Vad fick Sovjet att backa vid Kubakrisen?

Hamnade i diskussion med en vad som skulle hänt om Sovjet inte hade backat Kubakrisen.


Men då hamnade vi in på vad som gjorde att Sovjet backade. Men vi kom inte riktigt överens om vad som gjorde att Sovjet fegade ut.

Har bläddrat i lite historieböcker och sökt på google men har inte hittat nå som har förklarat ordentligt varför Sovjet fegade ur.

Men det jag har läst och om jag fattat det rätt så hade Sovjet kärnvapen och luftförsvar på Kuba redan så då har de övertaget över USA. Om det stämmer så tycker jag det låter konstigt att man viker sig när man har övertaget.

Men eftersom det finns så många olika svar så vänder jag mig hit och hoppas att de som er mer insatta kan svara på att om det stämmer att Sovjet redan hade Kärnvapen och luftförsvar på Kuba samt vad fick dem att backa?

Sovjets robotar var inte färdiginstallerade och Crustjoff hade inte rejält på fötterna, och han hade redan blivit betraktad som tveksam ledare i Sovjet.
Han visste att han hade förlorat spelet Kennedy hade inte backat, tur att Crustjoff gjorde det annars hade jag inte kunnat svara dig.

Ur minnet så hade man bara artilleriraketer (Frog-7 som ej kunde nå USA)
och Il-28 Beagle fullt operativa med kärnvapen på Kuba.

Resten var under byggnation.

R-12:orna stod t.ex. (i den mån de ö.h.t. var operativa)
oskyddade och behövde i bästa fall
(högsta beredskap, vilket bara kunde hållas i en månad
innan roboten behövde renoveras eller fick skrotas)
en halvtimma på sig att komma till skott.

Mera realistiskt så behövde de minst 2 timmar till skott.

Det som fanns var alltså antingen undermåligt för att hota USA direkt
och/eller mycket sårbart för att preventivt amerikanskt anfall.

I Sovjet så hade man ~20 ICBM med räckvidd nog att nå USA.
Dessa robotar behövde minst 8-12 timmar för att klargöras
och de var i alla lägen helt oskyddade och således även de extremt sårbara
för ett preventivt anfall från USA.

Så USA hade alla förutsättningar att genomföra ett preventivt anfall
med kärnvapen mot Kuba, vänta och se om Sovjet skulle våga sätta
in kärnvapen mot Västeuropa och/eller klargöra sina ICBM
och sedan hinna slå ut hela den sovjetiska ICBM-parken på marken.

1962 så var USA helt enkelt fortfarande extremt överlägsen i en kärnvapenduell mot Sovjet.

Vad jag har hört (har ingen källa dessvärre), så fick Sovjet löfte om att Jänkarna ej skulle placera ut några kärnvapen i Turkiet som "betalning/kompensation".

Nästan rätt. Sovjet fick löfte om att USA några månader efter krisen skulle dra tillbaka sina kärnvapen i Turkiet. Dock ska man då betänka att dessa kärnvapen var föråldrade och dessutom var tillbakadragandet villkorat med att det inte offentligt fick sammankopplas med Sovjets tillbakadragande av missiler från Kuba.

Förstånd.

Sovjet utan Stalin var betydligt mer realistiska än USA. USA är ju fortfarande totalt opålitliga och kan utan problem anfalla vilket land som helst av rent påhittade ursäkter.

Hade Stalin levt vid Kubakrisen så hade kanske det hela slutat annorlunda, världens terroriststat nummer ett retad av världshistoriens största psykopat.

Värt att nämna är att Castro ville att sovjet inte skulle fega ur.
Hur var det med kärnvapenbestyckade ubåtar 1962? Hade Sovjet tillgång till sådana på den tiden?

Jag hade en gammal klasskamrat som var ryss och hans morbror eller farbror hade legat i ryska ubåtsflottan och berättat att det alltid låg något dussin ryska ubåtar utanför amerikanska östkusten och väntade på order om att skicka iväg sina missiler. Han påtalade detta mycket stolt. Detta bör ha varit i början eller mitten av åttiotalet. Historien är antagligen kryddad men någon form av sanning finns i botten.

Jag har läst att varenda sovjetisk kärnvapenbestyckad atomdriven ubåt (kanske inte Whiskey-klassens dieselubåtar som gick på grund i Karlskrona på 1980-talet med kärnvapenbestyckade torpeder, de 50-talsstålkistorna hade ändå ingen chans att uträtta nånting), var skuggad av minst en NATO-jaktubåt redo att sänka den inom nån minut, ifall den skulle höra ljuden av att en kärnvapenrobot gjordes redo för avfyrning ombord. Och ruskisarna märkte förstås detta. Amrisarna hade totalkoll på den sovjetiska ubåtsflottan under hela kalla kriget.

Som Ormen Långe skrivit så är det även enligt vad jag förstått så att Sovjet inte hade en realistisk ICBM-förmåga på den tiden. De hade däremot fungerande medeldistansraketer och därför var de angelägna om att placera ut såna på Kuba. USA hade kunnat pulverisera Sovjet utan att ta stryk på den tiden. Västeuropa hade däremot lidit ohyggligt svårt.

Ren amerikansk romantisering! Hela Europa, Sovjet och USA hade legat i ruiner om det hade blivit krig tidigt sextiotal.

Mycket begränsad kapacitet, f.f.a. i form av dieselubåtar, med ett mycket begränsat antal robotar
med begränsad räckvidd och alla robottyper måste avfyras från ytläge.


Det är antagligen en grov överdrift.
Sovjetiska ubåtar tillbringade generellt sett en mycket liten del av sin tid till sjöss.

Tidiga robotubåtar var så illa tvungna att ligga nära USA eftersom räckvidden var så lite som 150km.

När de senare fick fram vettigare robotubåtar med vettigare robotar med god räckvidd,
så gick de över till bastionkonceptet, d.v.s. de robotubåtar som inte låg i hamn
låg och tryckte nära egen kust, där de kunde skyddas av egna jaktubåtar,
ytstridsfaryg, ubåtsjaktsflygplan och jaktflyg.

Den norra flottans huvuduppgift var just att skydda de egna robotubåtarna.


Hur skulle Sovjet ha lagt hela USA i ruiner?

Sovjet hade domedagsbomber som vida översteg USA, så Nordamerika hade mer eller mindre varit en enda stor bombkrater om det hade blivit ett all-out-krig mellan USA och Sovjet på 60-talet.