Vill skaffa katt

Jag bor på 30 kvm... bor i ett ganska naturnära område. Undrar hur länge man som mest kan ha katten utomhus medan man jobbar gör ärenden etc?

Storleken helt OK. Tänk gärna klätterträd, hyllor osv, katter gillar att ligga högt och det ger ju mer yta också

Vet ej om det blir för jobbigt. En del katter trivs, en del som t ex min katt skulle inte trivas alls med det. Hon är väldigt social. Jobbar en del hemifrån men letar ändå kattkompis åt henne (då förra kompisen tyvärr dött) då hon verkligen behöver sällskapet. Man kan ha två katter också.

Väldigt individuellt med kostnader men några hundralappar i månaden, utöver engångs- eller "sällan"-kostander som kastrera, ID-märka, vaccinera som man bör göra med alla katter oavsett. Försäkring får du för en femtiolapp i månaden och är ovärdeligt, för händer något kostar det såklart hos vetten. Helt seriöst måste man kunna lägga några tusenlappar om katten blir sjuk, vilket tyvärr många inte inser förrän det är försent

Ett tips till ALLA som vill ha en vanlig huskatt - köp från ett katthem! Det finns sååå många fina goa katter som inte har någon ägare. Har själv alltid haft katter från katthem och jag ångrar inget. Dessutom blir det sjukt nog oftast billigare i inköp då katterna brukar vara kastrerade, vaccinera osv i priset redan. Man slipper fixa det och det blir oftast dyrare att göra själv. Så äre

Hoppas det svarade lite på dina frågor

Jag skulle föreslå att skaffa två katter. Då har de sällskap av varandra när du är borta. Dessutom så tycker jag att man kan ta katter från ett katthem så hjälper man samtidigt en katt till ett nytt och bättre hem.
Förresten så förstår jag inte det där med innekatter. Får de aldrig gå ut då? Man kan faktiskt gå ut med en katt i koppel och inte bara släppa lös den utomhus.

OK det blev visst en "Wall of text"


Jag skulle säga två katter om jag måste välja, just för att du är borta en del. Om det är kattungar så gärna syskon, om katterna är lite vuxnare så liknande personlighet (här med ägare/katthem). Man måste inte ha kattungar, ungkatter och vuxna (+1 år) framförallt är enligt mig de härligaste. Det är då de har tid att vara med dig och inte bara fara runt och busa busa busa Kön spelar ingen roll men kastrera, speciellt viktigt att det sker runt 5 mån ålder om de är ungar av olika kön - av uppenbara anledningar.

En katt klarar sig på 500 kr/månad i löpande utgifter, men du bör ha en buffert ifall den blir sjuk t ex. Veterinärvård är inte billigt. Försäkring är guld värt.

Du måste inte köpa leksaker för flera tusen kronor. Klösträd är billiga på t ex tyska E-bay eller zooplus.com. Även med frakt inräknat kan du få träd för några hundralappar. Eller bygg ett själv (googla klösträd bygg). De mest älskade leksakerna är ofta hopknycklade papper, leksaksråttor, små bollar och snören, inga stora utgifter direkt. Men vill man så finns det såklart massor. En bur bör du dock ha för ev. resor/vet., finns billiga på t ex Ö&B som duger gott.

Det var någon som tyckte du var lite ego. Jag reagerade också på det men inget illa ment. Men du verkar ha uppfattningen att du kan styra katten att inte vara på ett visst sätt, eller hur jag ska uttrycka det. Låter som du har vissa "krav" du vill att den ska uppfylla, som inte kommer funka.

Katten ska naturligtvis ha tillgång till hela bostaden, och att inte släppa ut den ur ett rum på 8 timmar för att den inte ska gosa med någon annan vore inte snällt. Den kommer inte heller gosa mindre med dig pga det - om den ens vill gosa så mycket. De flesta innekatter gillar ju det men alla har en personlighet. En del blir soffpotatisar, en del blir riktiga busar liksom. Men de är lika härliga för det Du kommer alltså inte kunna få katten att göra nåt den inte vill. Vill en katt vara själv i ett soffhörn så vill den, oavsett hur mycket du lockar på den. Till skillnad från en hund. Däremot kan man uppmuntra katter att göra det man vill, locka med t ex kattmyntagodis osv. Och låta katterna gå iväg när de vill. Då känner de sig trygga och kommer säkerligen gosa med dig dig mer, än om du försöker bestämma vart de ska vara osv.

Till sist tycker jag inte du ska välja katt efter färg, det är det sista du ska titta på. Naturligtvis är det det första du ser och då kan man ju titta på den man "gillar" först. Men när man väl ska köpa katt så kommer man falla för någon annan kanske, oavsett man vill eller inte. En katt som självmant kommer fram mot dig är den katt jag skulle välja, oavsett färg Hellre en röd katt som är kelig om det är det du vill, än en grårandig som hatar dig

Precis, och man hjälper ju till och med två katter - den som man köper och en till som kanske sitter ute hemlös och som väntar på att få bli intagen.

En av mina katter älskade att gå koppelpromenader, så det kan man absolut göra! Min nuvarande katt gillar det dock inte alls, hon gillar inte att vara ute överhuvudtaget. Så hon slipper såklart.

Om man skaffar katt från katthem lär man då lära dem att t.ex. gå till kattlådan eller lär dom sig det på hemmet? (antar att det beror på ålder också).

Det är en sån sak som man egentligen inte behöver lära en katt, för de vill självmant krafsa och greja när de ska göra sina behov. Bara en kattunge ser en låda så kommer den vilja gå i den, om det är en frisk katt. Alla katter på katthem går garanterat på låda, det ser de till att de kan

Däremot kan en katt såklart kissa eller bajsa utanför lådan om något är fel, t ex äcklig låda, urinbesvär osv. Men vanligast är att ägaren ej kastrerat katten, så den revirmarkerar för att sprida sin doft.

Men om man kastrerar katten runt könsmognad (ca 6 mån ålder eller tidigare går också) samt är noga med lådans hygien så brukar det inte vara bekymmer. Katthemmen säljer inte sjuka katter och alla vuxna katter brukar vara kastrerade.

Spelar det någon större roll om man ger kattungen på 5 månader våtfoder som är avsedd för vuxna katter? Lyckas bara hitta kyckling och någon skum blandning av kött från Royal Canin för kattungar.

Inte för att vara dryg, men hur kan man ens få för sig att en katt skulle må bra av att bara få vistas i ett stängt rum på 25kvm 8-10h/dag?

Katten ska naturligtvis få så stort utrymme som möjligt. Vill du ha en trygg och "gosig" katt så måste ju katten/katterna må mentalt bra, finns många aspekter i detta.

Många katthem säljer inte till dig om du inte tar två stycken (innekatter) eftersom det sociala behovet för katten ökar när stimulit i övrigt minskar, en utekatt har lite mer att fördriva tiden med sas och är därmed inte i lika stort behov av en kattkompis.

Vad gäller mat så äter dom det dom tycker om i kattmatväg och ratar det dom ogillar, själv köper jag specialfoder till mina, lite snällare mot njurarna och kostmässigt balanserat så di icke skall bli för feta, på morgonen får dom även lite blötmat och på helgen blir det lite finmat (som dom oftast ratar för dom fukking love sin "fulwhiskas" haha).

Men jag tycker inte du ska skaffa något djur överhuvudtaget innan du släppt tanken på att "stänga in dom på några få kvadrat jättelänge för då gosar dom ju inte med nån annan och då måste det ju betyda att dom fullständigt älskar mig jättemycket när jag kommer hem". Du kommer bara få en sjukt ostabil och knäpp katt...Tänk dig själv liksom

Men bra att du frågar och försöker lära dig innan du skaffar katt iaf, kattens status är skit värd i dagens samhälle och många behandlar sina katter därefter därmed.

Så tänk om och tänk rätt och lycka till med din förhoppningsvis lyckliga katt/katter med stor boendeareal

Edit: Ska du skaffa två katter så är ju ett syskonpar definitivt att rekommendera, kan vara svårt att para ihop två katter som inte känner varandra.

Har själv två bondbröder från Lidköping, awesome!

jag skulle nog säga att 45 kvadrat är minimum för att ha katt, särskilt om du är borta mycket. Men skaffa då en lugn ras, som inte behöver så mkt aktivitet utan gillar att chilla och sova.

Har haft katten i snart en månad nu och den låter mig fortfarande inte klappa den. Det vore väl inget större problem, om hon inte hade kastreringsstygn som måste tas bort. Den ville verkligen inte in i buren och jag tyckte så synd om den att jag till slut ringde veterinären och bad henne komma på hembesök för hennes förkylning och jag vet verkligen inte om det är en hit att be veterinären bedöva henne för att ta bort ett par stygn. Tycker ju bara så synd om henne och försöker dröja ut på borttagningen i hopp om att hon om någon vecka kanske låter mig hålla i henne, så att det blir lättare att få bort stygnen. Hur länge vågar man låta stygnen sitta kvar?

Ett annat problem är ju att hon är tyst som en mus. Hörde henne jama första dagen, men inte sedan dess och den ger ju inte ifrån sig läten förutom när den fräser. Försöker prata med henne, men hon tittar ju bara förbryllat på mig som om hon vore stum (nu är ju hon inte det, men man kan ju undra varför den vägrar jama). Beteendeproblem?