Hemsk snetripp CB

Tjej
19år
1.72 lång

Hej flashback,

Kan börja med att jag upplevde en rätt obehaglig händelse när jag var utomlands med en vän då vi skulle röka cannabis. Vid ett tillfälle bestämde vi oss för att bara gå ner till stranden, sätta oss på ett par solstolar och ta det lugnt vid skymningen. Det var behagligt och jag kände ingen oro då, människorna runt omkring hade o göra med sitt osv. Men så efter en stund kommer det fram några och erbjuder oss att röka på med dom. Vi hade vår egna joint så vi gjorde sällskap med dom helt enkelt.

Har bara rökt på några få gånger tidigare, så har väl inte så stor erfarenhet av det. Bara haft sköna stunder liksom. Det blev några fler bloss än vad jag brukade ta. Det jag var med om låter väldigt konstigt när jag väl hör mig själv säga hela historien. Kanske blir lite luddigt, men ska försöka vara konkret. Det är som flera olika händelser.

Snetripp: Iallafall så började jag vänta på effekten vilket tog mig bara någon minut. Alla runt omkring mig började också bli rätt höga, då det kommer fram en man och frågar egentligen en helt vanlig fråga om att få låna en tändare. Ingen lyckas få fram något vettigt utan några sitter bara o gungar, 2 samtalar om egentligen nonsens och en börjar försöka svara mannen och allt börjar kännas kaos i huvudet på mig. Jag tittar ner i marken bara för att försöka få kontroll över min kropp som känns helt avdomnad vid det tillfället och jag hör mig själv fnittra konstant men tyst. Det sluta inte. Ville inte visa att all kontroll som jag brukade ha, började försvinna. Det blev som något skämmigt. Det börja snurra extremt i huvudet och tankar som: finns jag eller är allt bara en illusion som jag lever i? kom upp. Det var då jag helt plötsligt kastades till en värld som är svår att beskriva. Varken himlen eller helvetet. En vit plats i evigheten där alla människor gick i slowmotion inkl mig. Det kommer en röst som får mig tillbaka på stranden på något sätt men nu är allt obehagligt. Jag utsätts för någon slags panikattack. Rösten kommer åter tillbaka som då visar och säger olika logiska resonemang som kändes så uppenbara och genomtänkta. Därefter omvändes det hon sa till något i stil med att: du ska utsättas för samma skit som jag gjorde för att förstå värdet med ditt liv. Känslan som uppkom av att livet bara uppstått för en del människor som har oturen att få uppleva en rad otäcka saker.

Fortsättn. Det som följer och det jag blir utsatt för är en annans tjej liv liknande mitt, fast jag fortfarande är mig själv. Lika gammal, samma strand bara det att hon får känslan av att komma bli våldtagen/ och bli trakasserad 1000ggr om. I princip evighet. Gång på gång. Händelsen av att du skriker: varför är jag här, varför just jag, kastar dig mot sanden för att komma bort och får allt i ansiktet, får svårt att andas, herregud, inte mig, (hjärtat dunkar snabbt och hårt) människor runt omkring är som onda skuggor, tar tag i samma strandparasoll om och om igen, som att du har slagit på en dålig film som går på repeat..

Lyckas iallafall börja styra mina tankar för att försöka komma bort från evighetshändelserna, försöker ta mig ner till vattnet där jag inte varit. Och sen hittar jag min vän då allt känns tryggare. Hon berättar att jag sprungit runt och skrikit i ca 10min ungefär som det jag beskrev, skillnaden var bara att jag upplevde något mer än bara ord. När allt börjar kännas någorlunda bra kan jag fortfarande inte avgöra om jag faktiskt fortfarande är tillbaka på trygg mark eller om det faktiskt kommer hända igen. Det blir ett återfall för i nästa stund kommer känslan tillbaka. Och eftersom jag inte upplevt det tidigare tror jag att jag skulle bli kvar där på semesterorten för evigt. Jag skulle aldrig lyckas ta mig ur det.

Hela mitt liv sveper förbi som en snabb flashback, som jag får för mig aldrig har existerat på det sättet jag trott. Som någon bara experimenterat med. Ingen är på riktigt. Du finns bara som ett ända hemskt experiment. Alla mina nära och kära är bara uppgjorda. Allt som jag någonsin gjort i mina 19år är bara borta. Jag sviktar mellan det och ett litet hopp om att allt bara är i mitt huvud. Men jag kan fortfarande inte vara säker. Jag bestämmer mig för att ta mig till en trygg plats. Om jag kan ta mig till hotellrummet så kanske, bara kanske att jag kan komma över det. Vägen dit var fylld med tankar och varje minut var 10ggr mer än vad det kändes. När vi väl kom till vår korridor ville jag bara springa till dörren, vrida om nyckeln, lägga mig i sängen och vakna upp till det normala. Men när nyckeln väl sattes i låset gick det inte att vrida om. Det blev som en återvändsgränd. Det fanns ingen trygghet längre. Det här händer inte. Jag brast ut i gråt och jag ramla ihop på golvet. Min vän fick till slut upp låset men jag trodde då att jag bara skulle hamna i svart hål. Men där var allt precis som vi lämnade det. Sängen, våra tillhörigheter och allt som man var van vid. Det kändes som en stor tyngd från mitt psyke hade lättat. Känslan var kvar där när jag skulle somna, vilket tog ett tag då tankarna bara yrade runt, men till slut.
Dagen efter vet jag inte hur jag ska beskriva. Det jag hade varit med om var på något jäkla konstigt sett fashinerande för mig och logiskt, men absolut fortfarande jobbigt.

Allt känns så overkligt. Inget liknande jag varit med om i mitt verkliga liv heller så vet inte varför. Testade iaf bara för att se att det faktiskt inte var något farligt 5 dagar efter, och då kändes det precis som vanligt, som det brukade kännas. Nu såhär i efterhand tänker jag på att välja bättre ställen att röka på.

(Försökte fö. få med det mesta, men en del saker är svåra att förklara)
Undrar nu om någon har upplevt något liknande?

Crack?

låter som en vanlig kontakt med ditt över/undermedvetande. samma sak som händer när man drömmer. har egentligen inte så mkt med drogen att göra. vad du upplevde fanns redan där.. på flashback finns tyvärr vissa jargonger samt att enbart vissa droger kan framkalla vissa effekter. "en tripp" osv.. men det finns inget som heter "tripp" det är bara så den lilla människan försöker kategorisera vad denne precis upplevt. allt är verkligt - men olika sidor av verkligheten. i princip allt man ser under påverkan/meditation brukar gå över/bli bättre med tiden när man tagit till sig hela upplevelsen.

cannabis har ett väldigt skadligt "ey rasta feelgood lets lyssna på reggae o röka spliff"-rykte, men egentligen är thc ett redskap till att nå högre medvetanden, även om vissa stannar vid film och pizza. fråga mig inte varför. hur som helst eftersom så få verkligen förstår vad de upplever under ruset så är den generella bilden av upplevelsen naiv och förenklad. du fick en "bra/rättvis" cb upplevelse och nya insikter.

Låter som att du åkte på en klassisk snetändning
CB har i egenskap att den höjer intrycken, t.ex. smakar saker mer och bättre, du kan uppleva att musiken låter bättre, du går in djupare i tankarna vilket hände dig.
Saker och ting upplevs kortfattat "bättre".
Tror du fick i dig en för hög dos som gjorde att intrycken inte gick att kontrollera, och dina tankar skenade vilket kan leda till att man tänker i skrämmande/negativa banor.
Eftersom upplevelser och intryck stärks så kan dessa negativa tankar verka mer verkliga, men OM du röker igen så var lite försiktigare och skulle du känna att dumheterna smyger sig på så chilla på det bara tro mig det är bättre att följa med ruset än att kämpa emot.
It's all in your mind

Är du säker på att det inte var spice ni rökte?

Du gick långt in i dina egna tankar, du såg dig själv i ett paranoidt tankesätt, händer oftast när man får i sig mer än vad man klarar av. Kan vara chockerande i början, man blir lite caught off guard.

Som sub. sa så kan även denna typen av rökning verkligen gå djupt rent själsligt, speciellt om man är deprimerad/har ångest. Men då behövs också lite mer lugn och ro samt erfarenhet.