Citat:
Ursprungligen postat av Kickan2
Män:
får tala till punkt
får prata mer, mycket mycket mer....
får bättre läkarvård
får högre betyg för samma prestation (skola)
får mer betalt för samma prestation (arbetsliv)
kan vara en nolla och ändå anses duglig i sitt jobb
Eftersom det är så mycket enklare att sitta och vara lat och klanka ned på vad andra gör, så börjar jag med att torpedera dina förslag på manliga privilegier.
Män får inte tala till punkt per automatik. Speciellt inte om de sitter i en grupp som domineras av kvinnor, som vill framhäva just att de är kvinnor som kan, och att männen skall "lämna plats". En typ av vulgärfeminism när den fungerar som sämst (att använda sexism tillbaka mot alla i omgivmningen, för att "kompensera" oförätter på annan plats).
Män får inte heller prata mer per automatik. Här gäller den tråkiga principen att opm du har en god relation med de överordnade, så får du mer utrymme att framföra åsikter (bakom lykta dörrar) eller ta kommandot (på möten, i korridoren, på bygget) då folk vet att du har nära till chefens öra.
Lönen är ständigt omdiskuterad. Lågstatusyrken är ofta underbetalda. Många kvinnor arbetar i dessa yrkesgrupper, men även män. Män tar inte "timeout" i ett år eller ett par för att föda barn och vara mammaledig. Därför hamnar de inte heller på efterkälken i sin löneutveckling, då de arbetat konstant tillskillnad mot sina lediga kollegor.
Om mer män fick möjlighet och lov (av sina fruar) att också gå hemma så skulle även dessa män "halka efter" lönemässigt. Vilket säkert de flesta skulle tycka att det är värt.
En man som anses som är nolla på en arbetsplats får sparken. Såvida han inte är mellanchef och ett viljelöst verktyg för sina överordnade. Som min kvinnliga chef är, t ex. Ett allmänt skämt på arbetsplatsen, men hon sitter säkert på sin plats då hon har sina beskyddare som ser till att hon finns kvar. Plus att det ser så bra ut med en kvinnlig chef - vilken mansgris skulle våga sparka på en sådan?
Ditt exempel på det kvinnliga privilegiet att utan straff visa sig okunnig inom ett detaljområde (vilken manlig bilägare har väl inte stått framför en oljig och svettig mekaniker som hånfullt gör en stor grej av att bilägaren inte vet alla termer eller begriper vad varenda del i motorn fyller för funktion. Eller någon finnig IT-nisse som drar en lång harang om okunnigt folk som inte fattar att man måste Fappa Snipp-snapp-snut-disken med Propankeyloggern innan den exekverar extremistkoden i hallonsodan) är ack så sann.
Eller privilegiet att kunna få folk att bära deras saker, utföra deras arbetsuppgifter eller på annat vis passa upp dem, bara genom att fladdra lite med ögonfransarna och tihi:a lite grann.
(korkade grabbhalvor som inte ser igenom sådant!)
- - -
Ett manligt privilegium som jag funderat över, är det att i stor grad slippa ofrivillig uppvaktning. Det är väldigt få kvinnor som sitter i grupp och beter sig som neanderthalare när en man går förbi.
Tyst kacklande och viskande, javisst, men sällan som någon brölar "visa pattarna" eller gör andra högljudda kommentarer om personen som går förbi.
Samtidigt är det väl ett privilegium (?) att de tidigare nämnda grottmännen även kommer undan med ett sådant beteende. Folk tycker att de är idioter, visst, men ingen ger dem på käften eller ber dem dra åt helvete när de gör så.
(antagligen för att de ofta samlas i grupp, och ingen ensam vågar ge sig på en hel flock med byfånar)