"stakeholder survey" på EU-kommissionen, hjälp sökes

http://ec.europa.eu/yourvoice/ipm/fo...takeholder2012

Medborgare, vänner,

Europakommissionens direktorat för digitala frågor har öppnat en undersökning om hur medborgare och andra intressegrupper helst skulle vilja interagera med direktoratet. Ett direktorat är lite som ett departement eller myndighet på kommissionen.

Här hittar man den.

Särskilt i del II vore det bra om så många som möjligt kunde göra det klart att vi som medborgare förväntade oss att Neelie Kroes och DG Connect skulle agera på nätneutralitetsfrågan trots att de inte gjort det. Dessutom har DG Connect och Europakommissionen konsekvent pushat över ansvar för rättsliga frågor på privata parter (ACTA: upphovsrättsintrång ska bedömas av privata parter istället för av domstolar, vilket skapar total rättsosäkerhet; CEO Coalition: privata företag ska bedöma när ett brott mot barns rättighet att inte avbildas sexuellt har begåtts istället för en domstol vilket skapar stora risker för snäva tolkningar och begränsning av yttrandefrihet på nätet; privata företag har också i t ex CleanIT och INDECT föreslagits få större ansvar att bestämma när annat material, om t ex brott och terrorism, är moraliskt oönskvärt att vidarebefodra till medborgare eller inte).

Ofta saknas det material om när förslag ska publiceras från kommissionen vilket gör det svårt för medborgare att veta när de ska ta kontakt med olika makthavare för att utöva inflytande. Sådana här surveys som den länkad jämställer också svar från en intressegrupp som representerar tusentalspersoner med en privatperson. I resultatredovisningen har jag hört, differentierar man inte mellan intressegrupper och privatpersoner. Något fel på mjukvaran som skulle kunna uppdateras om jag förstått rätt.

Vill man göra en insats för världen kan man lätteligen göra den genom att svara baserat på ovanstående kritik. :-) Gör internet till en bättre plats!

Ärligt talat, så skulle jag helst inte vilja interagera med Direktoratet överhuvudtaget, och jag såg helst att det inte fanns alls. Internet blir precis så bra eller dåligt som människorna gör det till. Där skall inte klåfingriga EU-politiker och dito tjänstemän in och rota, med förmodligen sina lömska agendor i bakgrunden.

Hu! Jag lät ju nästan som en libertarian där.

Att inte rösta är det bästa man kan göra för friheten.

Ej jösses!
"Ett direktorat är lite som ett departement eller myndighet på kommissionen."
Det är det och sen är det inte det. Numera är det direktorater, imorgon traktater. Det är inte en komission men ligger nära, geografiskt liksom. Posten funkar inte men man kan mejla, till julgubben liksom.

Du sträcker ut din hand och jag slår den iväg. Jag vill inte ens trycka på länken eftersom sedan har dom sugit min ip in i sina helvetesmaskinerier.

Kavaljerer:

Även om ni personligen inte vill interagera, finns det många som vill, och de skulle vara betjänta av att ni svarar så som angivits ovan. Och det är nog bra också, för även om vi ignorerar direktoratet har de fortfarande makt.

Om man inte vill uppge sin IP-adress till DG Connect föreslår jag en VPN-tunnel. Den specifika nojan är alltså tekniskt trivial att ta sig runt.

Det där är ju problemet. Kanke någonting borde göras åt det istället.

Finns det en blogg eller uppsats på nätet där man kan studera lite underlag om detta du pratar om? Du förefaller att inte ha en bra koll ens själv.

Jorå. Börja med att läsa allt som skrivits om nätneutralitet och upphovsrätt inom DG Connect på http://www.edri.org. Deras nyhetsbrev är väldigt bra.

EDRi:s bok om självreglering kan också vara ett bra studium, likt deras bok om aktivisters guide till Bryssel-labyrinten. Har man betat sig igenom de texterna kommer man ha ett mycket gott underlag att svara på frågorna.

Själv har jag t ex praktisk erfarenhet av att inte kunna hitta processerna om hur working program utarbetas och när, eller att med enkelhet få tillgång till information om när och hur kommissionen förväntas anta dokument.

EDRIs nyhetsbrev verkar faktiskt att vara bra. Jag måste blädra igenom dem närmare.

I övrigt så förstår jag inte hur en privat aktör vore på inget vis behörig att bedöma legitimiteten av samfärdseln mellan olika partier. Propositionerna i fråga, som förflytter ansvaret från domstolar till privata aktörer, förefaller därför vara ett sätt att inskrida in i konsumenters konsumtionsbeteende. Hur ser ut marknaderna för ISPs för tillfället? Är det lätt för nya aktörer att komma in i marknader? Den praktiska implementeringen av dessa förslag förblir i skugga och dimma.

Jag vet att i Finland har ISPs redan tvångsåtgärdats genom domstolar att hindra PirateBay. Men internetleverantörer verkade motstridigt inställda.

Direktorat låter som en underaktör med begränsad makt. Vi pratar här om ett internetguvernement? Vad har dom för makt i frågor gällande internet? Direktoratet verkar vara ett direkt intrång som förment opererar under europadomstolens skugga. Jag ställer mig väldigt negativt gentemot sådana här taskspelare.

Det beror på medlemsstaten. Jag tror du måste göra åtskillnad på olika industriaktörers olika intresse av att begränsa eller kontrollera användarnas kommunikation. Upphovsrättsinnehavarna har det intresset, och internetoperatörerna gillar inte att upphovsrättsinnehavarna vill bestämma. Telekomoperatörerna vill dock gärna bestämma själva. I Sverige och Finland har avregleringarna av statsmonopolen gått ganska bra, men i Belgien har vi ett telekomduopol (praktiskt taget). Det finns inga fiberuppkopplingar för slutkonsumenter i Belgien trots att infrastrukturen inte är helt kass - det har inte funnits något intresse från de två dominerande aktörerna att dra ned priser och upp tjänstekvaliteten helt enkelt. I Spanien har Telefonica, före detta statsmonopolet, 95% av alla fiberuppkopplingar till sluthushåll och uppkopplingspriserna är väldigt höga. Telefonica bestämmer i princip marknadssituationen enhälligt. I många central- och östeuropeiska marknader domineras den trådburna marknaden av jättemånga små fiberbolag som betjänar kanske två eller tre kvarter, medan vi i västeuropa nästan som mest har två eller tre dominerande aktörer på nationell nivå. I Storbritannien får inte ens hälften av bredbandskonsumenter någonsin den utlovade teoretiska maxhastigheten de tror sig betalat för ("upp till X Mbps").

I den trådlösa marknaden är konkurrensen sämre. Trots att många medlemsländer har två eller tre parallella infrastrukturer för mobiltelefoni är trådlösa nätverk väldigt drabbade av network outages i alla medlemsstater - helt onödigt om man bättre delade infrastruktur. Det finns kanske 4-5 riktigt stora europeiska aktörer. Skandinavien har dock sina egna operatörer, som dock konkurrerar med de stora västeuropeiska kontinentala operatörerna i central- och östeuropa. Inga operatörer från Frankrike, Tyskland, Spanien konkurrerar med varandra på dessa tre marknader - fransmän köper franskt, tyskar tyskt, osv. Brittiskbaserade operatören Vodaphone är ett undantag. Slovenien har fortfarande kvar sitt statsmonopol, dock konkurrensutsatt. Ingen har velat köpa upp dem eftersom antalet slutkonsumenter på näten är för små (runt 2 miljoner slovener, landets totala befolkning).

En rapport från EU:s telekommyndighet BEREC (som inte är någon egentlig myndighet utan ett ganska dåligt halvting mellan politisk förhandlingsinstans och myndighet utan befogenheter och makt) från i våras visar att det pågår väldigt omfattande trafikdiskriminering på både trådade och trådlösa nät i Europa. Typexempel är att vissa portaler ges preferentiell access till slutkonsumenter (Telefonicas sociala nätverk Tuenti, t ex, eller vissa av landets största nyhetsportaler i Rumänien). I Sverige har Telia velat blockera Skypetrafik, vilket är väldigt vanligt också i framför allt sydeuropeiska trådlösa nät. Men även i trådade uppkopplingar blockeras eller sinkas p2p-trafik eller flash, t ex.

Marknadstillträdesbarriärerna (alltså kostnaden för att slå sig in som ny på marknaden) är väldigt höga i de flesta medlemsländer, så det är alltså inte så enkelt att föreställa sig att situationen kan åtgärdas genom enbart konkurrens. Särskilt inte då många medlemsstaters myndigheter aktivt håller dominerande aktörer under armen (ref. Free i Frankrike som lanserade väldigt billiga tjänster i Frankrike i våras och drog upp tempot på franska marknaden rejält, vilket fick både France Telecom och Frankrikes motsvarighet till PTS att reagera med att vilja sätta in konkurrensbegränsande åtgärder till FT:s fördel, alternativt kolla någon av kommissionens exempel om Deutsche Telekom-aktioner på central- och östeuropeiska marknader senaste 2 åren). Minns att skandinaviska aktörer konkurrerar med de västeuropeiska på central- och östeuropeiska marknader, vilket gör att de förr eller senare måste anpassa sig till konkurrensbegränsande metoder som tillämpas av dessa först där, och sedan här.

Svarar det på din fråga lite grann?


Nja. Ett direktorat är som en myndighet, fast inte tillhörandes svenska regeringen utan underställd kommissionen. Man kan ha många synpunkter på kommissionens organisation, men att de har olika avdelningar och departement tror jag inte är det stora problemet. DG CONNECT, som håller i ovanstående undersökning, har ansvar för Unionens digitala agenda som antogs 2010. Den digitala agendan som sådan är inte så dålig, utan har många positiva mål. Däremot är väl genomförandet lite si och så, och det är därför det är bra om ni går in och svarar på den här undersökningen för att underlätta för organisationer som t ex EDRi att fortsätta bra arbete och övervakning av kommissionens arbete.

Det stora problemet med kommissionen är att det inte finns tillräckligt många aktörer som utövar granskning av dess arbete. Parlamentet skulle kunna vara en institution som granskar kommissionen mer och bättre, men olyckligtvis lyckas vi inte med det tillräckligt bra.

På uppmuntran av Flashbacks Farbror Sven har jag skrivit ganska många skriftliga frågor till kommissionen där jag försöker ta upp olika aspekter av deras arbete. Titta gärna igenom dem. Vissa är väl kanske mer nyttiga än andra, iofs, men jag försöker att aldrig vara rent onyttig i mitt frågande.