mitt liv några timmar tidigare. Varannan minut fördes blicken till hennes fordon som stod där inne i verkstaden, och genast drömde jag mig bort till hennes famn.

När jag hade städat klart gick jag fram till hennes bil, öppnade dörren, satte mig i förarsätet, stängde dörren och började rota runt i kupén. I mina desperata fantasier inbillade jag mig att jag skulle hitta nakenbilder på henne som hon gömt i handskfacket, eller kanske ett par använda trosor som hon av någon anledning förvarade där. Jag hittade såklart inget intressant, men nu var jag så kåt att det inte fanns någon återvändo.

Fortfarande i förarsätet drar jag ner min skitiga overall och börjar runka. Jag drar ollonet längs ratten så att hon indirekt ska ha vidrört mitt kön. Sen vänder jag mig om och drar kuken upp och ner längs ryggstödet och på sitsen. Till slut blir det för mycket för mig och jag sprutar ner hela förarsätet.
Utan att torka efter mig öppnar jag dörren och slingrar mig ut, rundar motorhuven och sätter mig i passagerarsätet. Där sitter jag en stund och tänker tills kuken ånyo står som ett spjut. Jag börjar runka till vilda scenarion om hur hon rider mig i sin bil, och efter en stund lutar jag mig framåt och sprutar rätt in i handskfacket och smäller igen luckan.

Kort därpå ligger jag i baksätet och drar skinnet våldsamt fram och tillbaka tills min lille kamrat återuppstår. Libidon som 17-åring vet inga gränser. Så viril! I baksätet fortsätter fantasierna frammanas i rykande takt. Jag runkar vilt med mina sista krafter, och så småningom börjar det kittla bekant i ljumskarna. Snart sprutar det igen och jag tvingar ut varenda liten droppe mina testiklar har kvar att erbjuda efter skottsalvorna innan. Men det var tillräckligt för att besudla det som fram tills nu varit ett till synes välskött baksäte.

Kvar ligger jag stirrandes upp i taket, utmattad och andfådd, med min slaka penis i handen. Det rödsvullna ollonet ser ut att behöva sjukvård, medan skaftet är svart av smuts från mina händer som har mekat med bilar hela eftermiddagen. Och det är nu som verkligheten till slut kommer ikapp. Kåtheten är som bortblåst och en våldsam ångest träder fram ur skuggan. Jag inser trubblet jag försatt mig i och den efterföljande paniken får mig att rusa ut ur bilen. “Jag måste härifrån omedelbart”, tänker jag. Tom i både själ och pung beger jag mig raskt hemåt, tätt följd av min skam.

Dagen efter sitter jag i skolan och grämer mig över eftermiddagens skift på bilverkstaden. Framför mig kan jag se hur alla står och väntar på mig med mord i blicken när jag kliver in, inklusive kvinnan med bilen. Men när jag till slut kommer dit möts jag av hastiga blickar som sedan återgår till annat, och en känsla av att ha lurat döden infinner sig i hela kroppen. Ingen sade något.

Hahahahahaha....du ger "att olla" en helt annan bild. Hon blev då sannerligen ollad.