"Mansförbjudet" - bok av Pär Ström

Bilden av kvinnligt och manligt, och vad som är normalt för könen, påverkar alltså den faktiska brottsligheten. Men det finns också farhågor om att samma könsstereotyper påverkar hur rättsväsendet bedömer olika brott och olika förövare. Riksåklagaren myntade efter en genomgång av påföljder 2007, uttrycket ”kvinnorabatt”. I rapporten skrev RÅ att det ”finns resultat som talar för att kvinnor särbehandlas i påföljdshänseende när det gäller misshandelsbrotten, grov fridskränkning och olaga hot.” Kvinnor skulle alltså straffas mildare för samma brott, enligt Riksåklagarens resultat.

Det finns också experimentella studier som pekar i samma riktning. Psykologen Angela S. Ahola visade i sin doktorsavhandling år 2010 fram till att hennes försökspersoner när de ställdes inför identiska gärningsbeskrivningar med en man eller en kvinna som gärningsperson, generellt ville döma kvinnor mildare. Angela S. Aholas tolkning av resultatet är att vi inte är vana vid att tänka på kvinnor som förövare av våldsbrott, och därför tolkar brotten utifrån olika tänkta förmildrande omständigheter.

Även psykologen Jenny Yourstone kom i sin studie fram till att kvinnor och män bedömdes olika. Enligt Yourstone bedöms kvinnor som begått våldsbrott oftare än män som psykiskt sjuka av rättsväsendet. Resultatet bekräftades också av en experimentell studie: i identiska fall bedömdes kvinnorna oftare som psykiskt störda än männen. Ett intressant resultat var dock att de domare som deltog i studien fungerade annorlunda, och snarare utgick från sitt eget kön än generella uppfattningar om kvinnor och män. Kvinnliga domare visade sig nämligen oftare bedöma en kvinnlig förövare som psykiskt störd, medan manliga domare i större usträckning såg män som psykiskt störda.