Känner mig skum

Panikångest brukar man ju vara medveten om att man har och skulle i sådana fall förstå vad det är, det är ju vardagsmat att veta sådant idag.
Ja, kan det vara så att du har väldigt mycket du tänker på och sedan bara tjoff så är det två timmar senare? Att du inte märker när du går in i dig själv så att säga? Det finns ju något som heter derealisation som kan stämma in. Har bekanta som har snackat om det. Googla lite snabbt och det är tydligen ganska vanligt att man får det under en period i livet. Jag tror inte att "kommer få psykbryt", nu vet jag iofs inte om du har haft psykiska problem tidigare eller så men att vara medveten om hur och vad man tänker och känner ser jag som positivt. Du vet om att du känner dig skum och reagerar på ett vettigt sätt.

Kan inte sova nu. Tänker och tänker. Har sjuk ångest på livet. Är nog rädd för att leva, fyfan vad rädd jag är. Tänk alla människor jag kommer att förlora, sjukdomar o annat som kommer att drabba mig. Jag vill inte vara med om detta. Fan va jobbigt det är, börjar gråta också. Kommer ligga vaken hela natten nu.

Hej!

Vet egentligen inte hur jag ska börja eller vad jag ska skriva. Jag har på senaste tiden (hur länge vet jag faktiskt inte) börjat känna mig mycket skum. Funderar väldigt mycket på vad livet egentligen är, dagligen. Jag får konstiga känslor i samband med detta. Känslorna går inte att förklara men det känns konstigt. Jag är väldigt rädd för att dö, vilket jag inte ens lagt en tanke på innan. Inte såhär.

Är detta något att oroa sig för? Känner mig som ett psyk ibland.

Kan inte sova nu. Tänker och tänker. Har sjuk ångest på livet. Är nog rädd för att leva, fyfan vad rädd jag är. Tänk alla människor jag kommer att förlora, sjukdomar o annat som kommer att drabba mig. Jag vill inte vara med om detta. Fan va jobbigt det är, börjar gråta också. Kommer ligga vaken hela natten nu.