Vad säger att 1700-talet var upplyst?

Har länge funderat, men har aldrig varken på ett filosofiskt eller teoretiskt stadium kunnat konstatera hur upplyst 1700-talet egentligen var. Vad gjorde 1700-talet upplyst och varför? Samtidigt, vad var upplyst inom amerikanska- respektive franska revolutionen och hur påverkade detta Europas syn på att vara upplyst? Fanns det sedan någon fördel att vara upplyst, bortsett från att bli inbjuden till lyxiga fester för att diskutera filosofiskt stoff?

Syftet med denna tråd är att skapa en liten diskussion , där man genom egna reflektioner svarar på frågorna och därefter funderar samt kommenterar andras reflektioner.

Upplysningen handlar ju till stor del om att man började använda sig av vetenskapliga experiment istället gör att endast teoretisera kring hur naturen fungerade. Filosofiska frågeställningar var ju knappast något nytt.

Fr allt var det tidiga 1700-talet ett uppsving för det sunda förnuftet och det rationella tänkandet. Man började (som tidigare nämnts) kräva bevis för vetenskapliga påståenden, och den matematiska bevisföringen utvecklades starkt under detta århundrande.
På universiteten började man införa naturvetenskap och teknologi som akademiska specialiteter och industrialismen tog fart i Storbrittannien.

Klyftan mellan den lärda eliten och den obildade pöbeln ökade också markant under detta århundrande, och mot slutet av 1700-talet revolterade pöbeln i såväl Frankrike som Nordamerika. Eliten blev således extremt mycket mer upplyst än tidigare, medan pöbeln förblev lika korkad och vilseledd som den är idag.

Fast i verkligheten var vetenskapen och filosofin(upplysningen) på pöbelns sida och störtade den daterade, religiösa, perukbeklädda eliten.
"Storbritannien" stavas det. Inte "Storbrittannien".

Upplysningen skedde på flera intellektuella plan. Det fanns även en mer folklig upplysning. Finns lite litteratur kring detta som jag glömt namnet på.

Dock är det inte helt korrekt att den obildade pöbeln stod bakom revolutionen i vare sig frankrike eller nordamerika. Det handlade snarare om borgliga upptåg. Den fattiga pöbeln har alltid haft nog med att överleva för dagen

De amerikanska och franska revolutionerna var ju i allra högsta grad påverkade av upplysningens tankar om frihet och jämlikhet. Det torde väl nästan inte kräva en förklaring? Det räcker att läsa The Declaration of Independence som är fylld till bristningsgränsen med retorik om frihet och allas lika värde inför Gud. Eller att höra slagorden "Frihet, Jämlikhet och Broderskap" från den franska revolutionen. Sen finns det ju givetvis en del problem med den fina retorik som användes under den här tiden. Av någon anledning är det ofta så att upplysningens olika filosofer, som John Locke, i ena stunden talar om frihet från tyranni, och i andra investerar i slavhandel. Men i förhållande till de idéer och tankegods som präglat mänskligheten sedan innan, så var 1700-talet sannerligen upplyst. Det var här många goda och dåliga tankar föddes.

Precis innan upplysningsperioden var det många vetenskapsmän/filosofer som tittade tillbaka på det som vi idag kallar för medeltiden. De tyckte då att medeltiden var jävligt pissig och att väldigt lite utvecklingar/genombrott i samhället. Denna period kallas därför "The Dark Ages" på engelska.

(Att ingenting utvecklades är givetvis inte sant utan mycket nya jordbrukstekniker och liknande utvecklades under medeltiden.)

Därför bestämde massa människor sig för att förändra på synen på bl.a. vetenskap och i framtiden lägga mer tid och pengar på just detta. Det kom att kallas för upplysningen.

Detta är min bild av det hela och är taget ur minnet från vad jag läst i en gymnasiehistoriabok för 3 år sedan.