Utländska ord med svenskt ursprung

Ja. Det är latin, kommer från ”gratia” (tacksamhet, vänlighet, ynnest, behag osv). ”Gratiis” är ablativ pluralis av ”gratia” och betyder ungefär ”genom tacksamhet”. ”Gratiis” har blivit vårt ”gratis”.

Snarare danska låneord, med de talade samma språk i hela norden på den tiden.

Repris från en annan tråd: En hel del ord kring jordbruk och husbygge kom in i engelskan omkring år 800 från de nordiska språken. Men, ofta är det omöjligt att avgöra om ett gotiskt ord gått ena eller andra vägen.

Exempel: hammer, harrow, plough/plow, window, door, calf (ungnöt), horse, buck

Trådarna "Inte bara smorgasbord..." och "Svenska "utlåningsord"; vilka finns det?" slogs samman till denna tråd.

Två engelska namn på kålrot kan passa på den här tråden: "rutabaga" & "swede". Utvandrarna hade tydligen kålrotsfrön med till Minnesota och kålroten kom att kallas för "swede" -- på torget kantänka. Att namnet "swede" skulle syfta på de svenska invandrarnas klipskhet, det måste vara elakt förtal. Det var ju de klipskaste som utvandrade och vi andra har förfäder som blev kvar, eehh?

Engelska "rutabaga" sägs vara engelsk folketymologi för västgötska rotabagge (rot med den gamla genitivformen). Bagge är här ett fornnordiskt ord som betyder klump eller bylte och kan ha givit upphov till engelska "bag". Denna bagge har i våra dagar kommit tillbaka som bag-in-box. Så kan det gå runt med språket. SAOB anger 6 olika betydelser för substantivet bagge. Kanske avser rotabagge och norrbagge samma bagge?

När man i USA gör boveteplättar så använder man "buckwheat [flour]". Också det är folketymologi, för ordet bokvete. De omalda fröna har nämligen samma form som bokträdets frön, men är stora som vetekorn. Något etymologiskt lexikon säger att boken i "buckwheat" kommer från lågtyskan, men den var i sin tur närmre fornnordiskan än modern tyska i förhållande till svenska.

Kuriosa: Online-lexikonet Babylon översätter "buckwheat" till sv.bokvete, men k har ju fallit bort på svensk bovete.

Engelska är ju ett germanskt språk. Därför är det naturligt, att många ord i engelskan påminner om ord i de skandinaviska språken. Dessutom finns det ju nordiska lånord från vikingatiden. Det är svårt för oss, som inte yrkesmässigt arbetar med språkforskning att avgöra vilka ord, som är lånord och vilka, som är ursprungliga germanska ord.

Det är ett ord i den amerikanska engelskan som jag hängt upp mig på. THEREFORE som betyder DÄRFÖR. Det måste bara vara ett ord från svenskan.

Skillnaden mellan Smörgåsbord och Buffe ska tydligen vara maträtterna, men håller inte ordet Smörgåsbord att dö ut till förmån för Buffe? Samma sak med engelskspråkiga människor (smorgasbord vs Buffet)?

Vad är eran uppfattning?

Att buffé och alternativet byffé har en obligatorisk accent.
Möbeln skrivs vanligen med y: byffé.

Det finns ett namn för språket som talades, och det är fornnordiska. På norska säger man norrøn.

När jag var i Minnesota hörde jag det där rutabaga och jag kollade upp det och då stod det att ursprunget var småländskt. Kommer ej i håg vad exakt.

Det fanns några andra ord för svenskar därikring, jag hörde spuds och squareheads. Vilket för mig ger lite bondska, inte så klipska associationer. Roligt för övrigt var att en del sa cook coffee i s f make coffee, förmodligen från svenska/norska?