Boende och bostad

"Att skaffa ett boende" är något man hör väldigt ofta idag. Däremot säger man inte "att köpa ett boende", utan man säger då "köpa en bostad". För mig så är ett boende ingen sak utan en situation, och bostad är en sak. En bostadskostnad avser vad det kostar att äga eller inneha en bostad, medan en boendekostnad avser vad det kostar att bo. Detta sättet att använda språket är för mig vettigt. Det handlar om situationen att bo, snarare än ägandet av bostaden.

Vad jag inte förstår är varför folk säger "att skaffa ett boende".
Jag förstår inte varför tycks bli mindre och mindre vanligt att man hör ordet bostad i folks tal, annat än när det talas om en bostadsrättsförening eller att "jag fick en vattenskada i min bostad". "Leta boende", "vilket vackert boende", eller "ett drömboende" är för mig konstiga förmuleringar. Jag har aldrig hört någon leta efter ett cyklande, eller söka nytt jobbande.

Vad säger ni?

Konsumentverket:


http://www.konsumentverket.se/kopa/Boende/

Får nog tycka att konsumentverkets formulering känns väldigt egendomlig, och hålla med TS om att man köper en bostad, men inte ett boende. Bostaden är något konkret - en lägenhet, ett hus etc, medan boendet är en abstrakt beteckning på var och hur man bor. Rent allmänt ska man nog inte upphöja upp varje anställd i ett statligt verk som bland annat har till uppgift att producera text för offentligheten till språklig auktoritet.

Om jag bor på kökssoffan hos en kompis är detta mitt boende. Men jag bor i hans bostad, och har ingen egen.

I en värld där det går att handla med immateriella tillgångar är det väl inte speciellt konstigt. Det är väl inget som hindrar att du "köper ett boende" av din kompis utan att för den skull äga den fasta tillgången. Att köpa ett boende kan ses som ett vitt begrepp där kontexten bestämmer vad det handlar om. Jag ser inga problem med det sättet att uttrycka sig även om jag inte själv skulle göra det. Den som söker på nätet kan finna att det inte alls är ovanligt att professionella aktörer på bostadsmarknaden uttrycker sig så.

Jo, jag vet. Men så är också mäklarsvenska ett (inte särskilt smickrande) begrepp, och fastighetsmäklares sätt att uttrycka sig i sina annonser en visa i riket.

Mycket riktigt.


Precis så jag tänker.


Jag håller med om att det inte verkar som något direkt fel, men det ger mig en konstig känsla.

Min slutsats blir att jag skaffar mig en bostad (vare sig det är en hyresrätt, bostadsrätt eller villa) och denna handling ger upphov till ett boende för mig; jag har ett boende genom mitt ägande av en bostad.
I så fall blir användandet av "ett boende" i generellt sett fullt gångbart men ändå ibland något märkligt. "Jag letar boende" är korrekt, men rent praktiskt letar man efter en bostad i hopp om att denna skall kunna utgöra ett boende. Man letar boende genom att leta bostad. Distinktionen kan anses överflödig men skillnaden finns där.
Däremot kan man faktiskt inte köpa ett boende eftersom bostaden utgör boende endast om den används på ett visst sätt. Boendet är varken en fysisk eller en immateriell tillgång, utan ett tillstånd, något som inte direkt kan köpas, utan uppkommer genom andra förhållanden.

Nu ändrar du beteckning på vad det är gentemot din trådstart, där du skriver:


Det är väl klart att någon kan köpa både ett tillstånd och en situation. Att köpa behöver ju inte betyda att äga. En annan sak som går att fundera över är hur ord kan få en betydelseglidning, men även en betydelseutvidgning. Vad är det som säger att "boende" inte kan betyda mer än den smala avgränsning som gäller traditionellt?

Jag förstår inte. En situation motsvarar här helt och hållet ett tillstånd. Det är så klart inte ett tillstånd som ett parkeringstillstånd vilket kan köpas, utan ett tillstånd som exempelvis ägande, brand, eller förströelse. Du kan inte köpa någon av dessa, även om du med köp kan skapa ägande, genom transaktion ge upphov till brand, eller betala för att få förströelse.
Jag skulle inte säga att man kan köpa eller äga ett tillstånd, en situation eller ett förhållande, men jag är så klart öppen för motargument.

Det är helt riktigt att ord kan få betydelseglidning, och det är väl det som hänt här, och som jag motsätter mig lite grand. Jag söker inte förändra något utan bara ta reda på varför och hur det är underligt eller (in)korrekt. Användandet av boende är för mig mer anmärkningsvärt än inkorrekt. Det låter bättre än "byggnation" i alla fall.

Jag är inte alldeles säker på att jag är enig här, men det är nog en fråga för juridikforumet, snarare än för Språk...

Naturligtvis ingenting. Vad jag vill hävda är snarast att den traditionella distinktionen mellan boende och bostad är praktisk, och att det fortsatt är poäng att göra skillnad på den som letar boende, och också inkluderar att hitta nån kompis kökssoffa att slagga på, och den som letar bostad, och just letar efter en konkret bostad att disponera - hyra, äga bostadsrätten till eller äga. Språket är inte särdeles betjänt av rena synonymer, och mycket mer betjänt av fina distinktioner. Jag ser inte poängerna med att boende och bostad betydelsesammanfaller, helt enkelt.

Hela fastighetsmäklarspråket går ju ut på att sudda ut distinktioner - mellan Vasastan och Sibirien eller mellan Kåbo och Artillerigärdet, men också mellan fyrarummare och femrummare, mellan sjöutsikt och inte sjöutsikt, och framför allt mellan äkta lyx och låtsaslyx. Det finns naturligtvis goda kommersiella skäl för fastighetsmäklarna att hålla på så där, men om vi andra ska följa dem i svansen, kommer vi snart att få ett inflationsspråk där ingen riktigt vet vad någon har täckning för - alldeles bortsett från den kulturförlust det innebär att namn på små distinkta stadsdelar försvinner, bara för att mäklarkåren vill dra nytta av ett angränsande stadsdelsnamns kommersiella prestige.

Jag är medveten om att tillstånd i vissa betydelser kan sammanfalla med situation. Vi riskerar att hamna i betydelsediskussion, så vi släpper det. Jag har inte för avsikt att försvara "mäklarspråket", bara peka på att det förkommer på ganska bred front och att det säkert påverkar oss.

Till förmån för oss som inte alls finner det klart kanske du skulle kunna giva några andra exempel på detta?

Rent generellt kan vi ju skillja på nyttjanderätt och äganderätt. Rent praktiskt kan man köpa ett förstahandskontrakt till en hyreslägenhet.




Nu utgår vi från denna diskussion och de begrepp som förekommer här. I inlägget ovan öppnar jag för att tillstånd och situation i vissa lägen kan sammanfalla. När det gäller boende är det viktigaste att se skillnaden mellan nyttjande och ägande. Det första förutsätter på intet sätt det senare.