Jag börjar mer och mer tro att dagens moderna människor är så pass bortklemade och svaga och att detta gör att många mår dåligt. Detta med en rejäl offerkofta på. Jag talar av egen erfarenhet då jag med varit ett offer och tyckt synd om mig själv av en rad olika anledningar.
Livet kan vara tufft och man måste ha skinn på näsan. Detta går emot allt som dagens offerkultur propagerar för och jag förstår att många yngre personer är förvirrade och kan väl enligt mig inte förväntas veta allt detta i så pass ung ålder.
Mina tips är att ha låga förväntningar på andra människor - förvänta dig inte en massa av dina vänner eller andra personer i din närhet. Bli istället glad när något händer.
Uppskatta det du har - Många är ledsna över diverse saker i deras liv. Tänk vad ledsna dessa hade varit om ni inte haft ett hem, ingen mat i magen samt sov på en parkbänk i vintern.
Ha lite självreflektion - om du är arg eller besviken på någon person så är jag övertygad om att du kan hitta en situation där du själv agerat likadant mot en person. Med detta sagt så menar jag inom rimliga gränser. Var ödmjuk inför dina egna tillkortakommanden och var inte snabba med att peka finger åt någon som agerar på ett sätt du med har agerat på.
Ta ansvar över ditt liv och dig själv - Du är inget offer helt enkelt.
Ingen är skyldig dig något - givetvis har du rättigheter som människa men förvänta dig inte en massa av världen, andra människor eller vad det nu än kan vara.
Säg inte saker du inte kan uppfylla - Detta slår bara tillbaka på dig själv. Går du runt och säger att du ska exempelvis gå ner i vikt till folk för att få bekräftelse men aldrig gör detta så ljuger du för dig själv. Med andra ord ljug inte en massa för att imponera på folk eller få bekräftelse. Du har ett samvete. Undvik att ljuga överhuvudtaget om du kan.
Undvik konflikter och att vara elak - Ibland är detta oundvikligt och det blir som det blir. Vi alla säger elaka saker och bråkar. Men att lägga till sig med detta som ett vanligt beteende kommer bara slå tillbaka på dig i form av dåligt samvete, ångest och så vidare. Här ingår även att prata skit om folk. Sluta med det och dras inte in i skitsnack. Vet att detta kan vara svårt med.
Acceptera din situation - Är du i en viss situation så gnäll inte över att det är så. Acceptera det hela och ta det där ifrån. Visst kan detta låta hårt åt någon som kanske drabbas av terminal cancer men jag tänker mer på folk som är deppiga över att det, ja, jag vet inte kan inte få knulla varje helg eller vad det nu är sura över. Det är som det är. Givetvis kan du arbeta på ditt problem men att tycka synd om sig själv är varken produktiv eller bra.
Bli kompis med dig själv - Detta är kanske det viktigaste enligt mig och att acceptera sig själv är bra mycket bättre än att gå runt och tycka att allt man är, gör är dåligt. Du är som du är med dina brister och styrkor helt enkelt.
Acceptera att du och människorna runt dig är egoister som ofta sätter sig själva i första rummet - Detta var något jag själv kämpade med men fick insikt att jag är ju likadan själv. Vilket gjorde det hela lättare. Givetvis finns det varma, omhändertagande människor där ute, men när allt dras till sin spets så tänker det allra flesta på sig själva först och främst. Undantag vissa föräldrar då som sätter sina barn främst.
Skit i alla krav du tror att samhället, din omgivning har på dig - Du har ett liv på jorden och om du gör något eller exempelvis arbetar med något du inte vill men gör för du tror att andra tycker det är "bra", då är du ute och cyklar. Självklart förstår jag att personer kan vara låsta ekonomiskt med lån och måste jobba på ett skitjobb, detta är mer en allmän inställning till livet. Du måste inte ha en viss typ av kläder eller bil för att vara värd något. Det är bara ytliga och ofta unga personer som håller på så här. Sådan personer är ofta jättetråkiga då det är så osäkra att de aldrig kan bjuda på sig själva ändå.
Lev inte i dåtiden - Detta är också svårt och något som många gör inklusive mig själv. Ibland kommer jag på mig med att tänka på något någon har gjort för typ 20 år sedan och bli sur över. Detta är helt galet och antagligen det mest kontraproduktiva man kan göra. Så undvik detta även om det är svårt då vi människor är som vi är och ältar och så vidare.
Det är ok att tycka synd om sig själv, ibland - Vi alla tycker synd om oss själva och den här känslan finns antagligen i oss av en anledning, Det är dock farligt när man gör detta till hela sin identitet. Vi har alla säkert träffat eller känner någon som är ett professionellt offer och dessa verkar ju inte leva speciellt roliga liv?
En annan sak är att äga sina misslyckandes eller vad man ska säga - Att inte skämmas för något man gjort eller "misslyckats" med. Ett exempel ur mitt egna liv är att jag aldrig haft ett seriöst förhållande trots att jag börjar närma mig 40 år hehe. En dag så pratade jag med en yngre kille i bastun på mitt gym om just tjejer och han frågade om jag hade flickvän. Om detta var för bara två år sen typ hade jag ljugit ihop något svar eller svarat undvikande. Nu sa jag bara helt sonika "Jag har aldrig haft ett förhållande" Han svarade ungefär: Aha ok typ, sen vart det inget mer med det. Han kanske dömde mig i det tysta men so what?
Jag vet att dessa råd kan verka cringe och töntiga samt att någon som kanske haft ett helvete till liv med misshandel, missbruk, våldtäkter och så vidare rynkar på näsan åt mina råd. Det är väl råd som fungerade bra i mitt egna liv ungefär.
Edit: Detta har man läst och hört så många gånger förut men måste vara med och är antagligen grunden för ett bra mående och det är att äta bra, röra på sig, vara ute i naturen och undvika alkohol och droger. Skippa att äta socker varje dag med. Skippa saker som är processade överlag och käka så "naturligt" du kan.
Livet kan vara tufft och man måste ha skinn på näsan. Detta går emot allt som dagens offerkultur propagerar för och jag förstår att många yngre personer är förvirrade och kan väl enligt mig inte förväntas veta allt detta i så pass ung ålder.
Mina tips är att ha låga förväntningar på andra människor - förvänta dig inte en massa av dina vänner eller andra personer i din närhet. Bli istället glad när något händer.
Uppskatta det du har - Många är ledsna över diverse saker i deras liv. Tänk vad ledsna dessa hade varit om ni inte haft ett hem, ingen mat i magen samt sov på en parkbänk i vintern.
Ha lite självreflektion - om du är arg eller besviken på någon person så är jag övertygad om att du kan hitta en situation där du själv agerat likadant mot en person. Med detta sagt så menar jag inom rimliga gränser. Var ödmjuk inför dina egna tillkortakommanden och var inte snabba med att peka finger åt någon som agerar på ett sätt du med har agerat på.
Ta ansvar över ditt liv och dig själv - Du är inget offer helt enkelt.
Ingen är skyldig dig något - givetvis har du rättigheter som människa men förvänta dig inte en massa av världen, andra människor eller vad det nu än kan vara.
Säg inte saker du inte kan uppfylla - Detta slår bara tillbaka på dig själv. Går du runt och säger att du ska exempelvis gå ner i vikt till folk för att få bekräftelse men aldrig gör detta så ljuger du för dig själv. Med andra ord ljug inte en massa för att imponera på folk eller få bekräftelse. Du har ett samvete. Undvik att ljuga överhuvudtaget om du kan.
Undvik konflikter och att vara elak - Ibland är detta oundvikligt och det blir som det blir. Vi alla säger elaka saker och bråkar. Men att lägga till sig med detta som ett vanligt beteende kommer bara slå tillbaka på dig i form av dåligt samvete, ångest och så vidare. Här ingår även att prata skit om folk. Sluta med det och dras inte in i skitsnack. Vet att detta kan vara svårt med.
Acceptera din situation - Är du i en viss situation så gnäll inte över att det är så. Acceptera det hela och ta det där ifrån. Visst kan detta låta hårt åt någon som kanske drabbas av terminal cancer men jag tänker mer på folk som är deppiga över att det, ja, jag vet inte kan inte få knulla varje helg eller vad det nu är sura över. Det är som det är. Givetvis kan du arbeta på ditt problem men att tycka synd om sig själv är varken produktiv eller bra.
Bli kompis med dig själv - Detta är kanske det viktigaste enligt mig och att acceptera sig själv är bra mycket bättre än att gå runt och tycka att allt man är, gör är dåligt. Du är som du är med dina brister och styrkor helt enkelt.
Acceptera att du och människorna runt dig är egoister som ofta sätter sig själva i första rummet - Detta var något jag själv kämpade med men fick insikt att jag är ju likadan själv. Vilket gjorde det hela lättare. Givetvis finns det varma, omhändertagande människor där ute, men när allt dras till sin spets så tänker det allra flesta på sig själva först och främst. Undantag vissa föräldrar då som sätter sina barn främst.
Skit i alla krav du tror att samhället, din omgivning har på dig - Du har ett liv på jorden och om du gör något eller exempelvis arbetar med något du inte vill men gör för du tror att andra tycker det är "bra", då är du ute och cyklar. Självklart förstår jag att personer kan vara låsta ekonomiskt med lån och måste jobba på ett skitjobb, detta är mer en allmän inställning till livet. Du måste inte ha en viss typ av kläder eller bil för att vara värd något. Det är bara ytliga och ofta unga personer som håller på så här. Sådan personer är ofta jättetråkiga då det är så osäkra att de aldrig kan bjuda på sig själva ändå.
Lev inte i dåtiden - Detta är också svårt och något som många gör inklusive mig själv. Ibland kommer jag på mig med att tänka på något någon har gjort för typ 20 år sedan och bli sur över. Detta är helt galet och antagligen det mest kontraproduktiva man kan göra. Så undvik detta även om det är svårt då vi människor är som vi är och ältar och så vidare.
Det är ok att tycka synd om sig själv, ibland - Vi alla tycker synd om oss själva och den här känslan finns antagligen i oss av en anledning, Det är dock farligt när man gör detta till hela sin identitet. Vi har alla säkert träffat eller känner någon som är ett professionellt offer och dessa verkar ju inte leva speciellt roliga liv?
En annan sak är att äga sina misslyckandes eller vad man ska säga - Att inte skämmas för något man gjort eller "misslyckats" med. Ett exempel ur mitt egna liv är att jag aldrig haft ett seriöst förhållande trots att jag börjar närma mig 40 år hehe. En dag så pratade jag med en yngre kille i bastun på mitt gym om just tjejer och han frågade om jag hade flickvän. Om detta var för bara två år sen typ hade jag ljugit ihop något svar eller svarat undvikande. Nu sa jag bara helt sonika "Jag har aldrig haft ett förhållande" Han svarade ungefär: Aha ok typ, sen vart det inget mer med det. Han kanske dömde mig i det tysta men so what?
Jag vet att dessa råd kan verka cringe och töntiga samt att någon som kanske haft ett helvete till liv med misshandel, missbruk, våldtäkter och så vidare rynkar på näsan åt mina råd. Det är väl råd som fungerade bra i mitt egna liv ungefär.
Edit: Detta har man läst och hört så många gånger förut men måste vara med och är antagligen grunden för ett bra mående och det är att äta bra, röra på sig, vara ute i naturen och undvika alkohol och droger. Skippa att äta socker varje dag med. Skippa saker som är processade överlag och käka så "naturligt" du kan.
__________________
Senast redigerad av christer-ulfbaage 2024-02-23 kl. 11:32.
Senast redigerad av christer-ulfbaage 2024-02-23 kl. 11:32.
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
