När kommer det idiotiska förbudet mot ordsammansättningar i engelskan upphöra?

Jag anser att det rör sig om ett ord hela tiden och det tror jag de flesta håller med om.

Problemet i ditt exempel som gör ordet otympligt att skiva ihop är det logiska ordet "och". Det känns inte rätt att och ska finnas inuti ett ord eftersom det logiskt sett sammanbinder två ord. Jämför med "iochförsig" eller "tillochmed" som även de känns fel. Jag skriver "tom" eller "iofs" så fort jag får chansen för att slippa problemet. Jag tror att det kan klassas som undantag.

Jag förstår inte din poäng med verbformen.

SASO-varianten är bästa kompomissen mellan typografisk/ortografisk sammanhållning och tydlighet. Varianten berg-och-dalbana är ärvd från NE Svensk ordbok, så det kanske är ett icke-val av SASO-redax. Jag är allmänt positiv till NE Svensk ordbok eftersom den varit min referens i 10+ år.

Substantivet “roller coaster” skrivs vanligen isär. Det ger en antydan om att prosodin och syntaxen styr. Det är inte så vanligt att verb och adjektiv (attribut) skrivs med mellanslag, så därför är också attributet “rollercoaster” hopskrivet. Säg i “rollercoaster stock market”.

https://www.google.se/#q="rollercoaster"+stock+market

Ett exempel på något liknande är Högakustenbron som ligger vid Höga kusten.

Man kan ju inte skriva Höga kustenbron och inte heller Höga kusten bron.

En del sammansättningar ser onaturliga ut helt enkelt, men om det ska gå att läsa med bra "rytm" och utan tvetydigheter så måste man skriva ihop orden.

Man kan skriva Höga kusten-bron.

Då gäller mönstret Evert Taube-stipendet och Kalle Anka-tidning. Följaktligen vill jag i likhet med hogakusten.com skriva Höga Kusten. Men dom skriver Höga Kustenbron och Höga Kustenleden. Kramfors kommun skriver Högakustenskolan.

Göta Älv med Ä har jag nämnt som ett fall av civil olydnad.

Besväras inte du som brukar vara så mycket för logik och entydighet av att berg-och-dalbana teoretiskt sett kan tolkas som en sammansättning av berg och dalbana?

Paketet Berg-och-dalbana

Köp vårt fördelaktiga paket som omfattar guidade bergsklättringar och turer i traktens dalbanor.

Min logiska sida skriver förstås »paketet {{berg och dal}bana och uppskjutet}« med balanserade måsvingar och balanserade gåsögon. Det är enda vägen till en automatiserad semantikkontroll. Paketet innefattar två attraktioner.

.

Jag är övertygad om att du har hur många förslag som helst på hur man borde skriva olika saker, men vad jag undrar är varför du i den verklighet som råder föredrar något som ser ut som en sammansättning mellan berg, och och dalbana framför något som ser ut som en sammansättning mellan berg, och, dal och bana när fenomenet som ska beskrivas är en bana som går i berg och dalar och bana alltså hör lika mycket till berg som dal.

Här skall man använda sig av tankstreck – tiret-moyen.

Wikipedia och Kramfors kommun skriver Högakustenbron.

http://www.kramfors.se/index.asp?s=1&id=2617

http://sv.wikipedia.org/wiki/Högakustenbron

Är inte det bara en vanesak? Om vi vänjer oss vid att tänka på alla bindestreck som förenande och inte som skiljande, så uppfattar vi nog snart varje sammansatt ord med bindestreck lika mycket som ett eget begrepp som när det står hopskrivet utan bindestreck. Att ett ord tar längre tid att läsa på grund av svårighet att se var gränsen mellan delorden går är nog däremot inget som (helt) går att få bukt med genom tillvänjning. Och jag håller inte med om att den extra tiden skulle användas till att få en bättre förståelse för ordet. Snarare går den extra tiden bara åt till letande efter den där gränsen mellan delorden. Det är ett rent tidsslöseri. Jag upplever att det bara skapar frustration att behöva stanna upp och leta efter gränser mellan delord i långa ord gång på gång. Dock håller jag med om att ett bindestreck i dagsläget tenderar göra att man uppfattar ordet som lite för uppdelat i två delar, men jag menar alltså att det borde gå att vänja sig av med att uppfatta det så, liksom det går att vänja sig att korrekt hopskriva ett ord efter att i hela sitt liv felaktigt ha särskrivit det.

Eftersom frågan ställs personligt så ska jag försöka svara från personliga motiveringar. Det började alltså med att NE Svensk ordbok 2000 visade sig gå att installera på »hårddisk« som det hette då. Modemet var kanske på 56 kbps. Artiklarnas omfattning i NEOb och SASO ger en hel del stöd när det gäller synonymer och nyanser, så NEOb blev snabbt en favorit. Det var inget dåligt val, för Svenska Akademien satte ju sitt signum på en lätt omarbetad upplaga på papper nästan ett decennium senare.

Samtidigt kan man se berg-och-dalbana sähär: Det är ordet -och- som omges med skiljetecken, eftersom det inte är ett produktivt morfem i sammansatta ord. Ytterligare en variant som prioriterar övertydlighet vore berg·och·dal-bana. Extrakort bindestreck (mittpunkt) saknades på Halda, så journalistkåren vande sig inte vid det och därmed inte heller läsarna. I alla fall var mekanismen på en mekanisk skrivmaskin komplex. Det var nog typograferna som plockade in pratminus på Halda-tiden.