Vänsterfot till höger i korpen?

Jag är högerfotad o spelar gärna på vänsterkanten, lättare att komma förbi där o samtidigt kunna dra till med högern i steget gör att jag har ett övertag...så visst funkar det o spela "på fel kant"

Jag, tvåfotad (nåja, lika dålig med båda) ytter på vänsterkanten, skulle mer än gärna se en korpfotbollstråd i forumet! Har rent av letat efter en tidigare... Vårt lag Gazza Junior Boys (www.juniorboys.tk) har allvarliga problem med vår taktik etc. Förlorade premiären med 0-4, trots att våra spelare allt som oftast visade på större individuell kapacitet än våra motståndare. Då spelade vi 3-2-1 vilket var förödande. Trebackslinjen sprang runt som yra höns och anfallet blev duktigt försvagat. Vilken, menar ni, är den bästa 7-mannauppställningen (på korpnivå - tänk stabila och ivriga, men långsamma gubbar)?

Jag hade föreslagit en variant.
I försvar: 3-2-1
Anfall: 2-3-1

När vi har lirat inomhusturneringar körde vi alltid 2-2 i försvar och 1-2-1 i anfall.
Mao faller en mittfältare ned i försvar när motståndaren erövrar bollen ( förslagvis han som orkar springa mest ).
I försvar bildar mittfält + anfallaren en triangel där anfallaren har den centrala positionen något längre fram än mittfältarna.

Hoppas du hajade

Spela 2-2-2 i grunduppställning. När ni vinner bollen så se till att ha höjd i anfallsspelet (att forwards ligger högt upp) så att ni alltid har någon att slå upp bollen på. Det värsta med korpen är alltid att alla spelare ligger på samma planhalva när man har bollen långt bak i plan. Och då skapar man inga chanser om man inte har spelare som kan prestera lite själva.

2-2-2 är alltså den ultimata formation. Det har jag haft på känn... Men ska man överlåta åt anfallarna att ta kanterna eller ska mittfältarna röra sig i sidled/diagonalt? Vårt lag är inte fullt så löpstarkt...
Fler knep? Brukar ni ställa en forward i "offside" upp vid motståndarmålis? När man nu får göra så. En grej vi testade i senaste matchen, vilket fungerade hyffsat, var att ställa en spelare nere vid motståndarnas hörnflagga och sedan spela som i hockey, ner i "sargkanten". Det gav en del gratishörnor.

Fan, 2-2-2 gick också åt helvete. Inte helt och hållet, men den här gången upphörde mittfältet att existera. Frågan är om inte den tidigare rekomenderade 2-3-1-uppställningen är snäppet vassare? Då får mittfältarna, som annars riskerar att komma bort, en tydlig uppgift. Yttrarna tar kanterna i offensiven och stör motståndarnas uppspel på mittlinjen. En defensiv innermittfältare har hand om hela mittcirkeln samt kommer i andravåg under anfall.

Det ska dock sägas att det verkligen fungerade bra med en tvåbackslinje, jämfört med den gamla trebacksformationen, och vi skapade betydligt mer i offensiven med två forwards. Det enda problem vi stötte på var egentligen med mittfältet - och det var fan grova (slutresultat: 1-4)

Och den lilla korrigeringen fick allt att klaffa - 5-1-vinst och upp till fjärdeplats i tabellen.

Vi har insett att det är relativit onödigt att över huvud taget pressa på motståndarnas planhalva. Det räcker med att försöka styra ut deras anfall mot kanterna, med yttrarna. På så sätt kan innerbackarna hålla markeringar och generera snabba kontringar. Den centrala mittfältaren är oumbärlig på mitten - håller yta och skarvar vidare uppspel.

Men om du byter kant så kommer antagligen eran högerfotade kille få det svårt på vänstern, mot en bättre gubbe (Deras högerbreddare).

Det lät förövrigt lite för mycket taktik för att vara korpen . Brutna ben och starköl är korpfotboll!

Det jag reagerar mest på med ditt inlägg att erat korpenlag verkar överdrivet seriöst. Inlägg tycker jag oftast är ganska onödigt, brukar alltid vara bättre att skjuta - så därför anser jag att det kvittar vilken sida man huserar på.
Laget jag spelar i toppar för närvarande högsta korpenserien genom att spela riktig grisfotboll, vi ägnar inte en tanke på spelsystem, taktiker osv.

Benbrott och starköl hinns med det också. Det är ingen hemlighet att ett större engagemang gör sporten mer intressant. Ju mer man går in och analyserar grisfotbollen desto roligare blir den att utöva. Jag söker mig hellre ut mot kanten för att söka inlägg än att försöka fläska mig genom mitten, särskilt eftersom att jag inte besitter samma tekniska moves som Ronaldo. Man försöker göra det så stilrent som möjligt - spelglädje smittar och det kan uppnås på många sätt. Spela fult kan man göra i slutet av andra halvlek då hjärna och kropp inte orkar annat. Till saken hör också att vårt lag består av en skock småvuxna stackare med mer boll än starköl i kroppen - därför fodras det av oss att vi spelar distinkt, utstakad fotboll ifall vi ska överleva.

Kul att 2-3-1:an fungerade.
När man leder eller möter ett på pappret bättre lag kan det vara bra att dra hem laget och ligga med anfallaren bara nån meter eller två in på motståndarens planhalva.
Då är ni kompakta och det är svårt för motståndaren att hitta ytor. Vid kontring är det en fördel med en stark kille på topp som man kan dra bollen på, sen skall yttrarna på mittfältet springa som fasen rakt upp på sina kanter och ta emot en skarv för att gå ner på inlägg.

Vet inte om det finns ytor för det i korpen men för oss på 11-manna fungerar det ofta fint.

Det är ganska destruktivt, men när man är resultatinriktad får man tyvärr göra så ibland, det roligaste är ju om båda lagen spelar sitt eget spel.
Det krävs 2 för att dansa...