Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2012-10-20, 23:21
  #1
Medlem
rrpipers avatar
Detta är en fråga jag ofta ställt mig. Vilket är det mest korrekta sättet att räkna ut detta? Många verkar sätta ett likhetstecken mellan detta och termen skattetryck men skattetrycket säger väl ganska lite om hur stor andel av lönen den genomsnittliga personen som arbetar betalar i skatt. Eller?

Jag vet inte hur man ska räkna ut denna kvot, och jag tror det är omöjligt att göra exakt, men när jag tänker på det tar jag med saker som:

Skatt på lön, arbetsgivaravgifter, moms, diverse punktskatter, företagsskatter, inflation. Vissa av dessa skatter är väldigt direkta medan andra indirekt påverkar hur mycket av värde man kan få för sin lön.

Sen kommer en annan viktig fråga in, tidsaspekten. Om den som arbetar hade tänkt spara pengar blir det en ränta på ränta effekt av pengar som försvinner. Uppdrag granskning gjorde för några år sen en stor grej om hur 1.5% i fondavgift med tiden blir en allt större andel av det som annars vore fondkapitalet. Om 1.5% ger stor effekt över tiden, ja vad ger då exempelvis 50%?

Sist funderar jag också på om det är rätt att lägga till den prisökning på varor och tjänster som andras skatter ger. Om bara en enskild person beskattades med låt säga 50% så skulle hans pengar räcka längre än om alla de han handlade med också beskattades med 50% eftersom det medför ökade kostnader för dem. Denna effekt borde också bli större med tiden.

Detta är bara några tankar. Hur stor del av lönen betalas egentligen i skatt?
Citera
2012-10-20, 23:27
  #2
Medlem
Aimberts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av rrpiper
Detta är bara några tankar. Hur stor del av lönen betalas egentligen i skatt?

Om man tjänar 25000kr går 17200kr i till skatt: https://www.flashback.org/t1988485

Det vore i och för sig inte helt oegentligt att räkna inflationen som en pseudoskatt.
Citera
2012-10-20, 23:27
  #3
Medlem
ZhongNanHais avatar
Citat:
Ursprungligen postat av rrpiper
Detta är en fråga jag ofta ställt mig. Vilket är det mest korrekta sättet att räkna ut detta? Många verkar sätta ett likhetstecken mellan detta och termen skattetryck men skattetrycket säger väl ganska lite om hur stor andel av lönen den genomsnittliga personen som arbetar betalar i skatt. Eller?

Jag vet inte hur man ska räkna ut denna kvot, och jag tror det är omöjligt att göra exakt, men när jag tänker på det tar jag med saker som:

Skatt på lön, arbetsgivaravgifter, moms, diverse punktskatter, företagsskatter, inflation. Vissa av dessa skatter är väldigt direkta medan andra indirekt påverkar hur mycket av värde man kan få för sin lön.

Sen kommer en annan viktig fråga in, tidsaspekten. Om den som arbetar hade tänkt spara pengar blir det en ränta på ränta effekt av pengar som försvinner. Uppdrag granskning gjorde för några år sen en stor grej om hur 1.5% i fondavgift med tiden blir en allt större andel av det som annars vore fondkapitalet. Om 1.5% ger stor effekt över tiden, ja vad ger då exempelvis 50%?

Sist funderar jag också på om det är rätt att lägga till den prisökning på varor och tjänster som andras skatter ger. Om bara en enskild person beskattades med låt säga 50% så skulle hans pengar räcka längre än om alla de han handlade med också beskattades med 50% eftersom det medför ökade kostnader för dem. Denna effekt borde också bli större med tiden.

Detta är bara några tankar. Hur stor del av lönen betalas egentligen i skatt?


ja det är klart man måste beakta alla pengar som egentligen tillhör dig men som staten på ett eller annat sätt tar. Det är ju ointressant vad skatterna och avgifterna kallas, det du bryr dig om är ju hur mycket som försvinner. Denna är givetvis beroende på din lön och din konsumtion, men brukar i runda slängar ligga på drygt 60% av allt som tillhörde dig (värdet av ditt arbete) går på ett eller annat sätt till ner i statens fickor för att bekosta sjukvård, skola, invandring, genusforskning och annat som gör att vi har världens högsta skatter!
Citera
2012-10-20, 23:31
  #4
Medlem
rrpipers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ZhongNanHai
ja det är klart man måste beakta alla pengar som egentligen tillhör dig men som staten på ett eller annat sätt tar. Det är ju ointressant vad skatterna och avgifterna kallas, det du bryr dig om är ju hur mycket som försvinner. Denna är givetvis beroende på din lön och din konsumtion, men brukar i runda slängar ligga på drygt 60% av allt som tillhörde dig (värdet av ditt arbete) går på ett eller annat sätt till ner i statens fickor för att bekosta sjukvård, skola, invandring, genusforskning och annat som gör att vi har världens högsta skatter!

Jätteintressant att du slänger ut en siffra. Hur kommer du fram till c:a 60%? Per år tänker du såklart då.
Citera
2012-10-20, 23:36
  #5
Medlem
rrpipers avatar
[quote=Aimbert]Om man tjänar 25000kr går 17200kr i till skatt: https://www.flashback.org/t1988485

Om den siffran stämmer blir andelen strax under 50%. Ganska så nära siffran för skattetrycket. Frågan är om deras uträkningsmetoder stämmer. Tidsperspektivet är såklart inte med heller.
Citera
2012-10-20, 23:54
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av rrpiper
Detta är en fråga jag ofta ställt mig. Vilket är det mest korrekta sättet att räkna ut detta? Många verkar sätta ett likhetstecken mellan detta och termen skattetryck men skattetrycket säger väl ganska lite om hur stor andel av lönen den genomsnittliga personen som arbetar betalar i skatt. Eller?
Det har du helt rätt i, eftersom att skattetryck bara är den andel av BNP som utgörs av skatt.

Citat:
Hur stor del av lönen betalas egentligen i skatt?
Det beror pa hur du vill se pa det. Den delen av lönen som betalas i skatt när du far lönen i handen är skillnaden mellan brutto- och nettolön. Manga anser att lönekostnaden, vilket inkluderar t ex sociala avgifter, och skatt pa lön är samma sak, men jag tycker man ska halla isär dem. Det blir nämligen enklare att jämföra olika länders system da, och det är trots allt rätt intressant att snabbt avgöra skillnaden mellan vad arbetsgivaren respektive arbetstagaren "star för".

Ett annat svar är att det beror pa ditt konsumtionsmönster. Köper du mycket bensin och dricker mycket sprit sa betalar du mer av din lön i skatt än nagon som cyklar/aker kommunalt och inte lägger pengar pa varor som har punktskatter.
Citera
2012-10-20, 23:57
  #7
Medlem
Jerkoff-names avatar
[quote=rrpiper]
Citat:
Ursprungligen postat av Aimbert
Om man tjänar 25000kr går 17200kr i till skatt: https://www.flashback.org/t1988485

Om den siffran stämmer blir andelen strax under 50%. Ganska så nära siffran för skattetrycket. Frågan är om deras uträkningsmetoder stämmer. Tidsperspektivet är såklart inte med heller.

25 000 är alltså brutto. Räkna med att genomsnittspersonen som spenderar hela lönen varje månad betalar 65-70 % i skatt.

Citat:
Ursprungligen postat av Bayes
Manga anser att lönekostnaden, vilket inkluderar t ex sociala avgifter, och skatt pa lön är samma sak, men jag tycker man ska halla isär dem. Det blir nämligen enklare att jämföra olika länders system da, och det är trots allt rätt intressant att snabbt avgöra skillnaden mellan vad arbetsgivaren respektive arbetstagaren "star för".

Bara för att man kallar någonting för "avgift" och låter någon annan betala den åt dig så blir det inte mindre av en skatt för det.
Citera
2012-10-21, 00:01
  #8
Medlem
rrpipers avatar
[quote=Jerkoff-name]
Citat:
Ursprungligen postat av rrpiper

25 000 är alltså brutto. Räkna med att genomsnittspersonen som spenderar hela lönen varje månad betalar 65-70 % i skatt.


Men jag antar att de redan tagit med konsumtionsmönster i beräkningarna eftersom de räknade in moms?
Citera
2012-10-21, 00:05
  #9
Medlem
rrpipers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bayes
Det har du helt rätt i, eftersom att skattetryck bara är den andel av BNP som utgörs av skatt.


Det beror pa hur du vill se pa det. Den delen av lönen som betalas i skatt när du far lönen i handen är skillnaden mellan brutto- och nettolön. Manga anser att lönekostnaden, vilket inkluderar t ex sociala avgifter, och skatt pa lön är samma sak, men jag tycker man ska halla isär dem. Det blir nämligen enklare att jämföra olika länders system da, och det är trots allt rätt intressant att snabbt avgöra skillnaden mellan vad arbetsgivaren respektive arbetstagaren "star för".

Ett annat svar är att det beror pa ditt konsumtionsmönster. Köper du mycket bensin och dricker mycket sprit sa betalar du mer av din lön i skatt än nagon som cyklar/aker kommunalt och inte lägger pengar pa varor som har punktskatter.

Jo visst, men nu har ju mitt inlägg den tydliga vinklingen att räkna ut hur mycket som går förlorat i skatter. Dit måste arbetsgivaravgifter räknas. Hur ser du på tidsperspektivet?
Citera
2012-10-21, 00:05
  #10
Medlem
Aimberts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av rrpiper
Om den siffran stämmer blir andelen strax under 50%. Ganska så nära siffran för skattetrycket. Frågan är om deras uträkningsmetoder stämmer. Tidsperspektivet är såklart inte med heller.

Hur får du 17200 av 25000 till under 50 %?

17200/25000 = 68,8 %, alltså nästan 70 %.
Citera
2012-10-21, 00:08
  #11
Medlem
rrpipers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Aimbert
Hur får du 17200 av 25000 till under 50 %?

17200/25000 = 68,8 %, alltså nästan 70 %.

25 brutto leder till strax över 17 i plånboken, beroende på kommunalskatt förstås. Det blir strax över 17 till arbetaren och detsamma till staten. Ca 50%.
Citera
2012-10-21, 00:14
  #12
Medlem
Aimberts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av rrpiper
25 brutto leder till strax över 17 i plånboken, beroende på kommunalskatt förstås. Det blir strax över 17 till arbetaren och detsamma till staten. Ca 50%.

Jag vet inte vad du pratar om. Om staten hade fått 17 och du också blir det totalt 34.000. Man betalar inte 50 % skatt på inkomster om 25.000kr. Snarare runt 25 % vilket gör att man behåller runt 19 TKR/månad.

Däremot går totalt 17200kr av dessa 25000kr till skatt i ett genomsnittshushåll (efter konsumtion). Det gör att man skattar bort ungefär 70 % av inkomsten, redan på rätt låga inkomstnivåer.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback