Varför har människan blivit så uppfinningsrik?

Ett skäl är befolkningens storlek. 1850 var den uppskattningsvis 1,3 miljarder. 150 år senare var vi sex miljarder.


Dels var befolkningen mindre, dels gick det mycket snabbare efter de vetenskapliga och industriella genombrotten på 1800-talet.


Som framgår av ovanstående är utvecklingen inte linjär. Det finns dock inget som tyder på att den saktar av, utan snarare ökar takten (med reservation för att man kan bedöma innovationer olika; hur värderar man t ex bilen jämfört med nanotekniken?).


Den snart förestående kollapsen har förutspåtts i många år nu och dystopikerna har konsekvent haft fel. Därmed inte sagt att de kommer att ha det i framtiden, men deras track record bör ändå tas med i bedömningen.

Man bör även skilja på olika sorters kollapser; det är ju fullt möjligt att tänka sig en ekologisk kollaps utan en politisk, eller vice versa. Men när det gäller katastrofer är det enda vi kan vara någorlunda säkra på att solen slocknar om sisådär 4 miljarder år. Resten är spekulation med stort S, inte sällan politiskt motiverad.

Inom mina synpunkter så skulle jag tänka mig om att religionens makt faller och oss dödliga synpunkter om framgång vaknar till. Vi dödliga blir mer framgångsrika, vi kommer fram med kreativa idéer och så... som till exempel Medeltidens period då att kristendomen sakta fall och så när det gäller om Martin Lurthers tid. Om det inte var för honom så skulle påven och påvens följare har mer makt än nånsin, att dom hade bättre bild än vad dom har nu idag.

Arbetsdelning. Det möjliggör specialisering och om man hela tiden arbetar med bara en liten detalj av allt som finns, så kan man bli ohyggligt bra på det. I självhushållningssamhället jobbar alla med allt och är därför en livslång amatör inom varje arbetsmoment. Utveckling är omöjlig.

En förutsättning för arbetsdelning är fri prissättning. Genom att ha en enda vara, pengar, mot vilket allt byts, så blir det möjligt att kalkylera vad som är lönt att göra härnäst. Priserna formas av hur alla andra värderar saker och vinstmaximering gör då så att det som mänskligheten värderar mest utvecklas först.

Även till synes enkla produkter är tillverkade på ett sätt så komplext att det är bortom vad som kan kartläggas, om man räknar allt som ingår från råvaror. Miljoner människor världen över har varit inblandade i att det ligger en blyertspenna på ditt bord, t.ex.
http://www.econlib.org/library/Essays/rdPncl1.html

Antalet människor har ökat - om chansen är 1 på miljarden att någon kommer på antigravitationen är det bättre att vara 7 miljarder istället för 1. Mycket förenklat.

Höjd kunskapsnivå över lag. Folk kan helt enkelt mer än tidigare. Det kan finnas några undantag (den svenska universitetsutbildningen påstås ha backat i och med att hälften av varje årskull skulle studera vidare), men det är små och kortvariga effekter.

Rikedom. Allt färre måste jobba med bassysslor, utan kan ägna tid åt high-tech och forskning.

Kunskapsspridning. År 1900 spreds kunskap via vetenskapliga tidskrifter, brev mellan forskare som kände varandra och vetenskapliga kongresser. Om du startade från scratch behövde du flera år för att lära dig forskningsläget och skapa ett nätverk med likasinnade forskare. Men idag finns allt på Internet - vetenskapliga tidningar, monografier, diskussionsforum, epostlistor och så vidare. Möjligheterna att knyta an till andra forskare och effektivisera forskare är större än någonsin.

En viktig sak som gjorde att mänskligheten under 1900-talet och framåt har kunnat gå allt snabbare fram i teknologisk utveckling är ,som tidigare poängterat av Jecke, datorn vars egna teknologiska framsteg "lyder under" Moores lag som säger, på ett ungefär, att datorer blir dubbelt så kraftiga/snabba vartannat år. Detta innebär att vi kan göra löjligt stora framsteg inom de flesta "naturorienterade" vetenskapsfält i jämförelse med vad vi kunde innan datorer uppfanns samt att dessa framsteg bara blir större och större med tiden.

http://en.wikipedia.org/wiki/Moore's_law