Första riktiga gången på cannabis! "Aldrig mer igen"

Kön: Man
Ålder: Då 17
Tidigare erfarenheter: Cannabis, Alkohol och nikotin.

Bakgrund
Det här skulle komma till och bli den sjukaste snedtrippen som jag någonsin varit med om. Jag hade testat att röka två gånger tidigare i mitt liv men då utan någon vidare effekt troligtvis på grund av att jag dels rökte fel första gången (dvs. inte halsbloss) och den andra gången så var det inget vidare kvalitetsröka. Nu hade vi fått tag på starkt grönt röka som tydligen skulle vara riktigt bra. Kommer inte ihåg alla detaljer och tidpunkter då det var rätt längesen men... Här har ni min första rusrapport!

Januari 2012
Vi hade sett fram emot den här dagen, jag och tre kompisar. Vi kan kalla dem för Benjamin, Patrik och Ivan. Benjamin hade fixat fram en påse grönt från en annan kompis som jag, benjamin och patrik skulle röka tillsammans. Ivan ville inte, han kände sig inte redo att prova än. Vi hade gjort oss fina då vi sedan skulle iväg på 18års-fest hos en kompis och vid sjutiden så kom jag hem till benjamin för att förkröka lite, eller snarare förröka. Jag hade med mig en låda vin och bestämde mig för att ta ett glas innan dess att patrik och ivan skulle komma. Jag hinner dricka upp det och när vi tar en cigg på balkongen så ser vi de andra två komma cyklande. De kommer upp i lägenheten och vi sätter oss ner för att rulla. Vi var alla väldigt orutinerade och ingen av oss hade rullat innan, dessutom hade vi bara en rizzla men vi lyckades få ihop till en helt rökduglig holk. Den var inte så stark (fast egentligen var den det), vi vågade inte lägga i mer än 0,5-1 gram. Med tanke på att Benjamins föräldrar var hemma så bestämde vi oss för att gå bort till en lekplats längre bort och röka den där så vi stack ut och var riktigt taggade

Klockan var nu runt 8-9 och Benjamin tände på den. Man kunde känna igen den ljuva doften och vi började att ta några bloss var. Jag tog inte mycket innan det började kicka in men kände att jag hade läget under kontroll, det var riktigt nice! efter något bloss till så började jag känna att ruset blev mycket intensivare och jag valde att passa de sista rundorna som var kvar! Ruset fortsatte att stiga och jag började att nojja och jag minns att jag tänkte att nu finns det ingen återvändo. Jag blev tvungen att sätta mig ner på en gunga då musklerna i benen blev så avslappnade att jag inte orkade stå upp. Jag blundade en stund vilket fick huvudet att snurra sedan när jag öppnade ögonen. Mina kompisar rökte upp det sista och verkade ha riktigt kul men jag kände nu att detta håller på att gå utför. Sakta kom ett illamående krypande och jag satt där helt tyst tills dess att jag var tvungen att spy kände jag, men det kom inget. Jag satt mig på gungan igen och helt plötsligt börjar det snurra jätte mycket och så svartnar det framför ögonen, jag känner hur jag faller bak!

Jag vaknade till och det kändes som att jag varit borta i kanske 20 minuter. Jag hade svimmat och medan jag var borta så såg jag hela mitt liv i en revy, ni vet sådär som folk säger att det är när man håller på att dö, men det kändes inte riktigt så allvarligt. Jag kollade upp och jag ser två stycken ambulanspersonal som står med huvudet över mig och försöker kontakta mig. I bakgrunden skymtar jag blåljus och jag känner bara "hur kunde det här gå så åt helvete, nu jävlar ligger jag risigt till". Jag ser sedan att det inte är ambulanspersonal som står ovanför mig utan poliser! Jag blir rädd och tänker på alla konsekvenser som kommer att bli, hur fan skulle mamma reagera liksom. Efter några sekunder inser jag dock att det är patrik och benjamin som står ovanför mig och det tar mig lite tid att ta in verkligheten igen, var jag var, varför och vad som hade hänt. När de flesta pusselbitarna var på plats så hjälpte dom mig att sätta mig på gungan igen. De sa att vi borde ta oss hem till benjamin och att vi kunde vara i hans källarutrymme då hans föräldrar fortfarande var hemma. Ivan stack tillbaka och hämtade en cykel så att jag kunde sitta på den och bli rullad hem. När han kom tillbaka så reste jag mig från gungan och skulle sätta mig på cykeln men det började snurra igen. Jag känner hur jag faller tillbaka men Benjamin och Patrik får tag på mig innan jag hinner ramla. Den här gången kvicknar jag dock till direkt och vi lyckas med att ta oss till benjamins källare.

I källarförrådet var det gott med möbler och de lade fram lite mjuka grejer som jag kunde sitta/ligga på. Patrik och Benjamin beställde pizza men jag mådde inte bra.

I ungefär 2-3 timmar är vi i källarutrymmet och benjamin hämtar datorn för att kolla på film med de andra då vi inte kunde gå någonstans när jag mådde så här dåligt. Under dessa tre timmar upplever jag allt mellan himmel och helvete. Jag nojjar över att jag tror att det är folk utanför i trapphuset och att grannarna har ringt polisen. Jag tror bestämt att jag hör 50-100 personer som går i trapphuset men det var bara inbillningar. Sen så spydde jag emellanåt och när jag blundade kunde jag föreställa roliga bilder framför mig. Det bästa var nog när jag kunde föreställa mig precis allt det som mina kompisar sa. En rolig konversation vi hade var:

Patrik: Föreställ dig att du är inne på youtube
jag: JA
Patrik: sök på "blablabla" (minns inte vad han sa)
Jag: ja, vilken video ska jag välja
patrik: ta den högst upp
Jag: okej.
Patrik: nå, vad ser du?
Jag: jag ser ingenting, videon buffrar!

Jag hoppade även från att medvetet inbilla mig att jag var i egypten, att jag var inne i GTA på riktigt till att jag var en fågel och att jag var jätte fet, så det var lite roligt mellan varven. Vid 10-11tiden så mådde jag lite bättre och vi drog till festen, kraftigt försenade! Folk undrade var vi hade varit men vi sa bara att jag inte mådde så bra. Festen var väldigt trevlig men jag kunde varken dricka eller röka något mer under den kvällen. Jag minns att jag tackade mina kompisar för att de stod ut med mig och att jag bad om ursäkt för att jag hade förstört deras kväll så mycket, men de sa att det var lugnt. Vad gör man inte för en kompis liksom.

Sammanfattning
Efter den här händelsen så kände jag att jag aldrig mer igen ville röka, det var inte värt det men i somras så provade jag igen och har gjort det några gånger sen dess. Jag har dock inte sneat någon mer gång och jag har lärt mig hur mycket jag klarar av. Jag har även lärt mig hur viktigt det är att ha bra vänner som hjälper en. Det här är min första rusrapport jag någonsin har skrivit så kommentera gärna!

Jag sneade sönder första gången, men de jag rökte me satte på nice musik så blev det bättre.
Sedan dess har jag rökt 3 gånger och alla har varit fett nice.
Så man kan väl sammanfatta de som så att första gången man röker så ska man ta de lungt med rökat.

Jo, de säger att man lär sig av sina misstag, men ja ta det lugnt skulle jag säga! bättre att röka lite, vila och i så fall röka mer sen. Nu puffar jag dock på rätt bra!

jo kan röka hur mycket som helst numera btw.. bara första gången som var knepig

Minns för flera år sedan då jag testade spice...Var hemma hos en polare som hade kvar lite av en joint (mindre än halva kvar vill jag minnas). Efter 3 djupa halsbloss så kunde jag verkligen känna av all effekt ..Han hade inte varnat mig för hur starkt det var så jag var inte redo. Det var min första snedtripp och känslan var ganska lik den TS beskrev förutom att jag var helt i kontakt med verkligheten och att jag var kontaktbar. Fick sitta och vila ut på hans soffa och vila ut i vad som kunde varit allt mellan 30min till 2 timmar. Så fort jag blundade så kändes det som om hela kroppen flög runt som när man åker karusell så fick göra mitt bästa för att hålla ögonen öppna och lätt var det inte!
Aldrig fått någon snedtripp på grönt eller brunt dock..Brukar undvika spice numera

Första 2 gångerna tyckte jag att det var obehagligt första kvarten men sen bara mys
Man får ge det ett par chanser och börja med lite om man är nybörjare.

Varit med om liknande händelse, sjukt mycket ångest och det kändes som att det var sjukt mycket folk i lägenheten när det bara var två stycken där!
När någon tex. skrattade eller skojade lite så kändes det som en stor våg med ångest kom mot en.
Rök lugnt kompis!

Nämen äre CAN som är ute på intranätet?

Haha, ett gram bra röka i en joint för tre personer. Det är väldigt mycket om man är nybörjare. 0,2 gram/person är en väldigt bra mängd! Ett bra knep som nybörjare är att börja med två bloss, vänta tio minuter och känna efter, och upprepa proceduren om det behövs. Det är inte heller någon höjdare att blanda gräs och alkohol om man är ovan.

Min första gång var på Peace and Love i somras. Jag hade länge innan vart mycket nyfiken på att röka weed. Jag hade bara erfarenhet med Alkohol, Nikotin och Lustgas.
Vi lärde känna några grabbar som hade sitt tält brevid oss. Det visades senare att de hade en massa weed, så jag och mina 3 andra polare fråga om vi fick köpa 2 jollar att dela på, ingen av oss hade testat innan.
Killen sålde till oss och vi fyra rökte på i mitt tält. Ingen av oss sneade alls, vi satt bara och myste på min stora luftmadrass med ett tiotals kuddar och sovsäckar som hade hamnat i mitt tält under veckan av någon anledning.
Senare den dagen så skulle Nero spela på scen, vi tog oss dit och där sneade vi som fan. En av mina polare nojja som fan över att poliserna hade span på oss och att de hade hundar som kunde känna lukten på ens blod att man luktade weed. :P
Nojjan gick snabbt över och vi tog oss till scenen, promenaden från tältet till scenen tog ungefär 15min, men det kändes som 2 timmar.
Under konsären så formades det en massa moshpits och jag blev personligen RIKTIGT rädd. Jag vet inte varför men jag blev rädd som fan. Det slutade med att jag och mina polare lämnade konsären halvvägs eftersom vi visste att det inte var bra om vi var vid en våldsam miljö på vår första "high".
På vägen tog vi en pizza och garvade som fan åt allt. Jag minns att min mun var torr som självaste sahara öknen och jag snodde typ 10 cola flaskor från kylen i pizzerian på vägen ut
När vi kom fram till tälten fick vi två gratis jollar av killen eftersom han tyckte att vi hade betalat överpris för de två första jollarna (200kr). Vilket faktiskt är mycket, men vi brydde oss inte.
Vi tackade för de nya jollarna och satte oss och rökte på med han och hans polare.
Jag minns att vi hade riktigt roligt, även fast jag var otroligt trött.
Jag däckade senare på min solstol och vaknade dagen efter en en stringtrosa på mitt huvud

Sedan dess har jag och mina 3 polare som jag var men på peace and love rökt på typ en gång i månaden, vi har riktigt kul när vi gör det. Ibland röker vi tillsammans med andra som vi känner.
Sist jag rökte på var två helger sedan då min polare hade FF hela helgen.
Vi var 7 grabbar som köpte 10 gram weed (vet inte vad för något, men det var bra grejer).
Vi rökte jääävligt mycket den helgen, minns nästan ingenting. Men jag minns en del roliga stunder då vi satt i min polares sovrum och åt ostkaka medans vi spelade amnesia och en polare började snea typ och börja gråta eftersom han blev rädd av spelet

Weed är jävligt kul när man blir hög med sina polare med måtta, håller sig safe och röker på hemma å bara tar det lungt
Vi har alla en bra utbildning och bra familjeliv och uppfostran. Fast ändå så har vi hittat weeded som vi smyger oss på sällan, men har jävligt kul när vi gör det.
Inget som jag skulle vilja göra ofta, men det är riktigt kul när man bestämmer sig och drar ihop en massa grabbar och röker på och sitter å myser

Jo. Mycket tror jag påverkar vilken miljö man är i när man röker. Jag rökte några gånger på Emmaboda och minns att jag tyckte det var skit soft att sitta i campet men sen när man gick på konserter eller gick bland vakter och poliser så kunde man lätt bli lite nojjigare, dock inget som liknar det som hände här. Föredrar hellre alkohol vid konserterna, jag blir så seg på weed

Du låter väldigt paranoid. Visst det är en vanlig bieffekt av cannabis som jag själv också kan få, men jag kan hantera den helt och hållet nu, ifall jag blir nojig inser jag att det inte är sant och börjar bara skratta åt mig själv. Förut kanske det var lite värre, i början när jag rökte kunde man bli lite mer paranoid, men det är klart för då var jag tvungen att vara rädd för föräldrar/polis mm. vilket inte längre är ett problem