Anna Troberg [PP] svarar på frågor

Hur tycker du att ni skiljer er riksdagspartierna? Jag syftar på den rent politiska delen.

Kanske en mening eller två?

S:
M:
Mp:
Fp:
C:
Sd:
V:
Kd:

Själv tycker jag att Mp och även V i princip redan driver era frågor.

Nej, jag håller inte med. Du pratar om genetiska skillnader. Visst. Det finns genetiska skillnader mellan dig och mig, precis som det finns mellan alla människor. Det finns dock ingenting som säger att mina eller dina eller någon annans gener är bäst. Faktum är att jag tror att det är själva blandningen, att vi kompletterar varandra, som är det bästa.

Dessutom är mångfald inte by default ekonomisk förlust. Tvärt om. Mångfald kan leda till ekonomisk vinst, om man bara vågar se möjligheterna istället för att tjabbla om hur fina gener man själv har.

Och tja du, du får nog leva med att ha rasiststämpeln hängande över dig så länge du blandar in gener i ekvationen. Vill du slippa undan den får du hitta något annat argument än det faktum att vi alla föds olika.

Nej, jag har inte glömt Jag har svarat och nej, du får ingen ursäkt.

Nu är det ju faktiskt redan möjligt att "komma igång med sina liv" genom att arbeta under tiden man är asylsökande, vilket är möjligt om man uppfyller några enkla krav. Migrationsverket säger:

Villkor för att få rätt att arbeta som asylsökande

Du är undantagen från kravet på arbetstillstånd om du uppfyller följande.

Du medverkar till att klargöra din identitet.
Ditt ärende ska prövas i Sverige. Läs mer om Dublinförordningen och prövning i första land.
Din ansökan är uppenbart välgrundad. Du har inte AT-UND om du har fått ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet.

Nu är väl inte en asylsökande så attraktiv att anställa iom att framtiden är oviss för personen, men möjligheten för arbete finns ju trots allt där.

Givetvis bör processen för att avgöra om människor får stanna snabbas upp, men hur skall detta ske? Låta människor stanna eller utvivsas trots att evidens för beslut saknas? Om man samtidigt inte ökar det totalt antalet som man beviljar att stanna så kommer man ju att missgynna de som faktiskt har skäl för att få stanna. Utöver detta så är ju systemet är ju redan överbelastat och med ditt förslag där människor som varit i kö länge automatiskt får stanna så kommer vi se en ökning av människor som kommer hit utan att uppfylla några som helst krav för att få stanna i landet, vem skulle inte ta chansen? Oavsett hur du avser att lösa problemet så kommer antingen de som behöver hjälp komma i kläm pga undermåla utredningar (eller tror du faktiskt att undredningarna kan effektiviseras så till den grad att de uppfyller dina krav för snabbt handläggande? om så är fallet, beskriv gärna hur detta skall ske) och/eller så kommer du öka det totalta trycket på systemet genom att fler kommer hit. Om vi antar att vi sänker utredningstiderna genom sänkt kvalite och ökar det totala antalet vi tar emot så har vi ju löst problemet med överbelastning på mottagningsapparturen. Dock skyfflar man ju bara vidrare problemet till senare instanser, så något problem har man ju inte löst.



Om människor inte har någon intrinsic motivation så spelar utbildningsbakgrund, belöningar för utförda delmoment på SFI och annat trams inte någon roll. Misstaget är antagandet att alla människor har en motivation att lära sig språket och bli en del av samhället. Jag bor i ett annat europeiskt land och umgås i stort sett bara med akademiker, väldigt få av dessa har brytt sig om att lära sig landets språk, trots att många av dem har studerat och bedrivit forskning här i mer än 5 år. Nu beror det väl delvis på att många av dem är osäkra på om de kommer få en fast tjänst i landet, men även människor som från början vetat att de skulle stanna i landet upp mot 10år har skippat att lära sig språket trots att det inte skulle vara någon större uppoffring för dem att göra det. Om många välutbildade människor som med lätthet skulle kunna lära sig ett språk undviker att göra det, vad får dig att tro att människor med bristfällig utbildning som söker sig till Sverige skulle vara så mycket piggare på att lära sig landet språk då inga ekonomiska eller sociala incitament finns? För det går ju trots allt att klara sig på bidrag och att hålla sig till andra människor man delar språk och kultur med.



Detta står och faller med om man lyckas genomföra punkt 1 och 2. Du verkar vara väldigt positivt inställd till möjligheterna medan jag tycker mig själv se på situationen lite nyktrare, fast jag i dina ögon troligen är en obotlig pessimist.



Jag hittade lite mer officiell information på eran sida om breddning så min fråga var lite onödig. Jag ser att du har tillfört lite information i ditt svar här, stort tack för det. Måste säga att era förslag på forskningsområdet är oerhört trevligt läsning. Hur ställer ni er till mer drastiska och kostsamma alternativ som t.ex. detta? I början blir det ju en enorm förlustaffär ekonomiskt eftersom universiten i lander fortfarande kommer vara beroende av privata utgivare för att få tillgång till publikationer från forskare i andra länder. Jag ser det dock som ett utmärkt sätt för att få bort utgivare som elsevier, wiley etc. som tjänar sitt uppehälle på att forskare är dumma nog att göra allt arbete gratis åt dessa företag för att sedan indirekt betala för det när deras arbetsgivare, universiteten, betalar för att få åtkomst till det som de har skapat.

Även om en övergång till open access gör att alla kan ta del av forskningen så kommer det inte att ha något större inflytande på de stora utgivarna, kostnaden för att publicera open access i journaler som inte är open access across the board är ju obscen. Så utgivarna hittar ju bara på nya sätt att tjäna in samma pengar som innan, samtidigt som alla inte kan publicera med open access, vilket leder till att svindyra prenumerationer fortfarande måste upprätthållas.

Om ni ser utgivarnas beteende som ett problem, har ni tänkt på några specifika åtgärder för att försöka åtgärda problemet? Om ni inte ser utgivarna som ett problem, hur motiverar ni detta? Att arkivera och tillhandahålla rådata är ju en sak, men att arkivera och tillhandahålla publicerad forskning är ju rent tekniskt och kostnadsmässigt (iaf om man ska tro på PeerJ och deras modell) ingen större utmaning idag. Peer-reviewers och editors består ju redan till störst del av aktiva forskare så där behöver man ju inte förändra mycket. Ett problem är ju givetvis att namnkunniga journaler har prestige som lockar, men Frontiers har ju på mycket kort tid lyckas ganska bra samtidigt som de fortsätter att expandera till nya ämnesområden. Ser du/ni direkt ekonomiskt stöd till ideella föreningar som t.ex. frontiers som ett bra alternativ?

Ber om ursäkt för den långa texten, blev bara väldigt glad över er politik på området, jag har många ytterligare frågor, men tror att många av dem är för specifika för att ta upp här.

Jag får tacka för dina ganska utförliga svar på mina frågor. Tyvärr är det ganska tråkigt att se hur svar rörande invandring och integration mest blir till upprapningar av floskler och strikt upprätthållande av en så "korrekt" människosyn som möjligt. Hade svaren rörande forskningspolitiken varit på samma låga nivå skulle din text mest bestått av oneliners så som: "mer pengar till forskning", "vi ska bli bättre på forskning", "mer, bättre forskning i Sverige!", "vår forskning ska effektiviseras och specialiseras", etc.... Nu är jag dock tacksam för de ganska specifika ideer ni har på området forskning och om ni kan uppgradera det nuvarande smömoset som du kallar invandringspolitik till en dylik nivå så att det handlar om konkreta, utvärderingsbara förslag så skulle iaf jag bli väldigt glad.

SD är väl lika goda kålsupare som övriga i sjuklövern, men nu handlade inte min fråga om SD utan om PP och vad ni rent konkret gör när det kommer till den här typen av integritetskränkande förslag. EU verkar ju ha som ambition att bli det nya Sovjet. Hur ställer ni er till EU överlag?

Givetvis är det inte ett statiskt tillstånd, men man kan ju inte blunda för det faktum att det är långt mycket svårare för en människa att lära sig skriftspråk vid vuxen ålder än när de är barn. Jag letade runt lite, men det verkar tyvärr inte finns så mycket forskning på området gällande analfabetism hos vuxna och hur deras inlärningsprocess fungerar, men ett kort citat härifrån verkar tyda på att det är ganska besvärligt:

Spoiler

Literacy in the First (Native) Language

Huntley (1992) describes four types of literacy in the first language (L1) that affect English literacy development and should be considered in adult ESL literacy instruction: preliterate, nonliterate, semiliterate, and non-Roman alphabet literate. Birch (2002) adds to these types nonalphabet literate. Birch and others (Hilferty, 1996; Strucker, 2002) add Roman alphabet literate. These six types of L1 literacy and their impact on English language learners' development of English language literacy are discussed here in the sections on Limited Literate Learners and Literate Learners.

Limited Literate Learners

Preliterate learners come from cultures where literacy is uncommon in everyday life because the language is not written, has only recently been written, or is being developed. For example, most Bantu people of Somalia are preliterate in their native Af-Maay because it has been codified for just a short time (Van Lehman & Eno, 2002). Preliterate English language learners often have had little or no exposure to written text and may not be aware of the purposes of literacy in everyday life. Traditionally, literacy instruction for preliterate learners builds on their oral language knowledge and is supported by oral language activities (Carroll, 1999). Preliterate learners generally progress slowly in literacy and other language instruction and require re-teaching of skills and concepts (Robson, 1982; Strucker, 2002). Some who never attended school as children may be unfamiliar with school culture and its attendant behaviors and expectations.

Jag har inte talat om "mänskligt värde", de frågor jag ställde rörde något helt annat, du gör oss en båda en otjänst genom att försöka blanda in konceptet "mänskligt värde" i ett svar där jag efterfrågar något kvatifierbart. Jag tror inte att du själv tycker att en persons möjliga avsaknad av bildning är något avgörande för människovärdet, så varför försöka pådyvla mig den åsikten? Jag förstår givetvis att anledningen är rent retorisk, känsloargumentation kan ju vara ett bra vapen ibland. Hur som helst så är det ju tyvärr mest referenser till intangibles i din text, och att skriva: "kvantifierbara möjligheter och potentiella ekonomiska värden" innebär ju tyvärr inte att du har erbjudit något svar. Värdet i citatet ligger väl mest i att jag inte riktigt kan avgöra vilken typ av argumentationsfel som bäst beskriver svaret i vilket det är inbakat, utmaningar är ju alltid trevligt.

Tjena.

Jag undrar bara varför du anser att jag ska gå till jobbet imorgon och förvänta mig allmosor för det jag presterar, baserat på människors spontana välvilja eller av den rena slumpen, när jag innan fildelningsnätverkens upptåg kunde kräva betalt för det jag gjorde och den generella folkmassan kunde sympatisera med mina krav, som ansågs vara självklara.

Nu arbetar jag inte inom kulturvärlden, men låt säga att jag gjorde det, varför skulle jag i så fall behöva tigga och be om betalning för mina tjänster och mitt slit bara för att vissa anser att det som möjliggör säkerställande av min inkomst är fel väg att gå? I konkreta ordalag: varför ska inte illegal fildelning bekämpas när all form av kriminell parasitism som snatteri, rån och bidragsbrott är illegalt och betraktas därefter?

Hur i allsindar kan fenomenet att inte betala för sig romantiseras såpass mycket att till och med ett eventuellt blivande riksdagsparti etableras i syfte att sprida denna mentalitet till praktisk politisk nivå? När slutade folk skämmas för detta beteende, och från och med när blev det till och med uppmuntrat? Inser du att ditt personliga ekonomiska intresse av gratis produkter har förlett dig att tro att du gör någonting gott?

På vilket sätt är det rätt att sprida något som andra har gjort själva? Något som någon annan tänkt sälja men som dom, på ett olagligt, sätt spridit gratis.

Dom tjänade ca 20 miljoner om året.

Hur ser du på all rasism som finns och frodas på flashback? Hur ser du på att det finns så många medlemmar på flashback som är anhängare av, vad många ser som främlingsfientliga partier, exempelvis SD och SVP? Ser du det på samma sätt som många flashback-rasister att det inte alls är rasism som pågår på flasbhack utan snarare icke politisk-korrekthet och en yttrandefrihet där allt är tillåtet? Vad tycker du? Är det rasism?

Men hur länge till kommer dom tjäna pengar? Om folk fortsätter såhär så kommer dom snart inte tjäna lika mycket, och dom kan då inte göra nya filmer.
För även dom behöver lön, det är runt 100 olika personer som jobbar med en och samma film, ibland 15-19 timmar om dagen i ett par år. Dom förtjänar väl betalt likt alla andra hårt arbetande?
Och som du kanske visste så kostar det att göra en film, allt mellan 100 miljoner till 1 miljard. Det är pengar som inte går att trolla fram.

Hej Anna,

Vi diskuterade just somalier, inte invandrare i sig. Det är tråkigt att du ska klumpa ihop alla invandrare under ett enda ord. Sveriges invandrare härstammar från många olika platser i världen. Jag tycker att det är ledsamt att du har det här vi och dem tänket. Svensk eller helt enkelt invandrare.

Det finns många invandrare som är väldigt uppskattade på den svenska arbetsmarknaden absolut, sen finns det vissa invandrare som av helt naturliga orsaker är mindre uppskattade.

De som inte kan läsa eller skriva är inte anställningsbara i Sverige. Statistik visar att fler än 60% av somalierna var analfabeter år 2001, de har tyvärr en väldigt låg utbildningsnivå pga alla krig som har drabbat dem. Det är egentligen inte deras fel så att säga.

Vad tror du är störst anledning till att denna grupp är överrepresenterade i arbetslöshet? Är det på grund av svenskens fördomar eller pga att många nyanlända saknar de rätta kvalifikationer som arbetsgivare kräver idag?

Du säger att det är svenskarnas fel, jag säger att det beror på hur bra utbildning de har fått i deras hemländer innan de kom hit. Kolla bara hur många utländska läkare det finns! Hur kommer det sig? Invandrare hålls inte ute främst pga rasism utan det beror på vilken utbildning de har!

Hej Anna, fantastiskt roligt att du har valt att ansluta dig till forumet!
Det är sällan jag aktivt deltar i diskussioner här men även jag tänkte komma med lite frågor och funderingar på hur du ser på dagens invandringspolitik. jag förstår om några kan vara svåra att uttala sig om. Är tacksam för svar


Hur ser du på dagens invandringspolitik? Är det sunt att vi satsar på att slå nya invandringsrekord när vi tex har en ungdomsarbetslöshet på över 25% och nedskärningar i den offentliga sektorn till förmån för invandringen med ökade bidragsreformer?

Nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad:
6 510 kr i etableringsersättning
4 500 kr i etableringstillägg
4 500 kr i bostadsbidrag
3 754 kr i barnbidrag
2 546 kr i underhållsstöd
= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Utöver detta har invandraren rätt till:
-259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning
-12 000 kr i skattefri SFI-bonus.

Är det inte så att det är omotiverade att söka jobb med den formen av bidrag? Vi beräknas enligt FN vara nära ett U-land 2030.

Tycker du att det är sund att lägga dessa ofattbara summor på invandring i kompensation av våran välfärd? Nedskärning i sjukvården,skolor,äldreomsorgen osv. (Ett land är aldrig bättre än dess befolkning) Är det inte så att vi bör se till att vi har en stabil välfärd innan vi tar in fler svår integrerade människor?
Totalt kan över 180 000 personer komma att beviljas uppehållstillstånd under 2013.

Ett utdrag - (kostnaden för socialbidrag, flyktingmottagning,integration mm) står för den allra största delen av hushållens skatt. I typhushållet med 25 000 kronor i månadslön går 6 100 kronor varje månad till denna verksamhet. Därefter kostnaden för äldreförsörjningsstöd och pensionssystem med 4 300 kronor och landstinget (sjukvård mm) med bara 3 380 kronor. Hur ser du på den fördelningen av skattemedel?

Känns det inte som att Svenska staten favoriserar invandrare framför dess ur-innevånare?
Är konstigt att det skapas missnöje bland våran befolkning?
Tycker du att vi är på rätt väg med byggnationer av minareter som inte vanligtvis inte tillhör svensk kultur?
Hur tror du muslimska mäns kvinnosyn kommer påverka övriga mäns generellt fina kvinnosyn?

Sedan vill jag önska dig en God Jul och lycka i nästa val.