2005-04-12, 15:29
#1
”Större delen av ekosystemens värden ingår inte i ekonomernas balansräkningar.”
Nu har den kommit – rapporten om tillståndet på jorden. 1.360 forskare från 95 länder, varav tre från Sverige, har gjort en världsomfattande inventering för att se hur vi använder jordens ekosystem.
År 2001 sjösatte FN:s generalsekreterare Kofi Annan det gigantiska forskningsprogrammet The Millennium Ecosystem Assessment.
Nu har slutrapporten kommit. Resultatet är både uppmuntrande och nedslående.
Maten räcker
Låt oss börja med de goda nyheterna.
Jordbruket i världen har ökat sin effektivitet och klarar mer än väl att förse jordens växande befolkning med föda. Likaså finns mer boskap än någonsin tidigare. Och vad gäller världens försörjning av träprodukter så nyplanteras globalt lika mycket skog som det avverkas. Dock tyvärr ej lokalt.
Det finns mer än nog sötvatten för befolkningen i de flesta delar av världen. Men i torra områden i Nordafrika och Mellanöstern konsumeras mer vatten än som rinner till genom att man tar av grundvattnet. Detta är inte bra, och grundvattennivån sjunker. Knaprar man på reserverna tar de förr eller senare slut om detinte fylls på.
Vad som också visar sig problematiskt är luftens och vattnets rening, och nedbrytningen av allt avfall som jordens befolkning producerar.
Fisket hotas av total kollaps
Ett verkligt sorgebarn i rapporten är världshavens tillstånd. I dag hotas 25 procent av världens fiskbestånd av kollaps på grund av överfiskning. Redan 1992 kollapsade torskbestånden vid Newfoundland totalt. Trots fiskeförbud under mer än ett decennium har torsken inte kommit tillbaka.
Att fisken i haven försvunnit har lett till att allt större del av fisk- och skaldjursproduktionen numera sker i odlingar.
Trenden kan vändas
Men det går att vända trenden från utarming till ökad tillväxt på både global och lokal nivå, menar rapporten. Det går att öka välståndet, men det kräver såväl politiska som institutionella reformer.
Rapporten vill ge råg i ryggen åt väldens regeringar så de vågar gå emot kortsiktiga särintressen. Planera för framtiden och inte bränna sina skepp.
Naturen i människans tjänst
Syftet med Millennium Ecosystem Assessment är alltså inte bara att se hur jorden mår, utan undersöka hur världens ekosystem kan användas i människans tjänst. Dels för produktion av livsmedel och råvaror, dels för rening av vatten och luft. Men inte minst för utbildning, rekreation och turism.
- Större delen av ekosystemens värden ingår inte i ekonomernas balansräkningar, säger Thomas Hahn. Vanligtvis räknar man bara med vad ett område kan producera i lätt omsättbara varor - som skog, malm eller jordbruksprodukter. Inte alla de andra vinster som ekosystemet ger.
Forskarna har beräknat att virket från skogsmarkerna i Medelhavsområdet bara svarar för en fjärdedel av vinsten. Resten kommer från turism, rekreation, jakt, vattenrening och att skogen och hindrar jorderosion.
Lönsam affär
Att värna om fungerande ekosystemen är alltså en ekonomiskt lönsam affär, menar Thomas Hahn.
- Ekologisk mångfald fungerar också som en försäkring. Monokulturer är sårbara. Ta den stora stormen kring nyår, som orsakade så stora skador i skogarna i Småland. Med mer varierade trädslag skulle skadorna blivit mindre.
Samma sak gäller effekterna av tsunamin i Sydostasien. Mangroveträsken vid kusten som fungerat som skydd mot stormar och flodvågor, har på många ställen ersatts av räkodlingar. Det ger snabba exportinkomster, men minskar naturkapitalet. Ett värde som inte för ögonblicket kan realiseras i reda pengar, men som - om det förbrukas - gör att andra näringar blir lidande. Vilken turist vill resa till ett mål som saknar alla estetiska värden?
Studie av ett urbant ekosystem
Ett av de två svenska forskningsprojekten som ingår i Millennium Ecosystem Assessment gäller stadens ekosystem. I Europa bor i dag 75 procent av befolkningen i städer, och 2025 beräknas över hälften av jordens befolkning bo i urbana områden.
Grönområden och parker är stadens lungor. I dag är 8 procent av Stockholms mark registrerad som grönområden, men villaträdgårdar, kolonilotter och golfbanor utgör tillsammans ytterligare 20 procent.
Golfbanor har betraktats som artfattiga kväveläckande gräsmattor, men det är inte sant, menar forskarna. I själva verket utgör golfbanorna varierade biotoper med buskage, träd och vattendammar. De är betydligt mer artrika än den jordbruksmark de ersatt. *Just det!*
- Nationalstadsparken i Stockholm har varje år runt 15 miljoner besökare. Tyvärr visar studier att artrikedomen successivt minskar. Kontakten med naturen utanför tätorten är stängd. säger Jakob Lundberg.
http://www.nyteknik.se/art/39866
Det här med havens utarmning och försvinnande fiskebestånd är ett sorgligt kapitel. Marginellt och inte av global betydelse, men iaf...att golfbanan utgör en tillgång är ett värdefullt besked för oss golfare, oftast hör man okunniga kommentarer av folk som inte begriper sig på saken. Lägger man därtill golfens betydelse som nyttig motionssport för massor av folk, samt att sporten inte belastar samhället som de svindyra arenasporterna, gör det inte saken sämre.
Åter till huvudtemat, kommer det att bli en sammanjämkning av olika nationella, regionala intressen? "Kyoto vs Bush", man har sina tvivel om förmågan (viljan?) att lösa globala uppgifter stater emellan.
Nu har den kommit – rapporten om tillståndet på jorden. 1.360 forskare från 95 länder, varav tre från Sverige, har gjort en världsomfattande inventering för att se hur vi använder jordens ekosystem.
År 2001 sjösatte FN:s generalsekreterare Kofi Annan det gigantiska forskningsprogrammet The Millennium Ecosystem Assessment.
Nu har slutrapporten kommit. Resultatet är både uppmuntrande och nedslående.
Maten räcker
Låt oss börja med de goda nyheterna.
Jordbruket i världen har ökat sin effektivitet och klarar mer än väl att förse jordens växande befolkning med föda. Likaså finns mer boskap än någonsin tidigare. Och vad gäller världens försörjning av träprodukter så nyplanteras globalt lika mycket skog som det avverkas. Dock tyvärr ej lokalt.
Det finns mer än nog sötvatten för befolkningen i de flesta delar av världen. Men i torra områden i Nordafrika och Mellanöstern konsumeras mer vatten än som rinner till genom att man tar av grundvattnet. Detta är inte bra, och grundvattennivån sjunker. Knaprar man på reserverna tar de förr eller senare slut om detinte fylls på.
Vad som också visar sig problematiskt är luftens och vattnets rening, och nedbrytningen av allt avfall som jordens befolkning producerar.
Fisket hotas av total kollaps
Ett verkligt sorgebarn i rapporten är världshavens tillstånd. I dag hotas 25 procent av världens fiskbestånd av kollaps på grund av överfiskning. Redan 1992 kollapsade torskbestånden vid Newfoundland totalt. Trots fiskeförbud under mer än ett decennium har torsken inte kommit tillbaka.
Att fisken i haven försvunnit har lett till att allt större del av fisk- och skaldjursproduktionen numera sker i odlingar.
Trenden kan vändas
Men det går att vända trenden från utarming till ökad tillväxt på både global och lokal nivå, menar rapporten. Det går att öka välståndet, men det kräver såväl politiska som institutionella reformer.
Rapporten vill ge råg i ryggen åt väldens regeringar så de vågar gå emot kortsiktiga särintressen. Planera för framtiden och inte bränna sina skepp.
Naturen i människans tjänst
Syftet med Millennium Ecosystem Assessment är alltså inte bara att se hur jorden mår, utan undersöka hur världens ekosystem kan användas i människans tjänst. Dels för produktion av livsmedel och råvaror, dels för rening av vatten och luft. Men inte minst för utbildning, rekreation och turism.
- Större delen av ekosystemens värden ingår inte i ekonomernas balansräkningar, säger Thomas Hahn. Vanligtvis räknar man bara med vad ett område kan producera i lätt omsättbara varor - som skog, malm eller jordbruksprodukter. Inte alla de andra vinster som ekosystemet ger.
Forskarna har beräknat att virket från skogsmarkerna i Medelhavsområdet bara svarar för en fjärdedel av vinsten. Resten kommer från turism, rekreation, jakt, vattenrening och att skogen och hindrar jorderosion.
Lönsam affär
Att värna om fungerande ekosystemen är alltså en ekonomiskt lönsam affär, menar Thomas Hahn.
- Ekologisk mångfald fungerar också som en försäkring. Monokulturer är sårbara. Ta den stora stormen kring nyår, som orsakade så stora skador i skogarna i Småland. Med mer varierade trädslag skulle skadorna blivit mindre.
Samma sak gäller effekterna av tsunamin i Sydostasien. Mangroveträsken vid kusten som fungerat som skydd mot stormar och flodvågor, har på många ställen ersatts av räkodlingar. Det ger snabba exportinkomster, men minskar naturkapitalet. Ett värde som inte för ögonblicket kan realiseras i reda pengar, men som - om det förbrukas - gör att andra näringar blir lidande. Vilken turist vill resa till ett mål som saknar alla estetiska värden?
Studie av ett urbant ekosystem
Ett av de två svenska forskningsprojekten som ingår i Millennium Ecosystem Assessment gäller stadens ekosystem. I Europa bor i dag 75 procent av befolkningen i städer, och 2025 beräknas över hälften av jordens befolkning bo i urbana områden.
Grönområden och parker är stadens lungor. I dag är 8 procent av Stockholms mark registrerad som grönområden, men villaträdgårdar, kolonilotter och golfbanor utgör tillsammans ytterligare 20 procent.
Golfbanor har betraktats som artfattiga kväveläckande gräsmattor, men det är inte sant, menar forskarna. I själva verket utgör golfbanorna varierade biotoper med buskage, träd och vattendammar. De är betydligt mer artrika än den jordbruksmark de ersatt. *Just det!*
- Nationalstadsparken i Stockholm har varje år runt 15 miljoner besökare. Tyvärr visar studier att artrikedomen successivt minskar. Kontakten med naturen utanför tätorten är stängd. säger Jakob Lundberg.
http://www.nyteknik.se/art/39866
Det här med havens utarmning och försvinnande fiskebestånd är ett sorgligt kapitel. Marginellt och inte av global betydelse, men iaf...att golfbanan utgör en tillgång är ett värdefullt besked för oss golfare, oftast hör man okunniga kommentarer av folk som inte begriper sig på saken. Lägger man därtill golfens betydelse som nyttig motionssport för massor av folk, samt att sporten inte belastar samhället som de svindyra arenasporterna, gör det inte saken sämre.
Åter till huvudtemat, kommer det att bli en sammanjämkning av olika nationella, regionala intressen? "Kyoto vs Bush", man har sina tvivel om förmågan (viljan?) att lösa globala uppgifter stater emellan.
