Hur accelererar man neutroner?

Protoner och elektroner kan ju accelereras i en accelerator för att de är elektriskt laddade partiklar. Men hur kan man accelerera neutroner som saknar laddning?

Det går inte att accelerera neutroner.

Man kan bara sakta ner dem i en moderator där de förlorar energi i krockar med lätta atomer.

Ok, tack för svaret

Jo det går, man får helt enkelt ta omvägen att accelerera t ex deuteriumkärnor (neutron och proton), dessa har ju laddningen +, och kan accelereras i elektriska fält. Om man sedan låter deuteriumkärnan krocka med något så att den klyvs har man ju en fri neutron. Detta är ju fission, även om klyvpartiklarna i t ex kärnkraftverk istället är tunga atomer. Även dessa frigör neutroner vid klyvningen.

Nåja, en teoretiker skulle nog uttrycka sig annorlunda: "Allting som växelverkar med något kan acceleras"
Eftersom neotroner växelverkar med gravitation och kärnkrafterna så kan de rimligtvis användas för att accelerera neotroner, även om det antagligen inte är speciellt lätt i praktiken.
Sen kan man ju som i inlägget ovan beskriver lägga neotronerna i något som är lättare att accelerera och accelerera helheten och därefter splittra delarna.

Varför visas exempelvis inte visionära programstyrda lätta spårsystemen i kontinuerliga flöden i maklig takt dygnet runt, med returspår till recirkulationsnavet och de programstyrda och fjärrmanövrerade anläggningarna för reproduktion och bearbetning.

Denna lagrade exergi är sedan det som via matintag och metabolism upprätthålls i våra kroppar och avges till rumsvolymen.

Övrig exergi för att få hjulen att rulla från jord till bord och åter finns det redan nu befintlig teknik för att fånga in med solceller, vind och vatten så att det räcker till och blir över.

Det är de nuvarande halvdant utvecklade och dåligt integrerade och i allt väsentligt sekelgamla och föråldrade logistiksystemen för att flytta på saker som radikalt måste förändras och förnyas.

Horisontell förflyttning i konstant hastighet kräver ingen energi. Varför tas inte konsekvenserna av detta? Friktionsenergin från konstant hjultryck och bestämda materials anliggningsytor mot ett underlag minskar 27 ggr om hastigheten reduceras från 75 km/h till 25 km/h. Dessutom reduceras luftmotståndet.

Kontinuerliga flöden i behovsstyrd hastighet som recirkuleras dygnet runt inom strategiskt utvalda områden inom varje region (jämför processen och flödesnäten för vattenförsörjningen av ett stadsområde), skulle dramatiskt minska energibehovet och på mycket bättre sätt fånga in solexergin än nuvarande system. Kostnaden skulle förstås dessutom bli oerhört mycket lägre sedan systemet väl kommit i drift.

Genom att inom varje region totalintegrera logistiken för produktionen och distributionen av verkstadsmaterialdelar, som monteras i samband med installationen och demonteringen av uttjänta utrustningar, så bör distributionen av färdigvaror härs och tvärs över kontinenter kunna konkurreras ut. Detta bör kunna gälla även om arbetskostnaden för fjärrproduktionen är nästan noll, eftersom närproduktionen - i det närmaste - kan helautomatiseras. Kostnaderna kommer alltså i huvudsak att bestämmas av längden på sträckan för att recirkulera materialdelarna i slutna kretslopp.

Det som kräver minst markyta är att fånga in solljuset direkt med solceller, där verkningsgraden dessutom fortfarande ökas.

Den markyta som skulle kävas för att täcka nuvarande elbehov med skog eller biomassa är som jämförelse betydligt större.

Varför inte ta med lite växter. Med rätt ekologisk kombination och ett genomskinligt men tätat rum uppe i solljuset så skulle du nog kunna leva så länge du stod ut med att vara instängd.

Liksom det varje dag finns matkockar i flera tv-kanaler så bör det då finnas avsevärda behov av att visa upp olika mixer av upplevesemenyer. Vem som vill kan då vara den som deltar för att arrangera de tipsade aktiviteterna eller de som betalar med regionens egen valuta för att få vara med och leka.

Man kan kanske arbeta som vanligt 4 dagar x 6 timmar eller 3 x 8 olika veckor och roa och förkovra sig resten av tiden. Halva veckan är då tid för "slow food"-seminarier eller överlevnadskurser eller resor i tiden (bo och leva tidsenligt på gamla slott osv.) eller ...

Kunde arbetstidsbehoven för försörjningen och boendet reduceras radikalt på ett konstruktivt sätt och där brukarnas och konsumenternas representanter deltar aktivt, så tror jag inte det skulle saknas idéer om helt nya varksamhetstyper och menyer. Särskilt om den valuta som cirkulerar inte ständigt dräneras genom att en väsentlig del slussas vidare till amerikanska storbanker.

Redan 1945 definierar Schrödinger entropins negativa värde som -entropi = k log 1/D om entropi = k log D. Hubendick påtalar ju att gröna växter mm. skapar 1/D (ordning) samtidigt som systemkomponenten D (oordning) uppstår i solen. Solens väg mot värmedöden är ju mycket långsam ur ett mänskligt tidsperspektiv, så under tiden så kan 1/D obehindrat ackumuleras inom jordytans domäner, bara människorna - liksom växterna - använder sig av och optimerar den redan befintliga tekniken.

Kompetensen finns men de faktiska förutsättningarna saknas för närvarande. Naturvetare, tekniker, intresserade journalister, filmskapare m.fl. borde bilda kluster för att utbilda "strukturarkitekter" och "transaktionskockar" eller vad det nu är som behövs för att övertyga allmänheten och beslutsfattarna.

Blodtryckets förstadirivata motsvarar den initiala blodflödeshastigheten och andradirivatan motsvarar accelerationen. Löparens bensträckningshastighet ger tryckgivarens förstadirivata och benets maximala acceleration indikeras av maxdirivatan (andradirivatans nollgenomgång). Det låter krångligt men borde vara ganska enkelt och helt elementärt även för en nyutbildad gymnasieingenjör.

Metod- och systemfelet är väl inte att man räknar hundradelar. Svagheten är att man inte skiljer på om löparna rör lite på foten eller om löparen är på väg ur startblocken.

Efter att ha funderat vidare så gissar jag att det vore bättre att registrera trycket (P) mot det främre startblocket. Man borde då kunna ha en DSP kopplad till varje startblock som omvandlar tryckvariationerna till initialhastighet som kompenseras mot tryckbeloppet, alltså "dP/dt/P".

Starthastigheten (tryckdirivatan) skiljer sig sannolikt väldigt lite mellan olika löpare de första 10 - 50 millisekunderna (tiden kan kanske bestämmas av andradirivatans nollgenomgångar och kanske behövs det lämplig lågpassfiltrering). Genom att kompensera mot P:s absolutbelopp så blir detta rimligen oberoende av löparens vikt, benlängd, rörelsemönster osv.

Man bör då kunna "diskriminera" inom ett mycket smalt "fönster" för att datorn skall kunna skilja på en faktisk tjuvstart eller en liten fotrörelse. Detta borde gissningsvis kvalitetssäkra systemet inom några få ppm eller kanske ännu bättre.

Självklart skulle det mesta kunna recirkuleras i kvalitetssäkrade kretslopp och då med mycket lägre energibehov än den genomströmning mot soptippar och förbränning som sker för närvarande.

Kärnkraften som ingenjörskonst är väl inte mycket att skryta med om man beaktar att det är kärnvapnen som finansierat utvecklingen. Utan militär och utan mycket billig olja så hade kostnaderna blivit alldeles för höga för att någonsin utveckla någon kärnkraft.

Det är väl ingen konst att utveckla teknik om de vetenskapliga principerna är kända, och om det får kosta nästan vad som helst.