Stora tråden om Kina

Reuters rapporterar att Donald Trump som president godkände ett projekt där CIA försökte påverka opinionen i Kina via falska konton på sociala medier. CIA-agenterna spred rykten och försökte också orsaka paranoia inom Xi Jinpings regering.

Källa: Trump launched CIA covert influence operation against China

Bra att västvärlden slår tillbaka mot all kinesisk och rysk påverkan.

Del 3

Du analyserar Kina genom västerländska finansiella glasögon. Kinas börser har ett "market cap" motsvarande $15T (dec 2023) vilket kan jämföras med USA vars två huvudsakliga börser har ett "market cap" på $49T (dec. 2023). USA tenderar att blåsa upp börsvärden till nivåer som inte speglar dess faktiska värde. Det är ett artificiellt värde. Att blåsa upp finansmarknaden, vilket är en del av den finansialiserade ekonomin får inte oväntat effekter för den industriella ekonomin. USA har lagt ned nio av sina tretton skeppsvarv på grund av privatiseringen. Nyligen tvingades USA att söka hjälp hos Japan och Sydkorea för byggnation av krigsskepp;

In a concerted effort to match up to China’s burgeoning shipbuilding capability, the United States is courting its Asian allies, Japan and South Korea, to help it restart redundant shipyards. [...] In a concerted effort to match up to China’s burgeoning shipbuilding capability, the United States is courting its Asian allies, Japan and South Korea, to help it restart redundant shipyards. The US approach focuses on tapping Asian funding, engineering know-how, and shipbuilding experience to expand its shipbuilding capacity, Nikkeia Asia reported.

https://www.eurasiantimes.com/desper...ce-with-china/

Kina kan inte bara bygga fler skepp än USA. Kina kan bygga dem i en betydligt snabbare takt. Som amiralen Michael M. Gilday påpekade i kongressen så är de kinesiska skeppen i teknisk och kvalitetsmässig paritet med de amerikanska skeppen. Eurotimes illustrerar den massiva skillnaden mellan USA och Kina angående varvskapacitet;

A leaked US Navy Intelligence presentation slide revealed last year that the Chinese shipyards could build ships at a whopping 232 times faster than the US. Chinese shipyards can build over 23.2 million tons, while US shipyards can only create fewer than 100,000 tons.

https://www.eurasiantimes.com/desper...ce-with-china/

En finansialiserad ekonomi i kombination med nyliberalism får konsekvenser för industriell kapacitet. Det betyder inte att börsen och finansmarknaden är exceptionellt viktiga. Kina är högst involverad i den finansiella marknaden men på ett annorlunda sätt än USA. Från Reuters;

Now a second China shock is quietly detonating in international finance. Two decades of current account surpluses enabled the country to accumulate the largest trove of foreign savings the world has ever seen. Since the turn of the millennium, it has amassed net foreign assets worth $4.3 trillion, making it by some distance the largest creditor nation. Having this gigantic stock of dollars at its disposal has made China into a titan of global finance as well as manufacturing.

(...)

The steep rise in U.S. and euro zone interest rates since 2022 has choked off private capital flows to developing countries, leaving many borrowers in the lurch. The IMF now classifies, opens new tab almost half of all low-income countries as being in debt distress or at high risk of it. China, as the largest official creditor in most of these cases, has become the claimant-in-chief in an incipient developing country debt crisis.

(...)

In today’s tense geopolitical environment, it is tempting to conclude that it would be better to wind back the clock to the days when the West dominated development lending. Thus in 2019, the U.S. established a new International Development Finance Corporation, billed as re-establishing the U.S. as “a stronger and more competitive leader on the global development stage”. Two years later it pledged, opens new tab $200 billion to launch the Partnership for Global Infrastructure and Investment – an alternative to China’s BRI. Yet the history of attempts to fight the original China trade shock show why such efforts to reverse China’s emergence as a preeminent power in sovereign finance is unlikely to work.

The fungibility of global money and commerce means that international trade and finance resist the attempts of any single country to control them. Unless tariffs are coordinated across all major trading partners, for example, trade protection tends simply to reshuffle bilateral deficits and surpluses while leaving overall imbalances untouched. That is the logic behind the multilateralism embodied in the WTO. The latest proof of its coherence was the failure of the Trump administration’s 2018 anti-China tariffs to achieve their desired effect. Over the next four years the U.S. trade deficit ballooned by two-thirds. China’s exports of goods vaulted to a new all-time high.

https://www.reuters.com/breakingview...se-2024-03-04/

Kina är världens största borgenär i den globala södern. Detta spelar större roll än artificiellt höga börsvärden. År 2013 uppgick Kinas BNP per capita till $7040. År 2023 uppgick Kinas BNP per capita till $12,540. Jag skulle säga att detta är ett tecken framgång men siffrorna säger inte allt. Ett lands BNP utgör till 15-30% av landets valutavärde. Kina trycker medvetet ned sin valuta av ekonomiska anledningar. Det är också därför det råder en dissonans mellan Kinas PPP och nominella BNP. Tyvärr har många ekonomer en tendens att missbruka måttet BNP. Jag tycker att den här satiren säger rätt mycket om den amerikanska debatten;

https://www.reddit.com/r/196/comment...conomics_rule/

När man diskuterar innovation brukar man först titta på FN:s WIPO-index. Kina (Hong Kong och Macao ej inräknade) rankades på 12th plats i slutet av 2023 mellan Frankrike och Japan. De länder som år 2023 låg framför Kina var bland annat USA, ett antal västeuropeiska länder, tre nordiska länder och asiatiska länderna Sydkorea och Singapore. Kina är rankat högst i sin inkomstkategori i WIPO-index. Visual Capitalist använde sig av WIPO-index år 2021 för att illustrera vilka länder som leder i antalet patent;

https://www.visualcapitalist.com/cp/...s-new-patents/

Som du kan observera stod Kina för 38% av de nya patenten medan USA stod för 18%. Nikkei skrev för en tid sedan följande;



Om Xi Jinping (som valdes 2013) har arbetat för att rasera kinesisk innovation skulle vi notera detta i WIPO-index.

Kinas WIPO-ranking: 2010 (rank; 43), 2011 (29), 2012 (34), 2013 (35), 2014 (29), 2015 (29), 2016 (25), 2017 (22), 2018 (17), 2019 (14), 2020 (14), 2021 (12), 2022 (11) och 2023 (12)

Under Jinping har Kina gått från plats 35 (2013) till plats 12 (2023) i WIPO. Det är inte ett tecken på kinesisk innovation har blivit sämre under hans ledarskap. Under 2023 gjorde Kina tex. framsteg i kvanteknologi, stamcell forskning, medicinteknik osv. utöver Kinas snabba framsteg inom halvledarindustrin. Faktum är att Kina blir allt starkare när det kommer till innovation. I synnerhet inom tekniska och naturvetenskapliga fält. Från Nature;

Following an upward trajectory of scientific productivity that has been gathering steam for decades, China has reached a new milestone. In 2022, for the first time, the country had the highest Share score in the Nature Index for the natural sciences, surpassing the United States.

https://www.nature.com/articles/d41586-023-02159-7

Precis som du skriver är "fritänkande" en förutsättning för innovation men det är inte samma sak som att tillåta ekonomiska särintressen i finansen eller techindustrin sätta den ekonomiska doktrinen. Kommunistpartiet har gjort det klart för Ant Group (Alibaba) och Jack Ma att det är partiet som bestämmer i Kina och inte privata storföretag. Kina är fortfarande kapitalistiskt och tillåtande men lobbygrupper som motsvarar Svenskt Näringsliv hålls nere. Med det sagt betyder det inte att kommunistpartiet alltid fattar goda beslut.

Det är sant att direktinvesteringarna faller i Kina men detta skall ses i bakgrund till den geopolitiska konflikt som pågår mellan Kina/Ryssland och USA/EU. Data måste analyseras över ett länge tidsram. Både Kina och Ryssland blir mindre beroende av väst. Det påpekar förövrigt Nature angående kinesisk forskning. Kina ägnar sig åt extraktion av västerländsk forskningresultat samtidigt som Kina håller hårt i sina egna resultat.

Det finns tämligen seriös kritik av Kina för att inte tala om vettiga analyser av Kina men mycket av det som produceras är låg propaganda. Ett exempel är ekonomen Luis R. Martinezs NTL-studier av Kina och andra länder. Hans data vittnar om att det är USA och ett par västländer som överdriver sitt BNP och inte Kina. Trots sade Martinez någonting annat till journalisterna än vad hans resultat indikerade.

Detta resulterade i att Foreign Affairs, Foreign Policy och andra tankesmedjor byggde policy på information som inte stämde överens med data. Det är farligt att tro på de egna lögnerna men det är tyvärr det som sker i väst. Jag vill hävda detta är ett exceptionellt större hot mot väst än eventuella kinesiska tekniska, militära och ekonomiska framgångar.

Kinas framgångar inom forskning och teknologi är väldigt imponerande.

ASPI är en australisk thinktank finansierad av försvarsdepartementet och deras studier visar att Kina leder utvecklingen i 37 av 44 kritiska teknologiska grenar.

Our research reveals that China has built the foundations to position itself as the world’s leading science and technology superpower, by establishing a sometimes stunning lead in high-impact research across the majority of critical and emerging technology domains.

China’s global lead extends to 37 out of 44 technologies that ASPI is now tracking, covering a range of crucial technology fields spanning defence, space, robotics, energy, the environment, biotechnology, artificial intelligence (AI), advanced materials and key quantum technology areas.1 The Critical Technology Tracker shows that, for some technologies, all of the world’s top 10 leading research institutions are based in China and are collectively generating nine times more high-impact research papers than the second-ranked country

A key area in which China excels is defence and space-related technologies. China’s strides in nuclear-capable hypersonic missiles reportedly took US intelligence by surprise in August 2021.

https://www.aspi.org.au/report/criti...nology-tracker

Jag funderar ofta på att dagens situation påminner om 1950-60-talet, fast i omvända roller. Då var väst och USA patriotiska, konservativa och väldigt framgångsrika, medan Kina var "woke", ideologiska och fattiga. Nu är det nästan tvärtom.
Kina skiter i det om det är så att deras 100 främsta forskare är CIS kinesiska män, medan i väst får man inga bidrag om man inte kryssar i alla rutor vad gäller rätta åsikter, mångfald etc. Så kan det gå.

Bra att västvärlden slår tillbaka mot all kinesisk och rysk påverkan.

Ryssland, EU och USA har faktiskt en sak gemensamt allihop!
Men vad då?

https://www.svd.se/a/nQ3pXm/anne-ste...-och-fattigdom

"Utan ett tillväxtmål är det väldigt svårt för kinesiska företag att göra en budget, hävdar Anne Stevenson-Yang. Och så småningom kommer Kinas ledare att tvingas ösa in pengar i ekonomin, genom att låta centralbanken trycka mera pengar, tror hon.

– Då kommer valutan att devalveras och skapa en sorts deflation som drivs ut till resten av världen. Jag skulle inte bli förvånad om den kinesiska regeringen då tog kontroll över handelssystemet och monopoliserade handeln."

Har hon rätt?

Du borde utöka din retoriska arsenal med fler uttryck än "pytteskit". Milt plågsamt att ständigt få detta som svar oavsett vilken frågeställning diskussionen avser.

Kina må vara stort i många avseenden, men Indien har nu större befolkning än Kina.

Kina må ha stora hamnar, men detta tyder mest på stort beroende av utrikeshandel, vilket strategiskt mer är en säkerhetsrisk än något positivt. För stora delar av Kinas utrikeshandel riskerar att blockeras i händelse av krig i Ostasien. Och då berövas Kina både stora exportinkomster och import av viktiga råvaror och livsmedel.

Ryssland, EU och USA har faktiskt en sak gemensamt allihop!
Men vad då?

Du borde utöka din retoriska arsenal med fler uttryck än "pytteskit". Milt plågsamt att ständigt få detta som svar oavsett vilken frågeställning diskussionen avser.

Kina må vara stort i många avseenden, men Indien har nu större befolkning än Kina.

Kina må ha stora hamnar, men detta tyder mest på stort beroende av utrikeshandel, vilket strategiskt mer är en säkerhetsrisk än något positivt. För stora delar av Kinas utrikeshandel riskerar att blockeras i händelse av krig i Ostasien. Och då berövas Kina både stora exportinkomster och import av viktiga råvaror och livsmedel.