2012-08-19, 04:06
#1
Man. Under 25.
Länge har jag haft önskan att uppleva ett riktigt rus på en av allmänhetens favoriter - Ecstacy.
Jag har trott att E skulle kunna hjälpa mig, samtidigt som jag skulle få må som en Gud. Användande av narkotika går även väl hand i hand med min filosofiska åskådning där vi alla är gudar, och en Gud bör ju rimligtvis kunna få ta kontrollen över sitt eget mående, vid sina tillfällen.
Texten lär inte bli lång då jag skriver från en mobil men jag önskar ändå mitt utkast i cyberspace göra ett avtryck i ditt sinne till kärleksmolekylens favör.
Desto mer man kan förmedla med så få ord som möjligt, desto vackrare. Jag kom att tänka på det eftersom jag lyckades finna ett ord som förmedlade opiaters känsla väl, och önskar göra detsamma med MDMA. För dig som ej vet är alltså MDMA vad ecstacy ska innehålla. Ordet jag fann för opiater var Förlåtande. Du blir förlåten för vad du är och inte är. Vilket ord som väl beskriver MDMA får jag fundera över och återkomma till.
Nu till mitt rus! I påsen hade jag ett gram av pulver och små vitgrumliga kristaller. Utan våg är det inte helt lätt att mäta en dos men turligtvis gör det inte så mycket med denna kemikalie. Viker en bit papper till en bomb för min mage med en mängd mellan 200 och 250 mg. Detta blev mitt tredje försök. Månader tidigare tog jag först en gång själv, då jag sov bort ruset tråkigt nog, och en gång med två nära vänner där effekten nästan helt uteblev. Därav min väldigt generösa dosering denna tredje gång.
Det var kväll och jag hade ingenting planerat. En helt normal kväll med andra ord... Att ta E själv kan jag inte säga är ett slöseri, men det är en otroligt social drog, det insåg jag på riktigt denna kväll. Redan efter 20 minuter gjorde sig effekterna till känna. Det började nog som en rent kroppslig värme, men som ni vet så följer sinnet kroppens mående! Under loppet av ett par minuter går jag från en rätt känslomässigt sluten varelse, till en varmare version. Snäppet varmare. Jag ligger i sängen med mobil i handen och högkvalitativa lurar på huvudet. Ser mig omkring i rummet och märker att jag fått ett fånigt leende på läpparna. Jag är på gott humör men kan inte se någon riktig anledning till det. Tiden går nu hyffsat fort då jag är så förväntansfull och med varje minut stiger den kroppsliga värmen. I värmen porlar en känsla som får mig att sluta bry mig om detta är vackert eller ett sätt att fuska i livet.
Känner hur jag accelererar in i mitt nya tillstånd, in till värmens kärna av ljus. Det blir nästan lite mycket att hantera en så snabb i grunden förändring av min värld. Där finns ett litet tvivel till om det jag gör var en god idé, för även om jag inte kommer ta skada av en något för stor dos vet jag att effekterna kan bli mindre behagliga. Fast främst var nog där en liten oro över att inte ha min nyktra kontroll. Kanske 50 minuter in i ruset är jag verkligen påväg in i peaken som jag ska försöka förklara dugligt.
Tidsuppfattningen är nu inte fullt normal. Samtidigt som rusets intensitet blir starkare fortare vilket ger känslan av att tiden går fortare så tycks var enskild sekund gå långsammare. Jag kan mer än annars gå in i min musik, inte som på LSD där du ser tonerna med molekyl-precision, men här finns en kärlek i varje ton som gör det omöjligt att inte älska stycket. Jag kommer på mig själv med att stöna högt och det känns som om mina lungor vore tungor och luften vore honung. Inser att jag inte behöver tänka på att ligga bekvämt eftersom alla sätt är bekväma och jag slås av en otroligt skön känsla - det känns som om jag för första gången i mitt liv slappnar av helt och hållet. Fantastiskt härligt var det. Stönar flera gånger medan jag gnider benen mot täcket. Känner mig inte alls speedad, vilket får mig att tro att tabletter som säljs som E till dansande själar kanske oftare än inte innehåller även amfetamin. Jag var endast mysig och lycklig och jag blev allt tyngre av alla honungskristaller i mitt blod.
Det hela steg ytterligare i intensitet och samtidigt som jag var som fastklistrad i sängen hade jag så mycket energi som jag omöjligt bara kunde hålla inom mig. Två vänner på annan ort började i natten få en rad SMS med kärleksfulla formuleringar. Responsen var god och mina ord togs på allvar trots min onykterhet, eftersom ruset inte fick mig att säga konstiga saker. Ruset fick mig att säga sådant jag egentligen alltid viljat säga men inte sagt, på grund av rädslor och invanda sociala koder. För killar är det ofta särskilt känsligt som bekant att exempelvis säga Jag Älskar Dig till en vän. Det ecstacy gör är att det tar dig till kärnan av din själ, fri från rädslor, avund och hämndbegär. Du blir 100% människa som en vän uttryckte så passande.
Ruset steg ännu i styrka och snart låg jag i fullständig extas. Tyvärr har jag här en minneslucka, inte konstigt då dosen var i överkant, men det var på intet vis obehagligt. På min afterglow som varade ett par timmar blev jag full av tankar kring mina familjerelationer som är till stora delar trasiga. Mitt hjärta var fullt av medmänsklig inlevelseförmåga och jag kom verkligen till insikt om att alla har en historia som format en. Därför formulerade jag ett par SMS till två personer som gjort mig mycket besviken under min uppväxt, men som ändå någonstans betyder mycket för mig. Det kändes som om jag haft stora känslomässiga knutar i mig som hindrat mig från att förlåta och älska, och dessa rätades ut under mitt rus. Vi talar sällan om känslor i familjen men sedan denna händelse har jag börjat jobba på att ändra på det. Mina föräldrar blev båda glada för det jag skrev.
Om opiater är känslan av att du blir förlåten vad du är och inte är, så är ecstacy att du lär dig förlåta vad andra är och inte är. Vilket självklart gör dig mer tillfreds med dig själv.
Jag kommer helt klart ta ecstacy igen då det är själslig terapi för ett par hundralappar.
Länge har jag haft önskan att uppleva ett riktigt rus på en av allmänhetens favoriter - Ecstacy.
Jag har trott att E skulle kunna hjälpa mig, samtidigt som jag skulle få må som en Gud. Användande av narkotika går även väl hand i hand med min filosofiska åskådning där vi alla är gudar, och en Gud bör ju rimligtvis kunna få ta kontrollen över sitt eget mående, vid sina tillfällen.
Texten lär inte bli lång då jag skriver från en mobil men jag önskar ändå mitt utkast i cyberspace göra ett avtryck i ditt sinne till kärleksmolekylens favör.
Desto mer man kan förmedla med så få ord som möjligt, desto vackrare. Jag kom att tänka på det eftersom jag lyckades finna ett ord som förmedlade opiaters känsla väl, och önskar göra detsamma med MDMA. För dig som ej vet är alltså MDMA vad ecstacy ska innehålla. Ordet jag fann för opiater var Förlåtande. Du blir förlåten för vad du är och inte är. Vilket ord som väl beskriver MDMA får jag fundera över och återkomma till.
Nu till mitt rus! I påsen hade jag ett gram av pulver och små vitgrumliga kristaller. Utan våg är det inte helt lätt att mäta en dos men turligtvis gör det inte så mycket med denna kemikalie. Viker en bit papper till en bomb för min mage med en mängd mellan 200 och 250 mg. Detta blev mitt tredje försök. Månader tidigare tog jag först en gång själv, då jag sov bort ruset tråkigt nog, och en gång med två nära vänner där effekten nästan helt uteblev. Därav min väldigt generösa dosering denna tredje gång.
Det var kväll och jag hade ingenting planerat. En helt normal kväll med andra ord... Att ta E själv kan jag inte säga är ett slöseri, men det är en otroligt social drog, det insåg jag på riktigt denna kväll. Redan efter 20 minuter gjorde sig effekterna till känna. Det började nog som en rent kroppslig värme, men som ni vet så följer sinnet kroppens mående! Under loppet av ett par minuter går jag från en rätt känslomässigt sluten varelse, till en varmare version. Snäppet varmare. Jag ligger i sängen med mobil i handen och högkvalitativa lurar på huvudet. Ser mig omkring i rummet och märker att jag fått ett fånigt leende på läpparna. Jag är på gott humör men kan inte se någon riktig anledning till det. Tiden går nu hyffsat fort då jag är så förväntansfull och med varje minut stiger den kroppsliga värmen. I värmen porlar en känsla som får mig att sluta bry mig om detta är vackert eller ett sätt att fuska i livet.
Känner hur jag accelererar in i mitt nya tillstånd, in till värmens kärna av ljus. Det blir nästan lite mycket att hantera en så snabb i grunden förändring av min värld. Där finns ett litet tvivel till om det jag gör var en god idé, för även om jag inte kommer ta skada av en något för stor dos vet jag att effekterna kan bli mindre behagliga. Fast främst var nog där en liten oro över att inte ha min nyktra kontroll. Kanske 50 minuter in i ruset är jag verkligen påväg in i peaken som jag ska försöka förklara dugligt.
Tidsuppfattningen är nu inte fullt normal. Samtidigt som rusets intensitet blir starkare fortare vilket ger känslan av att tiden går fortare så tycks var enskild sekund gå långsammare. Jag kan mer än annars gå in i min musik, inte som på LSD där du ser tonerna med molekyl-precision, men här finns en kärlek i varje ton som gör det omöjligt att inte älska stycket. Jag kommer på mig själv med att stöna högt och det känns som om mina lungor vore tungor och luften vore honung. Inser att jag inte behöver tänka på att ligga bekvämt eftersom alla sätt är bekväma och jag slås av en otroligt skön känsla - det känns som om jag för första gången i mitt liv slappnar av helt och hållet. Fantastiskt härligt var det. Stönar flera gånger medan jag gnider benen mot täcket. Känner mig inte alls speedad, vilket får mig att tro att tabletter som säljs som E till dansande själar kanske oftare än inte innehåller även amfetamin. Jag var endast mysig och lycklig och jag blev allt tyngre av alla honungskristaller i mitt blod.
Det hela steg ytterligare i intensitet och samtidigt som jag var som fastklistrad i sängen hade jag så mycket energi som jag omöjligt bara kunde hålla inom mig. Två vänner på annan ort började i natten få en rad SMS med kärleksfulla formuleringar. Responsen var god och mina ord togs på allvar trots min onykterhet, eftersom ruset inte fick mig att säga konstiga saker. Ruset fick mig att säga sådant jag egentligen alltid viljat säga men inte sagt, på grund av rädslor och invanda sociala koder. För killar är det ofta särskilt känsligt som bekant att exempelvis säga Jag Älskar Dig till en vän. Det ecstacy gör är att det tar dig till kärnan av din själ, fri från rädslor, avund och hämndbegär. Du blir 100% människa som en vän uttryckte så passande.
Ruset steg ännu i styrka och snart låg jag i fullständig extas. Tyvärr har jag här en minneslucka, inte konstigt då dosen var i överkant, men det var på intet vis obehagligt. På min afterglow som varade ett par timmar blev jag full av tankar kring mina familjerelationer som är till stora delar trasiga. Mitt hjärta var fullt av medmänsklig inlevelseförmåga och jag kom verkligen till insikt om att alla har en historia som format en. Därför formulerade jag ett par SMS till två personer som gjort mig mycket besviken under min uppväxt, men som ändå någonstans betyder mycket för mig. Det kändes som om jag haft stora känslomässiga knutar i mig som hindrat mig från att förlåta och älska, och dessa rätades ut under mitt rus. Vi talar sällan om känslor i familjen men sedan denna händelse har jag börjat jobba på att ändra på det. Mina föräldrar blev båda glada för det jag skrev.
Om opiater är känslan av att du blir förlåten vad du är och inte är, så är ecstacy att du lär dig förlåta vad andra är och inte är. Vilket självklart gör dig mer tillfreds med dig själv.
Jag kommer helt klart ta ecstacy igen då det är själslig terapi för ett par hundralappar.
