Sydsvenskans blåsta kulturchef Ida Ölmedal lägger ut texten om hur viktigt det är att fler forskare från universiteten syns i dagstidningarna och själva skriver på kultursidorna, men också om att dessa (numera) litet främmande fåglar måste lära sig hur man skriver för att det ska gå hem i tidningen. Förnumstigt är bara förnamnet - hon ställer upp det som "fem goda råd" från Kulturchefen (politruken) till forskarna och t o m i Du-form: "DU forskare som vill skriva...". 
Och naturligtvis bortser hon totalt från att det är redaktionerna själva, inte minst kulturredaktionerna, som de senaste tjugo åren har dragit igen de dörrar som tidigare stod öppna för akademiker och forskare att komma in, debattera och delta som jämlikar i samtalet till en liten glipa, som styrs helt på journalisternas och mediechefernas villkor.
https://www.sydsvenskan.se/2021-11-0...or-kultursidor
Jisses alltså. Både Sven Delblanc. Anders Piltz och Svante Nordin hade förmodligen fnyst åt denna dryga uppvisning av en tjej som inte ens har lic-examen från universitetet.
Och naturligtvis bortser hon totalt från att det är redaktionerna själva, inte minst kulturredaktionerna, som de senaste tjugo åren har dragit igen de dörrar som tidigare stod öppna för akademiker och forskare att komma in, debattera och delta som jämlikar i samtalet till en liten glipa, som styrs helt på journalisternas och mediechefernas villkor.
Citat:
Ursprungligen postat av Ida Ölmedal
Men folkbildning har blivit en mindre självklar del av den akademiska karriären. Som både jag själv och andra pekat på finns det få incitament för forskare att skriva för en bredare publik. Det är därför välkommet att de båda skånska universitetsrektorerna nu vill ”stärka akademins genomslag i offentligheten”, som de nyligen skrev på kultursidan.
Då och då frågar forskare mig vad som krävs av en text för att den ska passa just på en dagstidnings kultursida. Det är förstås svårt att ge en exakt formel för det, men här är fem saker att tänka på.
1. Tajmingen avgör genomslaget. Man läser en dagstidning för att hänga med. Därför hjälper det om ämnet är aktuellt. På journalistlingo kallas det ”krok”, något som drar in läsaren i texten. Fast en riktigt bra krok behöver man inte ens nämna – den ligger nämligen redan högt i läsarens medvetande. En text om Sveriges pandemistrategi är exempelvis extra intressant när smittotalen pekar uppåt och coronakommissionen kommit med färsk kritik.
2. Bestäm dig: Vad är poängen? Det finns undantag, men en typisk idétext är uppbyggd kring en konflikt och en lösning, en poäng. Ofta hjälper det att skriva ut din huvudpoäng först, som en rubrik eller ingress till texten, så att du vet vart du är på väg. Om det är klart för både dig och läsaren kan du få in sidopoänger längs vägen utan att det blir rörigt.
3. Väck intresse. Du behöver övertyga läsaren om att din artikel är värd att lägga tid på – inte bara för att hen kommer att förstå nya saker, utan för att det kommer att vara njutbart. (---)
5. Läsaren ska känna sig smart i ditt sällskap. Om du måste använda akademiska facktermer, förklara dem. ”Tänk dig läsaren som varken mer eller mindre intelligent eller allmänbildad än du själv, men med andra kunskaper”, skriver Magnus Linton...
Då och då frågar forskare mig vad som krävs av en text för att den ska passa just på en dagstidnings kultursida. Det är förstås svårt att ge en exakt formel för det, men här är fem saker att tänka på.
1. Tajmingen avgör genomslaget. Man läser en dagstidning för att hänga med. Därför hjälper det om ämnet är aktuellt. På journalistlingo kallas det ”krok”, något som drar in läsaren i texten. Fast en riktigt bra krok behöver man inte ens nämna – den ligger nämligen redan högt i läsarens medvetande. En text om Sveriges pandemistrategi är exempelvis extra intressant när smittotalen pekar uppåt och coronakommissionen kommit med färsk kritik.
2. Bestäm dig: Vad är poängen? Det finns undantag, men en typisk idétext är uppbyggd kring en konflikt och en lösning, en poäng. Ofta hjälper det att skriva ut din huvudpoäng först, som en rubrik eller ingress till texten, så att du vet vart du är på väg. Om det är klart för både dig och läsaren kan du få in sidopoänger längs vägen utan att det blir rörigt.
3. Väck intresse. Du behöver övertyga läsaren om att din artikel är värd att lägga tid på – inte bara för att hen kommer att förstå nya saker, utan för att det kommer att vara njutbart. (---)
5. Läsaren ska känna sig smart i ditt sällskap. Om du måste använda akademiska facktermer, förklara dem. ”Tänk dig läsaren som varken mer eller mindre intelligent eller allmänbildad än du själv, men med andra kunskaper”, skriver Magnus Linton...
https://www.sydsvenskan.se/2021-11-0...or-kultursidor
Jisses alltså. Både Sven Delblanc. Anders Piltz och Svante Nordin hade förmodligen fnyst åt denna dryga uppvisning av en tjej som inte ens har lic-examen från universitetet.
__________________
Senast redigerad av Demokraturdn 2021-11-12 kl. 10:15.
Senast redigerad av Demokraturdn 2021-11-12 kl. 10:15.
Daniel Sjöberg skriver en ledare i Mitt-i med rubriken ”Jag är lyckligare utan twitter i mitt liv” som handlar om hur pressande och stressande twitter är och som sedan avslutas menande med ”Instagram behövs gör mitt författarskap och det sliter inte heller mentalt på mig, men kunde jag skulle jag släppa den också. Tidningar, radio och tv räcker.” 
Citat:
Daniel Sjöberg skriver en ledare i Mitt-i med rubriken ”Jag är lyckligare utan twitter i mitt liv” som handlar om hur pressande och stressande twitter är och som sedan avslutas menande med ”Instagram behövs gör mitt författarskap och det sliter inte heller mentalt på mig, men kunde jag skulle jag släppa den också. Tidningar, radio och tv räcker.”
Menar du Daniel Sjölin? 🤔
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
