Var spelen svårare förr?

Gammal speldesign gick ju ut på trial error vilket i sig själv gjorde det svårare. T.ex. Megaman, Ninja Gaiden osv.

På den tiden så fanns det inga stora blinkande rutor med tutorials som förklarade hur du skulle göra i varje given stund.

Undantaget av dagens spel är Dark Souls som kör på den gamla goda formeln

Så verkar onekligen vara fallet:

Majority of Gamers Today Can’t Finish Level 1 in Super Mario Bros.
http://www.p4rgaming.com/majority-of...er-mario-bros/

Inte nödvändigtvis svårare, men mer oförlåtande - vilket gör att gamers idag skulle ge upp i stället för att förtsätta nöta. Förr kunde man inte kolla upp allt på gamefaqs och likn. Plus att det fanns inte lika mycket förr så man var ju tvingad att nöta samma skit om och om, om man ville lira.

Bristen på sparfunktion och tutorials gjorde spelen svårare.

Sidan är en satirsajt, vilket man märker om man bläddrar runt lite på den. Kanske ändå säger något om dagens spel när artikeln nästan lika gärna kunnat vara sann.

Tror att de flesta klarar av första banan. Men om man tar ett spel som ghouls'n ghosts eller shoot'em ups typ 1943, nja, då har vi en annan situation. Gamla tidens spel är ibland väldigt svårstyrda. Även en hel del Neo Geo-spel slukade nya femkronor var och varannan minut. Gillar dock många klassiska arkadspel, typ Golden Axe och Dragon Ninja. När de gjordes direkt för arkad och inte i första hand som dator/Tv-spel var ofta balansen mellan nivå och speltid perfekt.

Ja, spelen var enligt min erfarenhet överlag svårare förr.
Jag skulle gärna vilja se några nya spel som är lika tuffa mot spelaren som exempelvis Dragon Warrior, Mega Man, Ghosts'n Goblins, Castlevania, Ninja Gaiden, Punch Out, Silver Surfer och BattleToads.
Många av dagens spel är alldeles för överbeskyddande och talar hela tiden om för spelaren exakt vad som ska göras och hur det ska göras.
"Nej gå inte till vänster, du ska framåt" osv osv osv.

Visserligen så finns det en logisk förklaring till det här, nämligen att spel nuförtiden är mycket mer mainstream och inte vill skrämma iväg "nya" spelare med för höga svårighetsgrader.
Men den enkla lösningen på det problemet är att lägga till olika svårighetsgrader, från Very Easy till Very Hard eller något liknande.

Nja, det du talar om är till största delen sjukt dålig balansering och att spelen helt enkelt var oförlåtande. För att ta några exempel, det som gjorde Castlevania eller Batman svårt var knappast fiendernas hp eller något liknande, utan det var primitivt utförda karaktärsrörelser och grova kontroller, och ofta "sisådär" utförd banlayout. Att man har taskiga minnen från Castlevania beror förmodligen på att man minns frustrationen när man för 132:a gången missade det där hoppet och ramlade ner i en avgrund - instadeath. Sådant går inte att svårighetsgrada bort. Däremot kan man ju kanske hävda att det tillhörde charmen litegrann...

Sen att du tar med Silversurfer och Ghost n Goblins är ju lite spännande då dessa två spel är verk av sadister och ligger i det yttersta spektrat avseende svårighetsgrad typ. Jag har faktiskt klarat GnG, men Silversurfer...njaa skulle inte tro det (har någon i hela världen ens klarat det?)

Personligen tycker jag att det är bra när utvecklarna lägger in svårighetsgrader, det öppnar ju precis som du säger upp för alla spelare oavsett skills. Det gäller att göra det på rätt sätt dock. Ofta är spelutvecklarna lata och gör endast att man tar mer/mindre skada, medan det skulle vara mycket bättre om det även påverkade banlayout, kontroller osv.

Tror att Brendan "Bad Luck Bootsy" har klarat det, har för mig att det har nämnts i nåt klipp. Han verkar vara en jävel på att klara svåra spel.

Grejen är bara det att jag ofta känner att lite äldre "svåra" spel fortsätter att vara svåra oavsett hur mycket jag tränar på dem.
Jag har klarat Ghosts'n Goblins, Castlevania, BattleToads och Ninja Gaiden flera gånger utan att fuska och är vid det här laget helt bekväm med de spelen, men ändå kan jag aldrig säga med någon större säkerhet att jag vid nästa försök "kommer att klara dem utan att dö en enda gång".
Och det handlar oftast inte ens om någon "orättvis" utmaning - de flesta skulle säga att bossen Grim Reaper i Castlevania är brutalt svår, men han är brutalt svår på ett bra sätt, där man verkligen märker att han blir lättare och lättare ju mer man tränar.

Men visst, svårighetsgraden i de här spelen handlar ibland om pixelperfektion och att göra precis rätt rörelser vid precis rätt tillfällen.
En klassiker är ju den där ökända delen av bana 6-2 i Ninja Gaiden, där det är nästan omöjligt att komma fram utan att dö om man inte använder "Jump & Slash"-attacken.

Filmbevis på Battletoads och Ninja Gaiden?

(hur fan kommer du förbi svävarbanan i battletoads?)

Jag har bara kommit förbi svävarbanan två gånger. Det var på den tiden då NES var the shit så jag kan inte erbjuda dig något bevis. Däremot minns jag att båda gångerna tog mig hela dagen och ett antal svordomar och primalskrik.