2012-09-09, 13:13
#13
Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Kul ämne.
Enklaste sättet att starta en religion är att starta en religiös stiftelse. Ta en religion, vilken som helst, starta en stiftelse i den religionens namn och släng på något eget. Sen slipper du betala skatt så länge som du trovärdigt kan hävda att du vet skillnaden mellan rätt och fel.
Pastafariarna använder inte religion för att gömma pengar, utan som exempel på vanföreställningar.
Man undrar ibland vilka det är som fattar det här med religion...
Stöd Flashback
Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
2012-09-09, 14:20
#14
Pastafarism är inte mer ett stunt än Judendomen eller islam för den delen. Det är det som gör den så bra som instrument.
Skillnaden är att världen är annorlunda idag. Någonstans har någon för första gången hittat på alla religioner. Sen har tiden och "evolutionen" yxat ut vilka som blev kvar och vilka som glömts bort eller blivit besegrade.
Det finns mycket som är betydligt mer otroligt i de abrahamitiska religionerna än i pastafarismen för övrigt men nåja.
Ang hur religioner uppstår så finns det många sätt.
Ofta har tidigare myter övergått eller smält samman i mer organiserat religionsutövande. De flesta religioner har ritualer eller läror från tidigare myter.
I andra fall kan de uppkomma pga vad som upplevs som mirakel.
The Cargo Cult är ett mycket intressant exempel på detta där vita män kom till öar sällan besökta tidigare och byggde baser med materiel som var dittransporterade med skepp. För infödingarna såg det ut som gudarna sänt materielet eftersom de inte hade någon kunskap om industri, städer och nationer. Denna religion blev mycket stark på en del platser i stilla havet under och efter andra världskriget.
http://en.wikipedia.org/wiki/Cargo_cult
I andra fall så har någon helt sonika bestämt sig för att starta en religion, de flesta har misslyckats men en del har varit framgångsrika. Joseph Smith och Ron Hubbard skall väl nämnas i den skaran. Jag tenderar att räkna in Muhammed och Jesus också men tidens tand och andras inblandning i det som blev deras eftermäle har ju gjort att all kunskap vi har om dem i stort sett är justerad av dem som velat validera dem.
Jag skulle vilja säga att en religion blir en religion först när den på något sätt kontrolleras och styrs. Det är inte 100% korrekt i alla fall men i det stora hela stämmer det med få undantag. Asatron var tex relativt okontrollerad. Övergången från folkmyter som oftast skilde sig något från by till by till en regelrätt religion kan mycket sällan ske utan homogenisering av människor som bestämmer vad som är rätt och fel att tro och göra som troende. Man måste få alla att dra åt ungefär samma håll för att bli stark. Ritualerna som binder ihop gruppen måste vara likartade och konflikterna över vad gud(arna) egentligen vill med oss och hur vi ska följa dem får inte bli för många.
Någon/några måste ha mandat att tala om för de troende vad gud(arna) egentligen vill så inte alla drar åt olika håll.
Sist men inte minst så måste religionen gå att använda för någon form av kontroll. Utan den så finns inte tillräckligt stort intresse bland tillräckligt många för att administrera den. Den löper dessutom betydligt mindre risk att lyckas utan politisk hjälp (från kung, regering eller demagog). De kan lagstadga för den, lagstadga mot allt som är emot den osv. Det behöver inte vara väldigt tydligt, ofta så handlar det om ett nät av lagar som var för sig inte betyder mycket men som sammantagna gör det mycket svårt att inte ansluta sig och än värre att motarbeta.
USA är idag ett tydligt exempel på detta. Grundlagen garanterar separation mellan religion och stat men att få verklig makt att förändra systemet eller ens verka i maktposition utan att vara kristen är i praktiken omöjligt.
Men det finns många sätt.
Skillnaden är att världen är annorlunda idag. Någonstans har någon för första gången hittat på alla religioner. Sen har tiden och "evolutionen" yxat ut vilka som blev kvar och vilka som glömts bort eller blivit besegrade.
Det finns mycket som är betydligt mer otroligt i de abrahamitiska religionerna än i pastafarismen för övrigt men nåja.
Ang hur religioner uppstår så finns det många sätt.
Ofta har tidigare myter övergått eller smält samman i mer organiserat religionsutövande. De flesta religioner har ritualer eller läror från tidigare myter.
I andra fall kan de uppkomma pga vad som upplevs som mirakel.
The Cargo Cult är ett mycket intressant exempel på detta där vita män kom till öar sällan besökta tidigare och byggde baser med materiel som var dittransporterade med skepp. För infödingarna såg det ut som gudarna sänt materielet eftersom de inte hade någon kunskap om industri, städer och nationer. Denna religion blev mycket stark på en del platser i stilla havet under och efter andra världskriget.
http://en.wikipedia.org/wiki/Cargo_cult
I andra fall så har någon helt sonika bestämt sig för att starta en religion, de flesta har misslyckats men en del har varit framgångsrika. Joseph Smith och Ron Hubbard skall väl nämnas i den skaran. Jag tenderar att räkna in Muhammed och Jesus också men tidens tand och andras inblandning i det som blev deras eftermäle har ju gjort att all kunskap vi har om dem i stort sett är justerad av dem som velat validera dem.
Jag skulle vilja säga att en religion blir en religion först när den på något sätt kontrolleras och styrs. Det är inte 100% korrekt i alla fall men i det stora hela stämmer det med få undantag. Asatron var tex relativt okontrollerad. Övergången från folkmyter som oftast skilde sig något från by till by till en regelrätt religion kan mycket sällan ske utan homogenisering av människor som bestämmer vad som är rätt och fel att tro och göra som troende. Man måste få alla att dra åt ungefär samma håll för att bli stark. Ritualerna som binder ihop gruppen måste vara likartade och konflikterna över vad gud(arna) egentligen vill med oss och hur vi ska följa dem får inte bli för många.
Någon/några måste ha mandat att tala om för de troende vad gud(arna) egentligen vill så inte alla drar åt olika håll.
Sist men inte minst så måste religionen gå att använda för någon form av kontroll. Utan den så finns inte tillräckligt stort intresse bland tillräckligt många för att administrera den. Den löper dessutom betydligt mindre risk att lyckas utan politisk hjälp (från kung, regering eller demagog). De kan lagstadga för den, lagstadga mot allt som är emot den osv. Det behöver inte vara väldigt tydligt, ofta så handlar det om ett nät av lagar som var för sig inte betyder mycket men som sammantagna gör det mycket svårt att inte ansluta sig och än värre att motarbeta.
USA är idag ett tydligt exempel på detta. Grundlagen garanterar separation mellan religion och stat men att få verklig makt att förändra systemet eller ens verka i maktposition utan att vara kristen är i praktiken omöjligt.
Men det finns många sätt.
__________________
Senast redigerad av Puffarn 2012-09-09 kl. 14:24.
Senast redigerad av Puffarn 2012-09-09 kl. 14:24.
Citat:
Pastafarism är inte mer ett stunt än Judendomen eller islam för den delen. Det är det som gör den så bra som instrument.
Skillnaden är att världen är annorlunda idag. Någonstans har någon för första gången hittat på alla religioner. Sen har tiden och "evolutionen" yxat ut vilka som blev kvar och vilka som glömts bort eller blivit besegrade.
Det finns mycket som är betydligt mer otroligt i de abrahamitiska religionerna än i pastafarismen för övrigt men nåja.
Ang hur religioner uppstår så finns det många sätt.
Ofta har tidigare myter övergått eller smält samman i mer organiserat religionsutövande. De flesta religioner har ritualer eller läror från tidigare myter.
I andra fall kan de uppkomma pga vad som upplevs som mirakel.
The Cargo Cult är ett mycket intressant exempel på detta där vita män kom till öar sällan besökta tidigare och byggde baser med materiel som var dittransporterade med skepp. För infödingarna såg det ut som gudarna sänt materielet eftersom de inte hade någon kunskap om industri, städer och nationer. Denna religion blev mycket stark på en del platser i stilla havet under och efter andra världskriget.
http://en.wikipedia.org/wiki/Cargo_cult
I andra fall så har någon helt sonika bestämt sig för att starta en religion, de flesta har misslyckats men en del har varit framgångsrika. Joseph Smith och Ron Hubbard skall väl nämnas i den skaran. Jag tenderar att räkna in Muhammed och Jesus också men tidens tand och andras inblandning i det som blev deras eftermäle har ju gjort att all kunskap vi har om dem i stort sett är justerad av dem som velat validera dem.
Jag skulle vilja säga att en religion blir en religion först när den på något sätt kontrolleras och styrs. Det är inte 100% korrekt i alla fall men i det stora hela stämmer det med få undantag. Asatron var tex relativt okontrollerad. Övergången från folkmyter som oftast skilde sig något från by till by till en regelrätt religion kan mycket sällan ske utan homogenisering av människor som bestämmer vad som är rätt och fel att tro och göra som troende. Man måste få alla att dra åt ungefär samma håll för att bli stark. Ritualerna som binder ihop gruppen måste vara likartade och konflikterna över vad gud(arna) egentligen vill med oss och hur vi ska följa dem får inte bli för många.
Någon/några måste ha mandat att tala om för de troende vad gud(arna) egentligen vill så inte alla drar åt olika håll.
Sist men inte minst så måste religionen gå att använda för någon form av kontroll. Utan den så finns inte tillräckligt stort intresse bland tillräckligt många för att administrera den. Den löper dessutom betydligt mindre risk att lyckas utan politisk hjälp (från kung, regering eller demagog). De kan lagstadga för den, lagstadga mot allt som är emot den osv. Det behöver inte vara väldigt tydligt, ofta så handlar det om ett nät av lagar som var för sig inte betyder mycket men som sammantagna gör det mycket svårt att inte ansluta sig och än värre att motarbeta.
USA är idag ett tydligt exempel på detta. Grundlagen garanterar separation mellan religion och stat men att få verklig makt att förändra systemet eller ens verka i maktposition utan att vara kristen är i praktiken omöjligt.
Men det finns många sätt.
Skillnaden är att världen är annorlunda idag. Någonstans har någon för första gången hittat på alla religioner. Sen har tiden och "evolutionen" yxat ut vilka som blev kvar och vilka som glömts bort eller blivit besegrade.
Det finns mycket som är betydligt mer otroligt i de abrahamitiska religionerna än i pastafarismen för övrigt men nåja.
Ang hur religioner uppstår så finns det många sätt.
Ofta har tidigare myter övergått eller smält samman i mer organiserat religionsutövande. De flesta religioner har ritualer eller läror från tidigare myter.
I andra fall kan de uppkomma pga vad som upplevs som mirakel.
The Cargo Cult är ett mycket intressant exempel på detta där vita män kom till öar sällan besökta tidigare och byggde baser med materiel som var dittransporterade med skepp. För infödingarna såg det ut som gudarna sänt materielet eftersom de inte hade någon kunskap om industri, städer och nationer. Denna religion blev mycket stark på en del platser i stilla havet under och efter andra världskriget.
http://en.wikipedia.org/wiki/Cargo_cult
I andra fall så har någon helt sonika bestämt sig för att starta en religion, de flesta har misslyckats men en del har varit framgångsrika. Joseph Smith och Ron Hubbard skall väl nämnas i den skaran. Jag tenderar att räkna in Muhammed och Jesus också men tidens tand och andras inblandning i det som blev deras eftermäle har ju gjort att all kunskap vi har om dem i stort sett är justerad av dem som velat validera dem.
Jag skulle vilja säga att en religion blir en religion först när den på något sätt kontrolleras och styrs. Det är inte 100% korrekt i alla fall men i det stora hela stämmer det med få undantag. Asatron var tex relativt okontrollerad. Övergången från folkmyter som oftast skilde sig något från by till by till en regelrätt religion kan mycket sällan ske utan homogenisering av människor som bestämmer vad som är rätt och fel att tro och göra som troende. Man måste få alla att dra åt ungefär samma håll för att bli stark. Ritualerna som binder ihop gruppen måste vara likartade och konflikterna över vad gud(arna) egentligen vill med oss och hur vi ska följa dem får inte bli för många.
Någon/några måste ha mandat att tala om för de troende vad gud(arna) egentligen vill så inte alla drar åt olika håll.
Sist men inte minst så måste religionen gå att använda för någon form av kontroll. Utan den så finns inte tillräckligt stort intresse bland tillräckligt många för att administrera den. Den löper dessutom betydligt mindre risk att lyckas utan politisk hjälp (från kung, regering eller demagog). De kan lagstadga för den, lagstadga mot allt som är emot den osv. Det behöver inte vara väldigt tydligt, ofta så handlar det om ett nät av lagar som var för sig inte betyder mycket men som sammantagna gör det mycket svårt att inte ansluta sig och än värre att motarbeta.
USA är idag ett tydligt exempel på detta. Grundlagen garanterar separation mellan religion och stat men att få verklig makt att förändra systemet eller ens verka i maktposition utan att vara kristen är i praktiken omöjligt.
Men det finns många sätt.
Kul ämne.
Enklaste sättet att starta en religion är att starta en religiös stiftelse. Ta en religion, vilken som helst, starta en stiftelse i den religionens namn och släng på något eget. Sen slipper du betala skatt så länge som du trovärdigt kan hävda att du vet skillnaden mellan rätt och fel.
Pastafariarna använder inte religion för att gömma pengar, utan som exempel på vanföreställningar.
Man undrar ibland vilka det är som fattar det här med religion...
Citat:
Kolla in kammarkollegiet där får du klarhet i vad som gäller något så när.
Vad kriterierna för att få starta en religion?
Måste man ha ett visst antal medlemmar? Om så är fallet, hur kan någon ens ha fått födas?
(ungefär som: "kock sökes, minst 5 års erfarenehet" [hur ska man kunna börja om man aldrig får börja?])
Måste en gud vara inblandat?
Måste det vara goda och onda saker inblandat?
Måste man ha ett visst antal medlemmar? Om så är fallet, hur kan någon ens ha fått födas?
(ungefär som: "kock sökes, minst 5 års erfarenehet" [hur ska man kunna börja om man aldrig får börja?])
Måste en gud vara inblandat?
Måste det vara goda och onda saker inblandat?
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
