2012-11-06, 22:01
#1
Ålder 18+
Tidigare droger: Cannabis, rittalin och alkohol.
Kvällens substanser: Alkohol och Cannabis.
Bakgrund:
Sammanlagt alkohol intag under kvällen (ca 4 timmar):
fyra öl, sex fyror (varav 1 jack och Cola och resterande 4 Redbull och vodka) och två shots.
Trippen:
Kvällen började med att jag och två kompisar gick på krogen för att hamna i rätt mode för kvällens annalkande fest. Vi satt och mös på uteserveringen under värmelamporna och pratade.
När vi lämnade stället var jag ganska full men kände mig på topp, inte alls sunkig och trött om jag oftast brukar känna mig utan riktigt taggad och relativt pigg.
Vi gick till festen och på platts inser jag vilket skitställe vi hamnat på, lokalen såg ut som ett internetcafé och apan som skulle vrida på knappar mixade dåligt med sämre musik. Baren var ett skämt då den provisoriskt hade satts upp och avgränsats från resten av lokalen med ett skynke, det osade femteklassdisco i lokalen. Anledning till detta misslyckande av planering av bar och dansgolv berodde på att dem hade rättigheter men dem släppte in folk under arton.
Jag började bedöva min sorg i den usla baren och blev jävligt full, i min eufori blev jag sugen på en gås, samma sug som man kan få på en cigarett när man är i kemisk obalans. Jag har tidigare rökt en del men bestämt mig för att inte röka då skolan är prio ett men när alkoholen kickade in kända jag ett sug efter Cannabis. Jag visste att det fanns folk på festen som rökte så jag letade upp den personen jag kände bäst och frågade om vi skulle röka, han sa senare så jag fortsatte att hälla i mig drinkar som det lilla ludret jag var.
Klockan började närma sig halv ett och dem flesta av mina kompisar började gå. Lägligt nog så skulle även personen som hade gräs på sig gå så vi gick till ett närliggande dagis och fixade inordning allt.
Jag var otroligt speedad denna kväll och personen som jag skulle röka med frågade om jag hade tagit något annat under kvällen. Vi började iallafall röka och jag sög på jointen som ett barn suger på sin napp, jag slukade den, delvis för att jag var otroligt full och delvis för att jag hade saknat henne.
Direkt efter ställde vi oss upp och började gå mot bussen. Redan nu cirka en minut efter intag började jag känna mig otroligt hög, den slog till som en höger av Tyson. När jag är riktigt full eller hög brukar jag föredra att gå istället för att åka kommunalt eller ta taxi, det får mig att inte fastna i samma enformiga miljö vilket ofta får mig att må dåligt.
Jag började gå, jag befann mig nu på söder och skulle hem mot Hammarby. Jag svängde vänster när min ''polare'' hoppade på bussen, han märkte att jag var riktigt skev.
Helt plötsligt vaknar jag till av att jag står och pratar med en snubbe från Ukraina på engelska, jag hör mig själv berätta om vart det bästa nattlivet i Stockholm finns och drar slutsatsen att jagg är en vänlig själ som hjälper en förvirrad öststatare. Han ställer samma fråga om och om igen och jag svarar, helt plötslig kommer hans kompis ut från en buske och säger något i stil med ''it isn't worth it''. Jag får panik och tror att dem ska döda mig så jag börjar gå därifrån as snabbt.
Jag vandrar runt på söder nu, Zinkensdamm och har glömt bort det som tidigare har hänt, min hjärna är tom på tankar, tom på allt och jag bara går. Jag börjar få panik av känslan att vägen aldrig tar slut. Jag hör ett ljud i huvudet, det låter som ett elektronisk ljud, tre toner. Jag känner och ser mig själv som något i en dator, någon sorts elektrisk signal som flyttas fram och åker runt samma bana som i ett kretskort.
Jag få som sagt panik och svänger av på en ny väg för att inte spåra ur mentalt. Detta hjälper en stund tills jag får samma känsla igen, då svänger jag av på en ny väg. Plötsligt står jag under Årstabroarna på söder, jag känner igen betongblocken som är gjutna under bron men jag vet inte varifrån. Jag känner att jag har varit där förut, jag vet det men kan inte komma ihåg när. Jag känner igen varenda liten detalj, grafittin på stenarna och följden på dem. I mitt tillstånd så tror jag att jag är i en dröm, jag vet att jag är vaken men får känslan av att platsen inte är värklig och något jag tidigare drömt. Jag får upp en bild av att jag försöker hoppa från betongblock till betongblock och när jag kommer till det tredje rasar jag ner, jag klarar inte att hoppa över till en av dem. Jag drar slutsatsen att varje sten representerar en del av mitt liv, stadier som har varit och kommer och förstår varför jag tidigare inte kunde komma över till den nya stenen, jag var inte redo. Där står jag under bron, gråtandes över att hela mitt liv är upplyst av en gatulampa mitt i natten, att jag finns representerad i vissa av dessa stenar och kommer att representera resten när tiden är rätt. Jag går fram och börjar kyssa stenarna, en efter en men just då var det inte stenarna jag kysste utan mitt liv jag välsignade varje del av mitt tidigare och kommande liv. Jag kan inte med ord riktigt förklara känslan över att se hela sitt liv i form av betongblock och verkligen tro detta då jag inte visste att stället var på riktigt, jag trodde det var någon sorts hallucination.
Jag lämnade platsen och fortsatte att gå, plötsligt är jag i medborgarplatsen och hör mig själv beställa en taxi, taxin kommer samtidigt som jag står och driver att jag vill åka svarttaxi med någon skäggig typ, humorn och viljan att driva med folk finns tydligen alltid kvar hos mig. Jag sätter mig i taxin och börjar åka hem, jag frågar chauffören hur länge vi hade åkt då min tidsuppfattning inte var den bästa.
Jag gick hem och somnade gråtandes och skärrad över att jag trodde att allt jag hade varit med om var en hallucination.
Veckorna efter kände jag mig konstig och otroligt off, tänkte mycket och fastnade ofta i dagdrömmar, min koncentration var värdelös. Mår mycket bättre nu ca två månader efter. Det som fick min hjärna att bli normal igen var tid och att jag började lära mig nya saker, läste mycket ren fakta och dylikt för att få hjärnan att fungera normalt igen.
Tidigare droger: Cannabis, rittalin och alkohol.
Kvällens substanser: Alkohol och Cannabis.
Bakgrund:
Sammanlagt alkohol intag under kvällen (ca 4 timmar):
fyra öl, sex fyror (varav 1 jack och Cola och resterande 4 Redbull och vodka) och två shots.
Trippen:
Kvällen började med att jag och två kompisar gick på krogen för att hamna i rätt mode för kvällens annalkande fest. Vi satt och mös på uteserveringen under värmelamporna och pratade.
När vi lämnade stället var jag ganska full men kände mig på topp, inte alls sunkig och trött om jag oftast brukar känna mig utan riktigt taggad och relativt pigg.
Vi gick till festen och på platts inser jag vilket skitställe vi hamnat på, lokalen såg ut som ett internetcafé och apan som skulle vrida på knappar mixade dåligt med sämre musik. Baren var ett skämt då den provisoriskt hade satts upp och avgränsats från resten av lokalen med ett skynke, det osade femteklassdisco i lokalen. Anledning till detta misslyckande av planering av bar och dansgolv berodde på att dem hade rättigheter men dem släppte in folk under arton.
Jag började bedöva min sorg i den usla baren och blev jävligt full, i min eufori blev jag sugen på en gås, samma sug som man kan få på en cigarett när man är i kemisk obalans. Jag har tidigare rökt en del men bestämt mig för att inte röka då skolan är prio ett men när alkoholen kickade in kända jag ett sug efter Cannabis. Jag visste att det fanns folk på festen som rökte så jag letade upp den personen jag kände bäst och frågade om vi skulle röka, han sa senare så jag fortsatte att hälla i mig drinkar som det lilla ludret jag var.
Klockan började närma sig halv ett och dem flesta av mina kompisar började gå. Lägligt nog så skulle även personen som hade gräs på sig gå så vi gick till ett närliggande dagis och fixade inordning allt.
Jag var otroligt speedad denna kväll och personen som jag skulle röka med frågade om jag hade tagit något annat under kvällen. Vi började iallafall röka och jag sög på jointen som ett barn suger på sin napp, jag slukade den, delvis för att jag var otroligt full och delvis för att jag hade saknat henne.
Direkt efter ställde vi oss upp och började gå mot bussen. Redan nu cirka en minut efter intag började jag känna mig otroligt hög, den slog till som en höger av Tyson. När jag är riktigt full eller hög brukar jag föredra att gå istället för att åka kommunalt eller ta taxi, det får mig att inte fastna i samma enformiga miljö vilket ofta får mig att må dåligt.
Jag började gå, jag befann mig nu på söder och skulle hem mot Hammarby. Jag svängde vänster när min ''polare'' hoppade på bussen, han märkte att jag var riktigt skev.
Helt plötsligt vaknar jag till av att jag står och pratar med en snubbe från Ukraina på engelska, jag hör mig själv berätta om vart det bästa nattlivet i Stockholm finns och drar slutsatsen att jagg är en vänlig själ som hjälper en förvirrad öststatare. Han ställer samma fråga om och om igen och jag svarar, helt plötslig kommer hans kompis ut från en buske och säger något i stil med ''it isn't worth it''. Jag får panik och tror att dem ska döda mig så jag börjar gå därifrån as snabbt.
Jag vandrar runt på söder nu, Zinkensdamm och har glömt bort det som tidigare har hänt, min hjärna är tom på tankar, tom på allt och jag bara går. Jag börjar få panik av känslan att vägen aldrig tar slut. Jag hör ett ljud i huvudet, det låter som ett elektronisk ljud, tre toner. Jag känner och ser mig själv som något i en dator, någon sorts elektrisk signal som flyttas fram och åker runt samma bana som i ett kretskort.
Jag få som sagt panik och svänger av på en ny väg för att inte spåra ur mentalt. Detta hjälper en stund tills jag får samma känsla igen, då svänger jag av på en ny väg. Plötsligt står jag under Årstabroarna på söder, jag känner igen betongblocken som är gjutna under bron men jag vet inte varifrån. Jag känner att jag har varit där förut, jag vet det men kan inte komma ihåg när. Jag känner igen varenda liten detalj, grafittin på stenarna och följden på dem. I mitt tillstånd så tror jag att jag är i en dröm, jag vet att jag är vaken men får känslan av att platsen inte är värklig och något jag tidigare drömt. Jag får upp en bild av att jag försöker hoppa från betongblock till betongblock och när jag kommer till det tredje rasar jag ner, jag klarar inte att hoppa över till en av dem. Jag drar slutsatsen att varje sten representerar en del av mitt liv, stadier som har varit och kommer och förstår varför jag tidigare inte kunde komma över till den nya stenen, jag var inte redo. Där står jag under bron, gråtandes över att hela mitt liv är upplyst av en gatulampa mitt i natten, att jag finns representerad i vissa av dessa stenar och kommer att representera resten när tiden är rätt. Jag går fram och börjar kyssa stenarna, en efter en men just då var det inte stenarna jag kysste utan mitt liv jag välsignade varje del av mitt tidigare och kommande liv. Jag kan inte med ord riktigt förklara känslan över att se hela sitt liv i form av betongblock och verkligen tro detta då jag inte visste att stället var på riktigt, jag trodde det var någon sorts hallucination.
Jag lämnade platsen och fortsatte att gå, plötsligt är jag i medborgarplatsen och hör mig själv beställa en taxi, taxin kommer samtidigt som jag står och driver att jag vill åka svarttaxi med någon skäggig typ, humorn och viljan att driva med folk finns tydligen alltid kvar hos mig. Jag sätter mig i taxin och börjar åka hem, jag frågar chauffören hur länge vi hade åkt då min tidsuppfattning inte var den bästa.
Jag gick hem och somnade gråtandes och skärrad över att jag trodde att allt jag hade varit med om var en hallucination.
Veckorna efter kände jag mig konstig och otroligt off, tänkte mycket och fastnade ofta i dagdrömmar, min koncentration var värdelös. Mår mycket bättre nu ca två månader efter. Det som fick min hjärna att bli normal igen var tid och att jag började lära mig nya saker, läste mycket ren fakta och dylikt för att få hjärnan att fungera normalt igen.
__________________
Senast redigerad av MrChildMolester 2012-11-06 kl. 22:07. Anledning: tilläg
Senast redigerad av MrChildMolester 2012-11-06 kl. 22:07. Anledning: tilläg
och det är störtmysigt
