Citat:
Ursprungligen postat av leprasjukling
Njä, egentligen skall jag inte uttala mig om saker jag inte begriper,men på vilket sätt handlar det om evolutionsbiologi?, ämnet är språk.
Man använder sig av evolutionsbiologiska metoder (dvs mutationshastighetsberäkningar) för att på sådant sätt "räkna bakåt" med hjälp av glosor från olika indoeuropeiska språk. Enligt
mig är problemen med detta att:
1. Det finns informationspartiskhet i det att hettitiska är det äldsta kända indoeuropeiska språket (som dessutom uppvisar smått unika kontraster). Fylogenetiska metoder tenderar att sätta ursprung nära punkten för maximalt kladiskt avstånd. Ifall hettitiskan som den tidigaste avhopparen i listan skapar en form av partiskhet (vilket jag tror i detta fall) bör avlägsnandet av hettitiska från programmet ta bort den partiskheten. Om deras mjukvara och metodik är såpass vattentät som de vill ge sken av bör avlägsnandet av hettitiska inte påverka resultatet i det stora - således bör ursprungspunkten fortfarande hamna i eller i närheten av Anatolien.
2. Vissa relationsplaceringar är knasiga. Bla fornpersiska grupperas som en besläktad gren till nypersiska, till trots att nypersiska är sprunget ur fornpersiska.
3. Mjukvarans kalibrering är helt beroende på inmatning av data från kända språksplittringar. Detta ger ett nytt problem; är språksplittringarnas splittringsdatum konsekventa eller "beräkningar"
Studien ska dessutom inte ses som ett ihopkoppling med Renfrews modell, då författarna själva öppnar upp för möjligt parscenario:
Citat:
Despite support for an Anatolian Indo-European origin, we think it unlikely that agriculture serves as the sole driver of language expansion on the continent. The five major Indo-European subfamilies—Celtic, Germanic, Italic, Balto-Slavic, and Indo-Iranian—all emerged as distinct lineages between 4000 and 6000 years ago (Fig. 2 and fig. S1), contemporaneous with a number of later cultural expansions evident in the archaeological record, including the Kurgan expansion (5–7). Our inferred tree also shows that within each subfamily, the languages we sampled began to diversify between 2000 and 4500 years ago, well after the agricultural expansion had run its course.
Det finns betydligt bättre argument för ett påstått urindoeuropeiskt urhem i Anatolien, denna studie varken stärker eller försvagar.
