Mer pengar till alla?

I den mån din lön är representativ av dina prestationer så borde alla inse att tvångsmässiga försök att minska dessa "klyftor" är fullkomligt omoraliska. Fråga din röda kompis om han tycker att vi bör förhindra att människor, för att ta ett simpelt exempel som når kärnan i problemet, tränar löpning helt fritt och frivilligt. Detta leder ju uppenbarligen till att de som är ambitiösa och har kämparviljan blir bättre än många andra och det är ju väldigt orättvist. Det enda rätta är att ingen får löpträna eller att alla får(måste) träna minst lika länge var så alla hamnar på samma "rättvisa" nivå.

Det är ganska enkelt att se hur illa det går när vi inför tvång i den situationen och precis samma logik kan användas på ditt exempel kring framgång och rikedomssträvan.

Här har du det enda svar du behöver på frågan ts, värdet hos den totala penningmängden motsvar grovt det samlade värde hos alla varor och tjänster i ekonomin. Det är givetvis ointressant om antalet kronor ökar, det som betyder något är att det totala välståndet ökar. Om det var statiskt hade vi ju haft samma levnadsstandard idag som på på stenåldern.

Vad din vän förmodlingen kan ha snöat in sig på är snarare tankar om att privat ägande är en stöld av dom gemensamma resurserna gentemot alla andra.

För att om jag ägnar 12 timmar per dygn åt att hjälpa mina medmänniskor och du sitter hemma och rullar tummarna är det rättvist att jag får mer "pengar" än du. Enligt mig alltså.

Och det är väl just sån orättvis fördelning av "pengar" visavi arbetsinsats, som kommunister brukar mena är orättfärdig? Tack vare härskarnas ingripanden genom historien har vi skapat en klass som inte behöver göra annat än rulla tummarna och casha in.

(Min fråga gällde iofs huruvida det är rättvist att människor som inte kan jobba ska vara utan "pengar", vore intressant att veta hur du ser på det.)

Dom borde i vilket fall som helst inte ha "rätt" att peka med pistoler mot folk för att få pengar. Men jag hoppas och tror att folk skulle skänka pengar till såna som inte kan jobba.

Diskussionen verkar komplett ha missat skillnaden mellan VÄRDE och PENGAR.

En enhet peng är en vara som finns i begränsad mängd (annars är den värdelös och kan inte längre fungera som pengar).

Värde mäts, lämpligen, i pengar som standard, liksom längder mäts i meter som standard. Men att mer värdefulla saker skapas, har inte alls någon slags koppling till hur många pengvaror som det finns. Pengar är ju en vara som används för att underlätta utbytet av värdefulla varor.

Går det inte att bygga nya vägar, därför att antalet måttband i världen är begränsat?

Din kommunistiske vän står, föga överraskande, komplett obildad och oförstående inför ekonomins allra enklaste grundbegrepp. Han är indoktrinerad med att det finns bara 100 stycken saker i världen, om nån annan får en enhet till ,så har någon annan förlorat den enheten. Så målet i kommunistens liv är att förstöra för alla andra, att göra alla andra så fattiga det bara går, för per definition så ökar därmed hans personliga rikedom och till slut vinner han spelet genom att äga alla 100 enheter själv.

Men om välgörenhet är ok enligt dig, då är det ju bara en gradskillnad till att gemensamt besluta om fördelning av resurser inom ett samhälle. Eller menar du att det finns något intrinsikalt orättvist i ett sånt arrangemang (att de arbets-oförmögna får lika mycket, trots noll arbete), som gör att kommunism är fel? (Obs, syftar på frivillig - libertariansk - kommunism).

Jag tycker nog snarare att det vore den mest rättvisa lösningen - om än utopiskt, iaf i jämförelse med dagens atomiserade samhällsklimat. Rättvist, eftersom folk är defekta, åldras och föds svaga helt utan egen förskyllan.

(Sen kan man ha utilitaristiska synpunkter på incitament, bla bla bla, men det är en annan diskussion.)