Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2012-09-30, 21:09
  #1
Medlem
skunkjobbs avatar
Hur kan vi inte ha en tråd om Ölandsbron här? Då kan det väl inte passa bättre än att skapa en sådan denna dag då bron fyller 40 år idag (räknar från invigningen).

Jag har länge tänkt förbättra den korta Wikipediaartikeln om bron och har samlat på mig lite fakta. Ska bara bli av också men nu är det väl dags.

En sak jag tänkte vi kan diskutera är påståendena om brackvattnets stora inverkan på främst armeringens livslängd. Jag vill hävda att det inte spelat så stor roll utan det täckande betongskiktet på endast 20 mm (idag föreskrivs minst 50 mm i marin miljö) bär den största skulden. Men visst, det blev väl inte bättre av att det användes bräckt sjövatten till betongen. Detta gjordes dock inte på hela bron. Åtminstone betongen till högbrodelen kom från en betongstation på land där det användes vanligt dricksvatten.

Efter Nile City på 90-talet kan man ju inte diskutera Ölandsbron utan att ta upp frågan om antalet bultar. Ska man följa TNC:s språkrekommendationer så säger vi skruvar då det är det de flesta menar. Antalet verkliga bultar (alltså utan gängor) måste vara tämligen lågt. Skruvar menar jag att det i huvudsak använts till räcken och lyktstolpar.

Känn fritt att breda på med andra tankar om denna fina bro nu när vi äntligen har en egen tråd till dess ära. Och grattis Ölandsbron på 40-årsdagen!
Citera
2012-09-30, 22:17
  #2
Medlem
Spenneths avatar
NEJ TILL BRON, NEJ TILL BRON! INGEN BRO, INGEN BRO!
Citera
2012-09-30, 23:48
  #3
Medlem
sommarlovs avatar
Blandades verkligen betongen med havsvatten?
Kan inte vem som helst förstå att armeringen av vanligt sketen järn kommer rosta bort!?
Hur påverkar det livslängden på bron??
Citera
2012-10-01, 23:55
  #4
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sommarlov
Blandades verkligen betongen med havsvatten?
Kan inte vem som helst förstå att armeringen av vanligt sketen järn kommer rosta bort!?
Hur påverkar det livslängden på bron??
Havs och havs, jag skulle hellre säga brackvatten då det är betydligt lägre salthalt än i egentligt havsvatten. Kalmarsunds salthalt ligger typiskt runt 7 ‰ medan världshaven har 3,5 %. Jag fick ett personligt svar för några år sedan från Trafikverkets projektledare för Ölandsbron som jag infogar här:


Citat:
Ursprungligen postat av Adriano Maglica på Trafikverket
Det finns ett flertal rapporter framtagna om orsakerna till Ölandsbrons skador. Jag bilägger den senast framtagna vilken dessvärre inte finns på svenska än utan är på engelska samt en något äldre. Under rubriken "Causes of damages" i den nyare broschyren framgår de färmsta orskerna till varför Ölandsbrons undersbyggnad stöd bröts ner så tidigt. Den senaste åtgärden på Ölandsbron, när övergångskonstruktionerna byttes ut, är att betrakta som normalt underhåll. Det förekommer på andra broar också efter 30-40 år.

De främsta orsakerna till den tidiga nedbrytningen av Ölandsbrons underbyggnad är att gällande normer och praxis vid planeringen och byggande av Ölandsbron inte säkerställde tillräcklig kvalitet för att uppnå önskad beständighet. Fokuseringen på att bygga den billigast möjliga konstruktionen och inte se till brons hela livscykel-kostnad ledde till att material med lägsta tillåtna kvalitet användes, exempelvis låg cementhalt i betongen, porös ballast i betongen, hög vattenhalt i betongen, minsta tillåtna täckande betongskikt. Vid byggandet av bron vidtogs inga åtgärder för att minimera sprickor i täckskiktet. Detta i kombination med för tidig formrivning bidrog till att sprickor uppstod i det så för armeringen viktiga täckskiktet.

Vidare användes som du känner till bräckt vatten vid tillverkningen av betongen. Detta ledde till en salthalt av omkring 0,1 % av cementvikten vilket är en relativt liten mängd. Detta är alltså ingalunda den främsta orsaken till nedbrytningen av betongen och armeringsjärnen men det har naturligtvis bidragit.

Och som sagt så var det fint färskvatten till högbrodelens betong men den vittrade ändå dock så det upptäcktes några år senare än på lågbrodelen. Men då ska vi komma ihåg att inte enbart vattnet skilde åt, det var även andra kvaliteter hos betongen som höll högre klass på högbrodelen. Vad som bidrog mest vet jag inte.
__________________
Senast redigerad av skunkjobb 2012-10-01 kl. 23:58.
Citera
2012-10-02, 00:02
  #5
Medlem
Rabbadabs avatar
Jag har hört från mycket säkra källor att det ska finnas sju miljoner fyrahundratjugoåttatusen niohundrafemtiofyra bultar i ölandsbron. Alla andra påståenden är osanning!
Citera
2012-10-02, 00:24
  #6
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Rabbadab
Jag har hört från mycket säkra källor att det ska finnas sju miljoner fyrahundratjugoåttatusen niohundrafemtiofyra bultar i ölandsbron. Alla andra påståenden är osanning!
Med den avataren och det användarnamnet har du förstås en tvingande inbjudan till den här tråden Jag ska nog ta mig till bron och räkna skruvarna på en sträcka och sedan multiplicera med hela längden så har vi i alla fall en uppskattning. Då tänker jag på dem som är synliga från utsidan till räcke, lyktstolpar och rullstöd. Invändigt torde det inte vara så många då det är en betongbro. Möjligen sitter det ett bra knippe dragstänger som kanske kan kallas skruvar (jag säger ju skruv om det som de flesta kallar bult) för att överföra last från originalpelarna till de pågjutningar på utsidan av dessa som gjordes på 90-talet. Dessa kommer jag inte åt att räkna.

Citat:
Ursprungligen postat av Wikipedia
I det fiktiva radioprogrammet Rabbadabb i Killinggängets komediserie NileCity 105,6 används "Hur många bultar finns det i Ölandsbron?" som utslagsfråga i en lyssnartävling. Det korrekta svaret är enligt programmet 7 428 954 stycken. Siffran är tagen rätt ur luften. Enligt Vägverket finns det inga uppgifter på hur många bultar det finns. Ansvarig befattningshavare för Ölandsbron vid Vägverket uppskattar dock antalet skruvar i bron till 20 000.[källa behövs] I en intervju med en platschef vid Ölandsbron som publicerades i tidningen Barometern under 1990-talet gavs uppskattningen att det finns cirka 66 400 bultar i bron.
Citera
2012-10-02, 00:32
  #7
Medlem
skunkjobbs avatar
Jag kan ju komplettera det jag och Adriano Maglica tidigare nämnt om täckande betongskikt utanpå armeringen. Nog för att det föreskrevs minst 20 mm (och det kanske man fick till på de flesta ställena) men på sina håll är täckskiktet helt djävla toktunt. Nästan som att armeringen legat emot formen när det göts. Detta syns främst i balklivet där man ser hur rostande armeringsjärn bitvis sprängt bort täckskiktet och där är det verkligen tunt.

Detta verkar dock inte bedömas som så kritiskt för där har mig veterligen inte utförts några reparationsåtgärder. Det finns väl mer armering längre in så det räcker och så har väl inte balkliven så himla hög dragspänning.
Citera
2012-10-02, 12:34
  #8
Medlem
Rickenbacker69s avatar
Bräckt vatten eller inte, det spelar inte så jävla stor roll. Armerad betong spricker förr eller senare ändå.
Citera
2012-10-05, 00:24
  #9
Medlem
sue-ellens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Rickenbacker69
Bräckt vatten eller inte, det spelar inte så jävla stor roll. Armerad betong spricker förr eller senare ändå.

Nja, oarmerad betong spricker långt före, redan vid härdning spricker betong och ju mindre armering desto större sprickor.
Citera
2012-10-07, 21:26
  #10
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sue-ellen
Nja, oarmerad betong spricker långt före, redan vid härdning spricker betong och ju mindre armering desto större sprickor.
Det där beror ju på. Om det är till följd av rostande armering så spricker förstås armerad betong tidigare av det skälet än oarmerad då den senare aldrig gör det. Sedan kan förstås oarmerad spricka tidigare än armerad av andra orsaker.

Om någon är intresserad så tog jag idag ett foto på ett ställe med täckskiktssprängskador till följd av rostig armering på den gamla bron: http://i45.tinypic.com/i1czdw.jpg

Jag skrev tidigare att dessa syntes i balklivet men på denna bild syns inget utpräglat balkliv och så ser det ut omedelbart ovanför pelarna. Balken har varierande tvärsnitt så längre bort från pelarna har den tydligt balkliv. (Tänkte inte på det när jag tog kortet...) Skadorna finns lite här och där.

Hittade förresten en trevlig film om brons tillblivelse: Öland civiliceras på 7:33 minuter.
__________________
Senast redigerad av skunkjobb 2012-10-07 kl. 21:31.
Citera
2012-10-07, 23:14
  #11
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Rabbadab
Jag har hört från mycket säkra källor att det ska finnas sju miljoner fyrahundratjugoåttatusen niohundrafemtiofyra bultar i ölandsbron. Alla andra påståenden är osanning!
Idag gjorde jag ett försök att räkna de synliga skruvarna på bron. Varje räckesstolpe har fem skruvar och skarvarna i räcket har 18 skruvar per skarv. Mellan varje par lyktstolpar finns 20 räckesstolpar och tre skarvar. Det blir 154 skruvar mellan varje lyktpar bara till räcket. Sedan sitter lyktstolparna med fyra skruvar var. Bron har 412 lyktstolpar men jag är osäker på om man då räknat med några på landförbindelserna också. I brist på bättre info tar jag (154+4)*410^65 000 skruvar till räcken och lyktstolpar.

Rullstöden sitter med 4 rejäla skruvar vardera, två rullstöd per lågbrodelspelare och så är det nog 145 sådana pelare-->1 160 skruvar till rullstöd.

Pendelfästena vid högbrodelens skarvar vet jag inte hur de ser ut men lär innehålla en del fetare skruvar de med.

Sedan tillkommer en hel låda med småskruv till att fästa kablar och skit på brons undersida samt belysningsarmaturernas innanmäte. Sådant småkrafs vet jag inte om man ska räkna till själva bron, i så fall tillkommer många tusen. Annars hamnar vi på runt 60 000-70 000 skruvar i det jag kom på. Visst fan, det är en dörr på varje högbropelare också som har lite skruvar, nä nu blev det för jobbigt.

Varför skulle Nile City ta upp den här frågan
Citera
2012-10-07, 23:20
  #12
Medlem
skalman1973s avatar
De nya armeringsjärnen är numera täckta med en form av epoxi och det gäller även ändarna Således är de numera skyddade mot rost

Med reservation för att jag minns rätt om färgtypen skyddade är de iaf
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback