SD:s interna konflikter är de skadliga ?

Det har uppenbarats ett flertal interna konflikter och problem inom SD.

Några exempel

- Konflikt avseende E.A mellan ungdomsförbundet och moderpartiet
- Konflikt mellan Åkesson och Söder avseende ledarskapet intern
- Konflikt mellan E.A och partiet avseende E.A:s personliga riksdagsplats
- Oerhört många avhopp och uteslutningar av kommunalpolitier
- Konflikt avseende nolltolerans mot rasism och främlingsfientlighet mellan Åkesson
och partiets kärnväljare
- Åkessons satsning på medelklassen på kärnväljarnas bekostnad, breddningen av
partiet bort från invandrarfientlighet mot den politiska mitten.
- Partiets väg från nationalism mot att bli mer social konservativt

Är detta stora problem ?
Kan dessa problem påverka opinionen ?
Kan dessa problem splittra partiet ?

Är ordet kärnväljare veckans ord? Hur stor är denna grupp egentligen? Jag tror flertalet kärnväljare stöder Åkessons senaste kampanj. Om de inte gjort det hade väl stödet för sd rasat och de mer extrema grupperingarna fått dessa väljare istället. Att Åkesson får stöd av 98% av sd-väljarena i novus tyder väl på det. Jag tror vidare att kärnväljare inte har något problem med att sd går mot mitten. SD är relevanta för att de driver en fråga som resten av de sju partierna motsätter sig, och det är därför folk röstar på dem.

Sedan har jag ingen aning om hur stora de interna problemen i sd är, och det är väl inte många heller som med säkerhet kan ge en beskrivning av dessa problem. Men det är naturligtvis inte bra om man inbördes börjar bråka. Jag tror det är så, och nu är jag medveten om att jag talar i egen sak, att den interna splittringen är överdriven. Det mest konkreta jag hört är mellan sd och sdu. Men då ska man komma ihåg att de flesta partier har meningskiljaktigheter med ungdomsförbunden. I kristdemokraterna kampanjade KDU hårt i media om att Hägglund måste bort från partiledarerollen och att han var skadlig för partiet. Det skulle jag säga är betydligt allvarligare än SDU:s artiklar i dn.

Det största problemet har nog de som i sin besvikelse över att så splitt och fiendskap mellan de olika falangerna i partiet,när de trots detta mediala massuppbåd enbart förmår allmänheten att gäspa och få ytterligare sympatier för SD.

Partiet lär inte implodera och inom en snar framtid lär du och andra nyreggade SSU:are gråta i takt med opinionsundersökningarna.

Mediaetablissemanget skjuter på budbäraren och tror att det budskap som en stor del av väljarna i demokratisk ordning framför är relaterat till budbäraren. Budbärarna är utbytbara och även nästa budbärare lär framföra samma budskap. Varför inte reflektera över vilket budskap väljarna framför till sin folkvalda demokratiska församling istället för att deltaga i "smutskampanjer" som åtminstone i USA slår tillbaka mot utövaren?

I Sverige har vi Palmes ytterst arroganta stil mot Fälldin 1972 som gjorde att TF fick alla sympatier, regeringmakten och folket log i mjugg och skadeglädje, när Palme uppträdde som en dålig förlorare.

Att Åkessonfalangen är isolerad och att större delen av partiet utanför den innersta cirkeln vill leda partiet i en annan riktning är ingen hemlighet. Lustigt att Kasselstrand fick in en artikel in i DN så enkelt. Syftet var naturligvis att från DN medverka till att partiet klyvs men nu är SD, så stort att båda falangerna av egen kraft skulle kunna nå över 4 % i ett riksdagsval.

Så länge Åkesson inte gör bort sig och sitter kvar så spelar det ingen som helst roll. Jomshof, Söder etc alla skulle kunna få gå utom Åkesson och det skulle inte förändra något. Jag vet inte ens om Åkessons avgång skulle påverka särskilt mycket.

Knivar har stuckits i ryggar och massavhopp från SD – partiet som nu tappat hälften av sina representanter i stadshuset.

https://mitti.se/nyheter/partiets-ledamoter-politiska/


https://omni.se/sd-i-stockholm-har-t...iasko/a/JoMOP7

Måste kännas meningslöst att ha röstat på sd lokalt när i stort sett hela gänget blivit uteslutna/avgått

SD borde inse att det går att ha olika åsikter i olika frågor utan att försöka slänga ut varandra från partiet.

SD är ett väldigt toppstyrt parti och ja jag tror sådana här konflikter skadar inom alla partier och det blir "försiktiga" diskussioner om du inte vill riskera att bli utesluten.

Nja. Det är Jimmie och en handfull till i toppen som "är" SD för vanliga väljare. Knappast några lokala förmågor.

Kanske finns för lite "toppstyrning" snarare än för mycket?

Jag menar, historien ovan och andra av det slaget handlar ju egentligen om några lokala jönsar som är ute efter karriär och egen plattform och börjar attackera SD när de inte får som de vill. Sånt folk söker sig i alldeles för stor utsträckning till ett växande parti. Kanske vore bättre att kika mer på en företagsmodell där man har en styrelse med en VD som bestämmer och lokala franchiser utan självbestämmande? Lokalpolitiker ska vara som de som vänder hamburgare på McDonalds typ - beställer kunden (väljaren) en Big Mac ska hon få det också - inte nåt som kassakillen hittat på för att han tycker att är så jävla smart. En sån medarbetare får så klart sparken. -.-

problemet är att alla politiker har ett "bäst" före datum och när Åkesson och hans närmaste medarbetare börjar bli slitna och folk börjar tröttna på dem. Vad då?

Det går inte att jämföra politik med en företagsledning riktigt då det lokalt är viktiga beslut som ska fattas. De har sin ideologi men många gånger är det praktiska frågor som ska beslutas om.

Jag vill gärna se att det går dåligt för SD så jag blir bara glad över alla de konflikter de får fram internt. Men skadligt blir det för dem, det är helt klart.

Klart att Ultima Thule-generationen kommer dra sig tillbaka från politiken vartefter. Tror inte det blir nåt problem. Kan t. o. m. vara så att det öppnar nya vägar.

Mja... fast det är knappast på grund av lokalpolitik man röstar på SD (om man inte bor i Sölvesborg, möjligtvis). Är därför jag inte tycker att SD är en "folkrörelse" (och det är alltså positivt som jag ser det). Finns inte en massa fackpampar och sidoroganisationer som tagit över stora delar av civilsamhället och det lokala. Borgerliga partier funkar ö. h. t. inte så (för de tenderar inte tycka att allt är politik ). Det är bara partiledningen som är SD. Och jag kan ju tycka att makt och ansvar borde höra ihop. Himlen stiger högt när kejsaren är långt borta, du vet.

Sen tror jag inte att partiet skadas nämnvärt av karriärsugna lokala jönsar som hoppar av och bråkar en helt annan anledning: anledningarna till att folk röstar på SD har liksom inte med det att göra. Och de andra partierna har liksom inte upparbetat nån större trovärdighet sen krisens 2015. Rätt mycket samma personer som sjöng i hallelujakörerna då som fortfarande frontar de andra partierna nu. -.-

SD'are går till KD.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/st...a-over-till-kd
Går uppenbarligen lika bra med KD för SD-politiker.


Nu råkade jag se den här https://www.svt.se/nyheter/lokalt/st...litiska-vildar

Ett år efter valet – hälften av SD-ledamöterna politiska vildar

SD gör då vad de kan för att inte vara ett parti man kan samarbeta med.

De aktuella problemen gäller i första hand Stockholm. Att låta en girig fiffelgubbe och hans fru diktatoriskt bestämma allt påminner om LO-Pampen Hans "Hoffa" Eriksson i Transportarbetarförbundet som förskingrade medlemmarnas pengar på lyxparadis i spanska Rocas Rochas.

Som den eminente krönikören Jan Tullberg nyligen skrev om socialdemokratin och dess problem.
En rörelse som först lyssnade på väljarna och gick väljarnas ärenden utvecklades till en uppfostraranstalt som i stället tvingade väljarna att tycka allt som globalismen föreskrev.
Samma ideer har den store chefsideologen Karlsson haft. I stället för att lyssna på medlemmarna och väljarna inledde den knäppskallen samarbete med Stiftelsen EXPO.

Att tänkande förståndiga människor lämnar SD Stockholm är ett bra tecken och här sitter Åkesson i ett svårt dilemma. Låta skiten fortgå och låtsas som om det regnar var den första lösningen. Gick inte så bra och någon bättre lösning behövs.
Var smärtsamt för sossarna också att göra sig av med Hans "Hoffa" men till slut gick det inte längre.

”Samarbete” hit och dit - SD och Expo är två av ganska få organisationer som faktiskt besitter nån kunskap om (och anledning till vara intresserade av) identitärer och sånt. Man behöver inte vara raketforskare för att inse att ansenliga delar av s. k. ”alternativmedia” under kontroll av starka krafter som vill ha SD som en plattform för en massa extrema åsikter som omöjliggör normalisering (och politiskt inflytande) är ett betydligt större hot mot SD än vad som skrivs i Expo. Förstör liksom grunden partiet står på. För att inte tala om framtida karriärmöjligheter för alla som engagerat sig i SD.

En sån dialog skulle kunna göra mycket för att motverka polarisering, särskilt om det skedde helt öppet. Ibland kommer Expo med matnyttiga observationer som kunde vara värda och lyssna på utan att drabbas av nån slags ”politiskt inkorrekt politisk korrekthet”. Som att ”den sverigevänliga (folk)rörelsen” blivit ett begrepp som alla möjliga knäppskallar och rena fascister känner sig inkluderade i. Man måste komma bort från sånt.

När det gäller Sthlm stad tror jag inte att det fungerat bättre än nu sen.. tja, 2014, åtminstone. Om man tycker att han som styrt upp föreningen är så ”jättehemsk” så kan ju det vara en fingervisning om hur ”jättebra” alternativet hade varit. Känns som folk mest är avundsjuka tycker jag. -.-