Säsongsmat

God afton.

Tidigare idag blev jag ofantligt sugen på rödkål och gick således och köpte en burk inlagd rödkål av märket Felix, en kall klick på mackan och man var belåten. I Tisdags ställde jag mig vid spisen och gjorde långkål, ytterligare en klassiker som fick avnjutas. Båda dessa hör hemma vid julbordet givetvis och jag stöter inte på några större kvantiteter av vare sig röd eller grönkål förutom runt juletider. Har under en tid förundrats över varför folk inte stoppar i sig denna typen av råvaror året runt om de nu mumsar i sig det när det bjuds på högtider.

Vad är grejen med säsongsmat? Hur kommer det sig att folk (som jag känner i varje fall) inte ställer sig och gör en robust gåsamiddag efter tycke, istället för att vänta olidligt till Oktober/November?

Tradition, skulle jag tippa på. Sen är det kanske så att den speciella maträtten inte skulle vara lika god om man åt den både nu och då.

Ibland är det även så att man egentligen inte gillar råvaran,t.ex rödkål, men ändå klämmer i sig en bit vid jul för att det hör till.

En gåsamiddag tar tid att laga, liksom många andra traditionella säsongsbundna maträtter, och det är många som inte vill eller orkar ställa sig och laga mat som tar tid att göra iordning.

"Ssäsongsmaten" har ju blivit säsongsmat av en anledning från första början. På försommaren har vi haft späda primörer att äta, när skörden kommer finns massor av smaskens men när vintern träder in är det liksom kålerna och rotfrukterna som finns kvar.


Ville man bulla upp vid juletid så fickk man ta det som bjöds, alltså rotfrukter och kåler och - om man var lycklig nog att ha en gris som kunnat slaktas - fläsk i alla dess former.

Här äts kåler och rotfrukter friskt under höst och vinter. Jag älskar rödkål, brunkål, rotmos och annat smaskens!

Jag tycker att det är en tjusning att kunna handla lokal och helst ekologisk mat. Och i vårt kalla land är det ju inte möjligt att få t.ex svensk lök under vinterhalvåret, om det då inte odlats i drivhus. Klart att man inte kör stenhårt på detta, då man hälften av året får leva på surkål med saltat fläsk eller sill.

Själv tycker jag inte att svenska folket är särskilt säsongsanpassad, eftersom man idag kan gå ner till ICA och handla färska gröna kryddor, tomater, lök osv. året runt.

Sedan nämner du långkål så är den mer traditionsmat, liksom brunkål osv. Folk tycker väl det är enklare att kila ner till lokala butiken och handla lite snabbmakaroner, holländska tomater, Nya Zeeländsk gullök, dansk bländfärs och göra köttfärssås istället för att ställa sig och tillreda kål.

OT:
Är det bara jag som säger: "en kål, mycket/många kål"?

Borde förmodligen ha skrivit kålsorter


Du har helt rätt, det är en kål och flera kål