Det svenska språkets utveckling och framtid?

O-T: Ser att farbror Moderator har sammanfogat min tråd till denna! Tack!

För det första har Svenska motstått en helvetes djävla massa LATIN och TYSKA dessa dagens mindre strömmar med engelska uttryck är ingenting, TYSKA genomträngde vårt tungomål och förändrade det till okännbarhet, engelska har varken förändrat grammatiken eller någonting annat endast givet några få ord. Varav de flesta har svenska mostvarigheter som är så löjligt lika att lånet kan anses totalt onödigt ett slags modeord.

Till dömes:
Webb (svensk kognat: väv)

Sedan finns modeorden med svenska motsvarigheter:
Jobb (svensk motsvarighet: arbete, verke , arvode)
Coach (svensk motsvarighet: tränare, instruktör , förevisare)
Guide (svensk motsvarighet: ledsagare)
Sajt (svensk motsvarighet: hemsida , sida , vävsäte)
Webben (svensk motsvarighet: väven)
Dejta (svensk motsvarighet: träffa , möta)

m.m.

för att inte glömma alla dessa mer eller mindre väletablerade slangord:

Tjej (svensk motsvarighet: flicka , jänta , tös)
Kille (svensk motsvarighet: pojke , gosse)
Sno (svensk motsvarighet: stjäla , ta)
Stålar (svensk motsvarighet: pengar , kronor)

Sedan finns ju de urgammla tyska orden som ersätter våra gammla svenska:

Bliva (svensk motsvarighet: varda)
Förstå (svensk motsvarighet: skönja , urskilja , understå)
Erkänna (svensk motsvarighet: vidgå)
Anse (svensk motsvarighet: tycka)
Tänka (svensk motsvarighet: hågsa , tycka)
Titta (svensk motsvarighet: skåda , åse)
Borde , Måste (svensk motsvarighet: gitta)
Behöva (svensk motsvarighet: tarva , nöda)
Arbeta (svensk motsvarighet: verka , vinna , arvodera)
Fönster (svensk motsvarighet: vindöga)
Kök (svensk motsvarighet: eldstad)
Fru (svensk motsvarighet: viv , kärring , kona)
Jungfru (svensk motsvarighet: ungmö)
Försvara (svensk motsvarighet: värja)
Försvar (svensk motsvarighet: värn)
Förening (svensk motsvarighet: gille)
Språk (svensk motsvarighet: tungomål)
Härska (svensk motsvarighet: råda)
Prata , Snacka (svensk motsvarighet: mäla)
Befria (svensk motsvarighet: frälsa)

m.m.
För att nämna några

Fyrir að nefna nokkur orð.

Men det är oftast så att desto mer hotat ett språk varder desto större varder motståndsviljan hos modersmålstalarna så bara svenska varder tillräckligt hotat så kommer hon att åtnjuta sina talares respekt.

Därför då kommer de/vi att anse att vårt språk inte är gratis, det måste slåss för liksom man tvingades slåss för rätten att tala svenska och finska i Finland under förryskningen. Vi som inte fått språket gratis vi respekterar det högre

Efter att ha läst denna tråd så har jag insett att jag måste börja studera finska mer, så jag kan flytta till Finland. Vill inte bo här om 99,9% av alla svenska ord kommer komma från andra språk...

FEIL! FEIL! FEIL! FEIL! FEIL!

Nu var du vrånger!

Rundt 60 % af de Svenska ord komma annorstädes, ehuru de mest nyttjade gifvetvis äro kärnsvenska i de flesta fall.

Däraf kunde jag äfven förläna eder vidare kunskaper och förtälja eder att månget svenskt ord likt de jag uppräknade i mitt förra yttrande ej hafva antvardats till glömska utan de vara ännu qvar i den svenske ordskatt bidandes på att nyttjas af det svenska folk.

Men flytte du till Finlands vare du då varliger. Och du hågsar ock eftersinna hvar i Finland du vill dvälja ty det gitter du fundera på. När sedan ditt sinne uppgjort är, intet att förmäla vare det då.

Intressant. Jag har aldrig tänkt på att 'tänka' skulle kunna vara ett tyskt låneord. Jag antar att detsamma då även gäller 'tanke'. Det torde trots allt ändå vara ett ord ärvt från urgermanskan, med tanke på att det förekommer även i engelskan.

Ja svenska hafver dessa ord istället för tyskans "tänka/tanke":

Tänka: hågsa (hugsa), grunda (nysvenskt ord), ämna (efna), mena (meina), tro (trúa), tycka (þykkja) , överväga (nysvenskt ord), hitta på (nysvenskt ord), föreställa sig (nysvenskt ord), sinna (sinna).

Tanke: föreställning (nysvenskt ord), mening (meining), sinne (sinni), håg (hugur), medvetande (meðvitandi).

Det ord som motsvarar "tänka" om man tager hänsyn till dess rötter är ordet tycka. Engelskans "think" är en sammanslagning af orden "þyncan" och "þencan" som kommer från fornengelska, innebörden från tycka kan ännu skönjas i det ålderrdomliga "methinks".

Sedan finner man äfven det svenska ordet täckas som ej hörer till samma ätt som ordet täcka, ehuru täckas hörer till samma ätt som isländskans "þekkja , þekkjast" och fornengelskans "þencan" samt tyskans "denken". Tyskan hafver äfven "dünken" som motsvarar vårt tycka.

Om ordet "þekkja" finns i islänskan och betyder "tänka", hur vet man att ordet "tänka" då inte kommer från fornnordiskan? Dubbel-k uttalas ju 'nk', så det borde ju ha liknande uttal även på isländska. Hur vet man då att det har lånats in från tyskan?

Du är väl den sämsta finländaren jag stött på. Pojke kommer från finskans 'poika'
I jämtskan har den förresten blivit 'pöyk', i härdalskan 'pök' (har jag för mig).

Det svenska språket har alltid utvecklats och är just nu i en utveckling som pekar på mycket engelskt inslag. Jag tror engelskan kommer att komma in i det svenska språket mer och mer vilket det redan har gjort till viss del, tyvärr också "rinkebysvenskan" om utvecklingen kvarstår.

Nej ty þekkja motsvaras af svenskans täckas och tvenne K hafva aldrig uttalats nk snarare hafver det motsatta hänt. Dessutom så vet man det ty i de äldste texter förekommer ej "tänka" det kom först senare i samma vefva som vi fingo en hel här med tyska ord.

I de nordgermanska tungomål hafva nk i flere fall öfverginget till kk. Till dömes:

tacka (danken , thank)
täckas (denken , think)
tycka (dünken , think)

m.m.

I Isländskan finns flera dömen


Nu när jag hågsar på det så visste jag nog det, men orden gosse, grabb, yngling, ung man, son, sork, påg, ungsven m.m. stånda qvar.

Det som kallas "västvärlden" idag är ju i praktiken länder där engelskan fått sig ett de facto "officiellt språk" status, jämte landets egna språk. Alla företag kräver att man skall kunna engelska, en stor del av de större har engelska som arbetsspråk. I Norden talar säkert >90 % av människorna engelska (vild gissning). Så ja, alla små språk är i fara..

Se där, ja. Jag trodde norskans kone var ett typiskt norskt ord.