Min egyptiske kusin ville ha med mig i hans fåniga muslimska protest.

Min far är svensk, och min mor är från Egypten. Själv är jag född och uppvuxen i Sverige, och har aldrig besökt Egypten. Dessutom kan jag inte arabiska. Dock är jag på Facebook vän med några egyptiska släktingar. En av dem skickade till mig en förfrågan om att gå med i hans egna Facebook-grupp som är en protest mot att Googles sökmotor tillåts ladda upp avbildningar av profeten Mohammed. Antagligen trodde han att jag också är muslim. Först tänkte jag skriva följande till honom:

"First of all, I'm not a muslim. As a matter of fact, I'm not religious at all. Second of all, I definitely won't help you with that, since I'm against censorship and believe in freedom of speech and expression."

Men av rädsla för att hamna i onödigt trubbel med muslimer valde jag att blockera honom på Facebook, och strunta i att skriva det där till honom. Tycker ni att det var fegt av mig? Borde jag ha stått upp för mina åsikter? Hur hade ni andra ateister reagerat om fundamentalistiska släktingar till er ville ha med er i liknande religiösa protester?

Säg att du har vettigare saker för dig, bra be vänligt att ni inte har samma radikala åsikter och har får demonstrera ifred.

Du gjorde såklart fel, du har ett ypperligt tillfälle att påvisa den totalitära islams idioti, istället sjunker du själv till låg nivå och beter dig som ett jävla dagisbarn och blocka folk på fejjan.

Men du har visat att det är viktigare för dig att vara bekväm och undvika konfrontationer än att stå upp för vad som är rätt.

Säg till honom att du är lite mer sugen på att han ska gå med i en facebook-grupp som förespråkar ordentlig utbildning i egypten så att inte framtidens egyptier blir lika dumma i huvudet som din kusin.

Fan jag tycker det var rätt sexigt gjort av dig att stå upp för dina åsikter... Lite fegt kanske, men om du säger detta till honom när det beger sig så är det jävligt tufft. Jag hoppas du överlever bara... fy fan alltså vilken sjuk religion... Jag hade nog inte överlevt en dag alltså! Personligen hade jag bett dem dra åt helvete, men nu är jag äldre än dig (tror jag i alla fall (45), har levt mitt liv och skapat min "frame of reference".) Jag behöver inte någon som säger åt mig vad jag ska tycka...

Det var nog lite overklill att blockera honom, hade väl räckt att avböjt förfrågningen? Skulle han sen fråga varför så kan du ju förklara bäst du vill. Eller bara ignorerat förfrågningen och låtsats att det regnar. Nu när du har blockerat honom så har du skapat en ännu större konflikt, hur ska du kontra detta när han kontaktar dig från ett annat konto eller någon annan släkting/kompis?

Jag tycker ditt svar känns onödigt konfrontativt, även om det har merit. Själv hade jag nog inlett med lite frågor om varför han tycker som han gör, så han själv också samtidigt kan analysera sin motivation och kanske se andra sidans argument bättre. Inte för att jag tror du hade kunnat ändra hans åsikt i detta nu, men det är alltid bra att uppmuntra tanke och självinsikt.
Jag hade nog inte blockerat honom, det känns konstigt.