Aktuellt redovisade vilken låg representation kvinnor har i styrelserna i de högsta serierna, och förbundsstyrelsen dessutom allra lägst. Av detta lyckades man göra ett inslag och givetvis dök ordet 'könskvotering' upp. En AIK-madam tyckte att styrelsemöten skulle förlägga till tidpunkter som passade kvinnor bättre, då skulle fler kunna tillkomma.
Den julostliknande Pk-generalen Lagrell bräkte i sedvanlig stil en förväntat krämig, feministisk anpassad tirad, medan Bosse Ringholm hedrande nog påpekade att man inte kan könskvotera lagstiftningsvägen inom en frivillig organisation, som föreningslivet faktiskt är.
Vad tycker ni, finns det anledning att få in mera kvinnor i styrelserna? Och vad skulle dom kunna bidra med, som inte redan görs? En förening, IFK Göteborg, kunde byta ut hela styrelsen till enbart fräscha kvinnor på en gång. Dom som styr ett lag som torskar hemma mot Assyriska med 0-3 måste betraktas som ett gäng uttjänta kärringar iaf.