Carl Theodor Dreyer

Dansken Dreyer är kult!

Jag gillar hans filmer och många av dem är klassiker, även internationellt.

Några riktigt fina utgåvor av tre av hans filmer är dessa:
The Passion of Joan of Arc
Vampyr
Michael

En intressant anekdot är att dramatikern och surrealisten Antonin Artaud spelar en av munkarna i Jeanne d’Arc-filmen.

Någon mer som gillar Dreyer?

Som du nämner är många hans filmer klassiker och tillsammans med Bergman är han väl den mest kände nordiske regissören genom filmens 100-åriga historia.

I Dreyers filmer återkommer religiösa tema och dess ytterligheter. Religion som den inre vägen (Ordet) och religion som den yttre, dömande makten (Vredens dag, Jeanne d'Arc).

Ordet (1955) är en väldigt emotionellt genomträngande film och Vredens dag (1943) fann jag också mycket bra. Den enda filmen Dreyer regisserade i Sverige var Två människor (1945) som inte på något sätt kommer upp i de andra filmernas storhet men som ändå är intressant.

Finns på Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=GTDjT...=results_video.

Många av hans filmer upptäckte jag fanns där.

Dessa tre är de jag hittills sett av Dreyer.

Även stumfilmen Prästänkan är svensk, en riktigt bra introduktion till Dreyers humor, som kan vara bra att se innan man ser de mer subtila sena filmerna.

Jag har sett det mesta Dreyer har gjort och han är utan tvivel Nordens bästa filmare någonsin. Gertrud är hans absoluta mästerverk, men jag vill även lyfta fram Vampyr, Blad ur Satans bok och Mikaël.

En annan bra introduktion till hans humor är kortfilmen De nådde färjan, som kan ses tillsammans med några andra kortfilmer här: http://www.dfi.dk/Service/Presserum/...i/Se-film.aspx

Jodå, jag gillar Dreyer! En av Nordens bästa regissörer genom tiderna. Ordet är en film jag håller väldigt, väldigt högt. Den är lysande. Gertrud, Vredens dag och La Passion de Jeanne d'Arc är finfina också. Nu har jag redan nämnt La Passion de Jeanne d'Arc, men hans andra stumfilmer är också värda att kolla in.

Jag har alltid funnit det intressant med regissörer som varit aktiva under en lång tid och (med tiden) varit tvungna att på ett eller annat sätt ändra sitt medium radikalt, teknikmässigt. Och just steget från stumfilm till ljudfilm var den största förändringen som skett inom den cinematiska konsten ö.h.t, och det är någonting som jag finner extra tankeväckande med just Dreyers produktioner, han gick verkligen mellan olika världar - men lyckades ändå att bibehålla och vidarebefordra den emotionella biten både via ljud- & stumfilmen. Hela Dreyers filmografi är gedigen rakt igenom, men jag måste ändå erkänna att jag håller Ordet från 1955 som personlig favorit. Kaj Munks pjäs Ordet, som faktiskt Dreyer hade tänkt sig adaptera redan på 30-talet, men lyckades aldrig finna finansiering. När jag först såg den fick jag litet samma känsla som när jag för första gången såg Orson Welles Citizen Kane, att om man ignorerar filmens datum så känns den markant långt före sin tid i själva stimulerings-
frekvensen, tiden bara springer iväg. Och som Munks pjäs är utformad skulle filmen lika gärna kunnat ha blivit väldig endimensionell, då hela storyn centrerar sig kring ett hus/rum i princip, men ändå känns den inte det minsta teatralisk, utan helt och hållet flytande. Det krävs en väldigt skicklig regissör för att skapa dessa förhållanden, speciellt med tanke på när filmen gjordes. Även balansen mellan just drama, seriositet & komik(!) är någonting som står ut. Johannes är riktigt rolig mellan scenerna, även om jag personligen tycker att den sista scenen och vad som händer där, inte förstärker filmupplevelsen som helhet. Guldlejonet i Venedig förtjänar den verkligen.

Någon som sett Du skal ære din hustru (1925) (Mannen och hans överman på sv.) av Dreyer? Den verkar väldigt bra.

Ja den är riktigt bra och rätt rolig också.

Dreyers två mästerverk är ju annars såklart Vampyr och Gertrud. Den senare blev sågad av kritikerna när den kom men älskad av det unga nya-vågengänget trots att de var så mycket yngre då.

Folk kanske redan vet det men La Passion de Jeanne d'Arc har nyligen kommit på Bluray genom Masters of cinemas försorg. Den har fått extremt positiva recensioner.

http://www.dvdbeaver.com/film/review...f_joan_arc.htm

I Danmark köpte jag förra året Glomdalsbruden och Die Gezeichneten på bluray. Trevligt när så pass ovanliga filmer ges ut.

Ordet lämnade mig faktiskt besviken, det är väl en film att se om och förstå på nytt men jag är inte särskilt fascinerad av dess religösa premisser och symbolik även om den fortfarande är hyfsat bra. Vampyr och En kvinnas martyrium däremot, det är grejer det. Har förhandsbokat den nya MoC-utgåvan av sistnämnda film som jag lär få hem den kommande veckan. Och mitt exemplar av Mikael kanske dunsar i brevlådan imorgon, om så ska jag se den på studs.