Skvaller om Nichole Lagercrantz?

bara gå vidare med era liv som jag har gjort med mitt.
Jag har vårdnaden om min son och jag är så lycklig nu. Men även jag kämpar med mitt företag och jobb ,kämpar med min sons sjukdom och så vidare. Sätt ingen käppar i hjulet för att jag ska tjäna pengar och kunna leva ett bra liv med min son.


Men för er som vill höra ett par bekännande och sannhetsenliga ord så visst.
- Varför jag startade tråden? Jag var så hög den dagen att jag faktiskt inte minns varför eller hur jag kom på iden.

- Ni som misstänkte att jag var drogberoende, så ja det var jag. Jag var beroende av sobril,citodon och ibland jag snortade kokain när jag väl kom över det. Det tog ett jävla bra tag att komma ur beroendet..dröjde till början av 2016.

- And yes jag var självdestruktiv och hade ett grovt självskadebeteende med p*rren och allt det andra. Jag vill skada mig själv och jag ville känna smärtan för jag tyckte jag förtjänade det efter mitt ex. Han skadade mig så otroligt på alla tänkbara sätt. Mest psykisk men även fysiskt och jag blev så hjärntvättad om att jag verkligen var värdelös. Direkt efter förhållandet sprack så fick jag svår panikångest att jag inte klarade av min son ,att min mamma fick ta över och jag ville fly ifrån dom hemska minnena. Smärtan var det enda som lindrade minnena och ångesten. När inte rakhyveln hjälpte så gick längre och längre för att komma åt smärtan. Samtidigt som jag led av självmordstankar.

Jag önskar så hade jag hade vågat söka hjälp till en psykolog och jag ångrar än idag varför jag inte tog hjälp tidigare. Samtidigt som jag tyckte att jag förtjänade att må som jag gjorde.
Sen kom esc*rten in för jag hoppades att någon skulle avsluta mitt liv att jag satt mig medvetet i farliga situationer, sen kom bloggen och alla jävla äckliga utvik och rubbade grejer jag gjorde när jag var hög. Jakten på smärtan var allt för det var det enda som lindrade panikångesten och flashbacksen ifrån dom jobbiga minnena , så jag gjorde allt värre och värre.


Både inom es*korten och P*rren så tog jag mycket droger innan för att klara att genomföra det, så att inte min panikångest skulle hindra mig. Det är så otroligt hemskt att se någon film idag och se sig själv så otroligt förstörd. Man kan se så lätt på mina ögon hur drogad jag var att det är för mig väldigt obehagligt att se. Jag erkänner att jag blir så ledsen över allt jag gjorde och önskade verkligen att jag kunde radera den delen ur mitt liv.


-Ifrån 2013 i juni började jag gå till psykolog tack vare min dåvarande kille . Jag blev diagnonserad med mild PTSD och grovt självskadebeteende.
-2014 får jag en blödning i huvud pga mitt drogmissbruk, klarade mig ifrån händelsen utan bestående men. Dock får lättare yrsel idag men det kan jag leva med.
-2015 så hamnar jag i en svacka pga en grej och börjar ta mer droger, och försökte ta mitt liv genom att hoppa ut genom fönstret. Hamnade på psyk ..och var där inne ett tag.


- Jag har sen i början av 2016 varit fri ifrån droger och mitt självskadebeteende.
Jag går fortfarande till psykolog idag för att bearbeta minnerna efter mitt ex. Jag lider av sömnstörningar med sömnparylser och nattskräck.

- Jag ber så hemsk mycket om ursäkt för det jag har gjort mot folk. Jag har tyvärr inget minne av det men har fått vissa saker återberättat. Jag skäms verkligen hur mitt beteende var. Min mamma har berättat så otroligt skrämmande grejer som jag inte har något minne av alls om hur jag betedde mig.

Om ni har frågor eller så , så är det bara kontakta mig på här på dm eller slå iväg ett mejl.



( Jag har medvetet censurerat vissa ord eftersom min son läser detta förbaskade forum. Jag vill inte göra honom ledsen med att nämna dom sakerna. Han vet om allt men han blir upprörd när jag nämner dessa saker igen). Jag ber er sluta skriva i tråden och inte för min skull utan för min son.
Det må vara mitt fel men snälla fortsätt inte på tråden. Jag vet att ni vill straffa mig men gör det hellre över mejlen eller dm.
För min son ska inte behöva lida över dom sakerna jag gjorde och jag vill inte att han ska bli ledsen varje gång han kikar in här. För han kämpar redan med sin ångest och hans sjukdom, Han ska inte behöva läsa om vad folk skriver om hans mamma än idag.

Men han är stolt över mig att jag vände mitt liv och att jag vågade berättade öppet om mitt förflutna på min företags instagram. Som han sa * Du är grym mamma, nu kanske du kan hjälpa någon andra som också lider av drogproblem*.. Tack vare träning,utbildning,plugg,familj,psykolog så lyckades jag vända mitt liv. Tog ett tag men jag lyckades nå ytan.