Reklam om Sveriges generösa invandrings politik i Syrien

Sitter och pratar med en vän i Aleppo för stunden, personen börjar helt plötsligt ställa frågor om svensk integrations- och invandrings politik.

Vederbörande berättar om reklam och rykten, som börjar spridas i hemlandet. Syrier i Sverige har berättat att man får bostad, livstids ekonomisk försörjning - utan att röra ett finger, barnbidrag, flerbarns bidrag, fria besök hos läkare och doktor, halalkött, ett samhälle anpassat efter minoriteten och inte majoriteten och liknande.

Enligt honom vill flera syrier till Sverige, han själv håller på och ordna med avresan. Sverige är det land som toppar listan, över favorit destinationer. Länder som Italien och Frankrike är inte humana, med sin politik och syn på flyktingar.

Vad ger detta för signal? Är det bra eller dåligt, att Sverige har fått smeknamnet, "bidragslandet Sverige"?

Inte bara i krigshärjade länder vet man att Sverige är en socialbyrå - flera utav mina bekanta i t ex Frankrike - vet att man kan leva gott i Sverige, medans svennebanan betalar.
Vet bl a en man som kom hit för ett tiotal år sedan, ifrån just Frankrike. De sa till honom, "fixar du inte med eget företag, så är de bara och roffa åt sig livstids ekonomisk försörjning - för sådant är enkelt i Sverige". Mannen i fråga är dock idag egen företagare, och lever gott i en ort.

Kommer Sverige drunkna i en våg utav asylsökande syrier och somalier?

Vi är väl på god väg redan? Det är väldigt synd att varken politiker eller invandrare fått klart för sig att med en massa rättigheter så kommer också en massa skyldigheter för att något ska fungera. Vi kan ju börja med att man ska anpassa sig till vårt land, lära sig språket och försörja sig själva. Fast nu är jag väl rasist när jag tycker så?

Vad i helvete? Säg genast till din vän där att allt det är fel så att inga fler kommer hit!!

Är du allvarlig när du uttrycker någon sorts förvåning över att andra länder ser oss som ett paradis med bidrag? Efter min vistelse utomlands så var i princip alla förvånad över att jag lämnade det fantastiska Sverige där man tydligen inte behöver jobba för att leva som en kung. Sverige är pinsamt, som oftast.