Citat:
Ursprungligen postat av SamsonZ
Ett exempel på hur det formulerats. Statlig myndighet kan bli privat stiftelse, alltså privatiseras, som rubriken tydligt anger:
http://sverigesradio.se/sida/artikel...tikel=50355364
En stiftelse har per definition ingen ägare, så ur det perspektivet är den "privat" även om styrelsemajoriteten och finansieringen skulle vara statlig.
Skillnaden mellan att vara en egen juridisk person (t.ex. i form av ett stiftelseägt aktiebolag) och att vara en del av staten är att man får en helt annan frihet att ingå avtal och att äga t.ex. fastigheter och andra bolag. För en konventionell högskola blir varje viktigt beslut i princip en fråga för regeringen och eftersom man inte är en juridisk person kan man inte äga någonting, bara disponera det å statens vägnar. I det svenska högskoleväsendet finns det till exempel ett utbrett missnöje med det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus som i praktiken har monopol på högskolefastigheter.
Trots att det har gått arton år sedan Chalmers och HJ omvandlades till stiftelser så har inga andra statliga högskolor tryckt på för att få bli stiftelser. Det skulle kunna bero på att skillnaderna och fördelarna jämfört med konventionella högskolor inte varit så stora. I och med en lagändring i mitten av 1990-talet blev det dessutom svårare att bilda stiftelser vars verksamhet inte kan finansieras genom avkastningen på stiftelsekapitalet utan är beroende av kontinuerliga framtida anslag från stat, landsting eller kommun. Chalmersstiftelsens kapital var vid utgången av 2011 1,6 miljarder kronor vilket innebar att 93 miljoner kronor kunde delas ut till verksamheten vid Chalmers. Som jämförelse omsatte (aktiebolaget) Chalmers tekniska högskola drygt 3 miljarder kronor under 2011, varav avkastningen på stiftelsekapitalet alltså stod för drygt 3 % - resten är statliga anslag och extern finansiering.
Lunds universitet har för övrigt förhållit sig avvaktande till regeringens förslag om att bli stiftelsehögskola.