Varför samlar vi?

I brist på ett samlarforum (hint, hint ) så satt jag och funderade på om detta var en filosofisk- eller psykologisk fråga. Tyckte dock detta forum passade bäst till slut.

Människan samlar på de mest konstiga ting: böcker, suddegums, frimärken, ja till och med avbrutna spetsar från blyertspennor, något jag läste om när jag surfade runt på internet nyss.
Vi har en konstig drift att samla på oss så mycket som möjligt till synes helt utan anledning och det gamla orspråket "den som har mest prylar när han dör, vinner" är väl passande i sammanhanget?
Mycket kan förklaras genom nostalgi, att vi med en sak vill minnas en tid eller plats, men annat (t.ex. pennspetsarna) är totalt ologiskt.
Varför samlar vi? Finns det någon psykologisk eller biologisk förklaring? vad säger vetenskapen?

Personliga psykologiska drag? Skulle jag börja samla på massa saker skulle jag betrakta mig själv som lätt sinnessjuk

Det undrar jag också! Liksom du har jag förståelse för att man vill spara (och då kallar jag det inte samla) vissa saker av nostalgiska skäl - antingen de innehåller upplevda minnen eller har tillhört någon kär släkting el dyl. Men det här att samla på likartade saker såsom porslinsgrisar i diverse varianter förstår jag inte alls, även om jag som barn fann nöje i att samla på luktsuddisar och nyckelringar.

Människan är jägare-samlare. Vi jagar och vi samlar. Där har ni svaret

Har aldrig förstått grejen med att samla prylar bara för sakens skull.
Gammalmodigt och bonnigt enligt mig

"Kan alltid vara bra att ha "

Den brukar bli min ursäkt när jag samlar på mig onödiga prylar..

Man samlar ofta på sig massa skit när man har ett intresse, men sen skiftar intresset ofta så då blir det liggandes.. störigt

En hobby, har du penna 56 så vill du ha penna 57 också!
Och för att det är en status grej tror jag!

Vi människor är till stor del drivna av impulser och instinkter, mer än vi tror faktiskt.

Att samla på saker är inget konstigt, det är ett sätt för våran hjärna att sysselsätta sig och koncentrera sig. Vi samlar på saker och oftast mår vi bra av det, det är liksom något vi tycker om och värnar om.

Un perro är nog nära sanningen där.

Innan vi blev så smarta att vi kunde hitta på verktyg, så var vår huvudsakliga näring - att samla. Vi plockade på oss frukt, svampar, rötter, nötter, insekter etc så vi kunde äta de i lugn och ro.

Vår hjärna är dessutom byggd för att kategorisera och analysera, sortera och utvärdera. Alla dessa drifter används i samlandet - som ger en djup tillfredsställelse för den som samlar.