Trummor till 7-åring?

Begriper inte alls hur man kan tycka så men det kanske beror på vad man spelar för musik. Mycket musik nuförtiden har ju 100% digitalt producerade rytmsektioner och försöker man spela Dr-Dre kanske ett elektroniskt är kul. Kom igen när han umgås med reggae- eller metal-trummisar.

Med tanke på att ni bor i lägenhet så är det ju tyvärr inte så mycket att fundera på. Det lär bli ett digitalt trumset. Problemet är att sådana är väldigt dyra om man vill att de ska påminna om riktiga trummor. Från knappt 20 000 och uppåt ligger priserna på. I princip kan alla el-trummor under de priserna betecknas som leksaker av plast och gummi.
Sett ur ett längre perspektiv så är det mycket svårare att gå från el-trummor till akustiska trummor, rent speltekniskt. Man ser på en gång om en person mest spelat på digitala trummor när denne sätter sig bakom ett riktigt trumset.

Digitala trummor med hörlurar. Det kommer nog du uppskatta i längden.
Lycka till

Håller faktiskt med dig där.
Har spelat trummor själv i cirkus 6-7 månader.
Jag började med ett elektroniskt Alesis DM6 och lärde mig grunder+lite till.
Sen köpte jag ett dubblekaggat Mapex och har joinat band.
HELT annan känsla att spela på ett riktigt än ett elektroniskt.

Du gjorde en ganska bra beskrivning där. Dom elektroniska är mer som en leksak.

1. Det är något visst med akustiska intrument. När han är vuxen gillar han dem för att de inte bara låter som riktiga trummor utan känns och reagerar som riktiga.
När han är lite kille så är akustiskt bra utifall han skulle bli biten och få trummor som sitt livs kall. Med trummor som inte känns som leksaker (ok, påkostade leksaker med sjukt feta ljud ) kommer han kära sig att få spela med riktig tonbildning o.s.v. Det låter olika i centrum vs. vid kanten. Han lär sig spela pressvirvlar på riktig virveltrumma (alla har i unga år svårt att fatta att även de kommer kunna "stava" virvlar så småning om). Låt ingen få dig att tro att man kan slå kantslag på de bästa eltrummorna, det är inte samma sak! Kantslag med vanlig virvel trumma innebär att han måste hitta "the sweet spot" som ger det rätta ljudet. Att spela på en koklocka.... samma sak, det låter illa om man träffar hur som helst. Triggade trummljud låter skithäftigt hur man är gör, och ibland kan man t.om. bli lite trött på skithäftigt (ja du läste rätt )
När man börjar känna att man kontrollerar sitt instrument känner man en kick som driver en till att vilja öva lite mer och börjar ta intresset lite mer på allvar (då är han några år ädre dessutom).

2. Du kan trigga en ljudmodul med triggmickar till akustiska trummor, D-drum är branchstandard där. Men eftersom du har akustiskt ljud i skinnen så köper du "skinn" gjorda i nät och får inget akustiskt ljud alls. Men.... det är lite pyssel att byta tillbaka när du ledsnat på powerballadsexplosionerna .

3. Kan du på sikt ordna ett ställe att öva på, kompis/släkting/studieförbund/skyddsrum två våningar ned????

4. Jag tjatar alltid om att före 9 eller 10 års ålder brukar det vara svårt att få barn att öva på en liten lagom musikläxa veckovis, och lika svårt att hinna förklara något färdigt före de tappar lusten. Du har tid på dig, glöm allt snack som vi hörde när hon var 3 år att hon hade fantastisk sångröst...

5. Thomann kan vara billiga ibland, särskilt på strategiska produkter. När alla musikaffärer med service har stängt kan vi förvänta oss att Thomann börjar ta betalt.
Jag skulle köpa ett slutsteg där en gång och det slutade med en långdragen mailväxling där en nonchlant idiot vägrade förstå mer än hälften av det jag skrev. Vissa mikrofoner el. multieffekter kan vara rejält billiga där medan trumgrejor skiljer fjuttigt.
Jag bor oxå i Stockholm och saknar Slagverket rejält. Butiken på Södermannagatan kallar sig fortfarande för slagverket men är onekligen ett nedköp mot gamla riktiga Slagverket. Hur som haver är ingen annan i Stockholm bättre.... Jag ska testa en nykomling vid tillfälle www.trumslagaren.se i vendelsö. Känner att jag MÅSTE gge dem en chans att komma vidare, (jag minns att Slagverket inte var jättestort i början i första lokalen på Västmannagatan t.ex) Att man är väkommen att besöka trumslagaren irl och inte bara köpa på nätet är klart ett gott tecken.

Alltså:
Begagnat akustiskt, någorlunda kvalitet bästa alternativet om det kan fås att funka.

Lektioner med läxa att öva på tills nästa lektion och bakläxa om man inte övat tillräckligt, annars blir det tråkigt om ett halvår.

Du ska inte vara förvånad om 7-åringar inte kan ta till sig instruktioner ens lite grand.

Åh! Jag har inte sett alla jättefina svar jag fått! Tack ännu en gång! Jag skippade trumset denna jul så grabben fick en synth istället. Börjar han på slagverk som han står i kö till ska jag börja fundera mer på saken igen!

Ett tips jag vill ge är att låta barnet bestämma, dom vet och känner väldigt tidigt vad dom vill, så när jag hör att du köpte en synth till ett barn som klart och tydligt uttryckt han vill spela trummor gör mig lite ledsen. Det är precis detta jag hade med mina föräldrar, jag börja klinka på pianot vid 1 års åldern och då blev dom rädda att jag skulle klämma fingrarna så dom sålde det. Sen tjata jag om piano under uppväxten men det blev synth istället, eller rättare sagt keyboard med en tråkig lärare och tråkig musik, det tog mig fan hela uppväxten ända tills jag var 21 tills jag äntligen fick mitt förbannade piano som jag visste jag ville ha ända sen jag sprang runt i blöjan.

Gör inte den missen för helvete, jag har riktigt stora problem än idag att förlåta mina föräldrar för att dom inte bara lät mig spela det jag ville från början istället för att slösa sin och min tid, förstöra en framtida karriär man kunde haft om man fick börjat i tid osv. Tankarnan gnager en, föräldrar tror kanske dom vet bäst men ett barn vet vad det vill, det är bara haka på och lägga sina egna drömmar åt sidan, det handlar om barnets drömmar inte dina eller någon annans syn på saken.

nu är inte synth något fel, jag hade älskat det med trots piano var grejen och att just spela klassiskt eller tvåhändigt istället för tråkig keyboard ackompangemangs trams. Men risken är att om din son uttrycker att slagverk är det han gillar, det är ganska långt ifrån synth, även om man lätt tänker "jamen gillar han trummor gillar han andra musikinstrument" men så behöver det inte alls vara.

Jag bara hoppas allt löser sig och att du tänker på dom här sakerna och skjut inte upp hans drömmar för länge, för i slutändan har du makten eftersom din grabb är så ung.

Att du blir ledsen är ju tråkigt. Jag tycker inte att jag skjuter upp hans drömmar om att spela slagverk. Han har redan en trumplatta sedan tidigare och han står i kö till slagverk. Synthen var till honom och lillbrorsan (som iofs bara är 4,5) bara att klåjnka på lite.

ÅsaNisse: Kruxet var ju just att det rörde sig om en lägenhet. Trummor i lägenhet går inte ihop och att fixa en replokal i en tätort kan vara oresonligt dyrt för en småunge. Att komma med ett digitalt trumset när ungen ville spela trummor är ju inte riktigt samma sak heller.